Facebook blockar medier i Australien, utgivare rasar mot Postnords senaste drag och om rubriker, älskade men ständigt kritiserade
Medierna20 Helmi 2021

Facebook blockar medier i Australien, utgivare rasar mot Postnords senaste drag och om rubriker, älskade men ständigt kritiserade

Banbrytande utveckling i veckan i Australien när Facebook sätter hårt mot hårt men Google väljer annan väg. Postnords varannandagsutdelning sätter skräck i tidningsbranschen. Rubriker, en älskad men ständigt kritiserad konst. Vad hände egentligen med Bulletins satsning på nyheter Ivar Arpi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Facebook sätter hårt mot hårt i Australien – Google gör tvärtom

I onsdags brakade det loss rejält i den nya medievärldens fundament. Det skedde i Australien men utvecklingen down under skickar chockvågor och politiska signaler över hela världen.

Det handlar om det som vi rapporterat om under så många år. Den ansträngda relationen mellan publicister och techjättar.

Australien är just nu i slutskedet av att klubba igenom ny lagstiftning som ska reglera den här relationen och för att visa sitt missnöje med var den processen är på väg, valde Facebook att spänna musklerna och helt enkelt förbjuda allt innehåll från australiska publicister på sin plattform.

Det kom som en chock även om Facebook hotat med just detta. Men nästan samtidigt som det här kom en annan medienyhet från Australien med stora globala konsekvenser.

Reporter: Alexandra Sannemalm

Postnords varannandagsutdelning hotar lokaltidningarna


Från och med första februari är det nu varannadagsutdelningen av post som gäller i Skåne och delar av Småland. Det här är en förändring som diskuterats länge och som gjort många tidningsägare rasande.

För tidningsdistribution med posten har varit en räddning för att nå de prenumeranter som bor allra längst ut på landsbygden. Dit det är allra dyrast för tidningarnas egen distribution att leverera.

Men i och med Postnords förändring kommer nu den möjligheten att försvagas och dagstidningen inte längre bli särskilt dagsaktuell.

Men frågan är vem det egentligen är som har ansvaret att ta den kostnad det innebär att alla i Sverige kan få tidningen varje dag.

Reporter: Erik Petersson

Rubriker, rubriker ständigt dessa rubriker

Aldrig tidigare har vi fått så många upprörda mejl om rubriker som under pandemin. Vaccinskräck, klickbete och smittspridningslurendrejeri – Ja många tycker rubrikerna under coronaperioden gått långt över en gräns.

Och en ständigt rörlig gräns är faktiskt vad det handlar om när det gäller rubriksättning. Rubriken ska locka till läsning och den ska ha täckning i texten. Men som vi alla vet är det högst töjbara förhållningsregler.

Risken är såklart förtroendet för journalistiken. Om rubriken upplevs som vilseledande eller till och med som lögn, ja då är frågan varför läsaren ska ha mer förtroende för mediehusen än klickjagande sajter på internets bakgårdar.

Reporter: Johan Cedersjö

Ivar Arpi tar över Bulletin: Vad hände med satsningen på nyheter?

Det har gått nästan precis två månader sen den nya nättidningen Bulletin lanserades. Och redan har det skett en rockad på sajten: I veckan tog nämligen Ivar Arpi över rollen som chefredaktör.

Lanseringen av nyhetssajten fick som bekant stor medieuppmärksamhet. Många högprofilerade ledarskribenter lämnade sina arbeten för Bulletin.

Sajten utlovade kvalitetsjournalistik, granskningar och en fördjupad utrikesbevakning.

Men hur har det egentligen gått med det?

Reporter: Alexandra Sannemalm

Jaksot(980)

Hur bevakar svenska medier kriget i Gaza?

Hur bevakar svenska medier kriget i Gaza?

Ett år har snart gått sen Hamas attacker i Israel den sjunde oktober. Konfliktens vingar har även brett ut sig över mediebevakningen som fått en särpräglad roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här veckan gör vi ett extra långt poddavsnitt om svenska mediers bevakning av kriget i Gaza. Vad säger debattörena, mediestudierna och publicisterna om nyhetsrapporteringen?

5 Loka 202444min

Friade ”toppmilitären” Johan Huovinen om att vara mitt i mediestormens öga

Friade ”toppmilitären” Johan Huovinen om att vara mitt i mediestormens öga

Det finns en del journalistiska, orubbliga principer. Etiska regler som journalister håller så hårt i att knogarna vitnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men i och med den eskalerade kriminaliteten, med sprängningar och dödsskjutningar på öppen gata ställs allmänintresset gång på annan mot den personliga integriteten.Har våldsvågen satt dom etiska reglerna i rörelse?Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan tittat på ett fall - ett brinnande nyhetsläge och en polismyndighet som under kvällen inte kunde ge några besked. Friade ”toppmilitären” Johan Huovinen om att vara mitt i mediestormens ögaHur är det egentligen att mitt i en personlig katastrof även hamna mitt i mediernas strålkastarljus? Vilken roll spelar egentligen en namngivning i det läget? Och vem ska räknas som en offentlig person? I början av september kom nyheten att misstankarna avskrivits mot den i medierna så kallade “toppmilitären”. Johan Huovinen valde att träda fram med sitt namn och berätta. Vi har i veckan pratat med honom om mediebevakningen och vi börjar den 17:e oktober förra året när polisen i en gryningsräd klockan fem på morgonen grep Johan Huovinen och hans fru i deras lägenhet i centrala Stockholm. Reporter: Erik PeterssonTechprofilerna som vill rädda journalistikenOch så ska vi till USA för mitt i valkampanjen där vill två välkända techprofiler hjälpa journalistiken på traven. Den svenska professorn Max Tegmark - känd för sin dystopiska syn på AI - driver en egen nyhetstjänst. Och Steve Ballmer, som grundade Microsoft ihop med Bill Gates, har dragit igång en sajt, som ska hjälpa väljarna att ta beslut om dom ska rösta på Donald Trump eller Kamala Harris.Techprofilerna är övertygade om att fakta är svaret på problemet med en valrörelse packad med lögner och desinformation. Men löser det nåt att slänga fakta på problemen om folk vill tro på lögner? Reporter: Katarina AnderssonRättelse: I programmet sa vi att USA är världens största demokrati, det stämmer inte. Även om hälsan på den indiska demokratin diskuterats flitigt de senaste åren så betraktas landet fortfarande som världens största demokrati. Har du sett eller hört något du tycker vi borde kika närmare på? Tipsa oss här

28 Syys 202429min

Kan Paolo förlåta Expressen?

Kan Paolo förlåta Expressen?

Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen. En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen? Reporter: Erik PeterssonGång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets. Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna? Reporter: Alexandra SannemalmHormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det. Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse? Reporter: Martina Pierrou

21 Syys 202429min

Skuttande, skakig åldersstudie i SvD och surrande drönardrev

Skuttande, skakig åldersstudie i SvD och surrande drönardrev

I veckan publicerade Svenska Dagbladet en artikel om en studie som de senaste veckorna fått otroligt genomslag i internationella medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studien visar att människor åldras i små skutt – ett vid 44 år och ett vid 60 år. Men frågan är om man verkligen kan dra de här slutsatserna från studien? Och hur kommer det sig att så många medier, trots forskarnas egna förbehåll, valde att bara köra på? Reporter: Erik Petersson Drönare hit och drönare dit - drönare över Arlanda hela veckan lång. Ja i veckan hände det igen - misstänkta drönare har skådats över svenskt skyddsobjekt - den här gången över Arlanda flygplats. Nått som ledde till att flygplatsen fick stänga ner under några timmar och leda om ankommande plan till andra flygplatser. Men det tycks finnas en logik som gör gällande: en drönare kommer aldrig ensam. För tre dagar i rad den här veckan har det kommit drönarlarm från just Arlanda. Och medierna - ja dom har inte varit sena med att surra med i drönarsvärmen. Men nu, i slutet av veckan så återstår egentligen ingenting av de braskande rubrikerna som inledde veckan. Vad blir egentligen kontentan när bekräftade uppgifter blandas med rena spekulationer? Vilken roll spelar mediernas egen rapportering i viskleken? Drönardrevet har i veckan gått - igen. Reporter: Martina Pierrou

14 Syys 202429min

Allt om nya EFN - fågel Fenix storsatsar i glitterkavaj men utan cowboyboots

Allt om nya EFN - fågel Fenix storsatsar i glitterkavaj men utan cowboyboots

Kändis efter kändis har de plockat till sitt stall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Först de stora namnen inom ekonomijournalistik, därefter kulturskribenter, dokumentärmakare, utrikeskorrespondenter och en profilerad public service-programledare. 79 namn finns listade på EFN:s hemsida som medarbetare och listan fortsätter att växa. De senaste månaderna har medienyheterna inte varit få om vilka som värvats till EFN. Ekonomikanalen som efter att ha varit på dekis under lång tid, på randen till undergång, har nu fått en ny chans till revansch. Vad blir annorlunda den här gången i Handelsbankens mediekanal? Kommer en fullspäckad stjärnhimmel lösa låga tittarsiffror? Kan man bevaka storbankerna när man själv är en del av bankväsendet? Följ med till nybyggnarna på Blasieholmen.Reporter: Martina PierrouMer från EFN:s universum. För vad berodde den här kovändningen på? Från nedläggning till storsatsning. Och vad är det banken vill med den här kanalen? Erik Petersson har intervjuat EFN:s styrelseordförande.Reporter: Erik PeterssonDet är en utveckling som pågått under lång tid. Sportjournalister får allt svårare att nå de stora idrottsstjärnorna, framförallt inom den största sporten av dom alla - fotbollen. Där bygger de stora klubbarna i Italien, England och Spanien egna kommunikations- och PR avdelningar. I och med journalisternas krympande access till spelarna växer klubbarnas kontroll över mediebilden. I den finns det knappast utrymme för några frågor om misslyckade värvningar eller lite speltid till de egna spelarna. Samtidigt tycks de tidigare så ljusskygga fotbollsagenterna nu ta en större och större plats i rampljuset. Vilken roll får den traditionella sportjournalistiken i ett medielandskap som tycks stå under förändring? Reporter: Alexandra Sannemalm

7 Syys 202429min

Vad har hänt på DN efter reporterns Foxtrotkopplade överföring?

Vad har hänt på DN efter reporterns Foxtrotkopplade överföring?

För en månad sen avslöjade Expressen att en journalist på DN överfört en stor summa pengar till en nu dömd narkotikakurir med kopplingar till Foxtrotnätverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. DN gav i uppdrag till en advokatbyrå att utreda saken och det pågår även en förundersökning hos polisen kring transaktionen, ingen är där ännu delgiven misstanke om brott. I veckan stod det dock klart att reportern får lämna tidningen - men flera frågor återstår. Reporter: Alexandra SannemalmFlera internationella journalister har under augustis sista veckor fått en unik inblick i ett ukrainskt fängelse. Reportrar har fått intervjua ryska krigsfångar, flera av dom unga värnpliktiga, som tillfångatagits av den ukrainska armén efter offensiven i Kurskregionen. Men reportagen från fängelset ser väldigt olika ut. Hur närgångna får medier vara i porträtteringar av krigsfångar? Går krigets lagar på tvärs med journalistikens logik? Reporter: Martina Pierrou Det finns ett kaninhål kring annonser i svenska mediers nyhetsappar. Producent Erik Petersson har upptäckt att det ibland är väldigt lätt att hamna fel. Istället för att hamna på den där artikeln jag ville läsa så råkar jag rätt ofta komma åt och av misstag klicka på annonser. Reporter: Erik Petersson

31 Elo 202429min

Har alternativmedier spelat ut sin roll?

Har alternativmedier spelat ut sin roll?

En av de mest tongivande alternativsajterna Nyheter Idag ligger nere. Inga uppdateringar på ett halvår. Samtidigt går Samnytt på knäna ekonomiskt och ber läsare om donationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är det egentligen som händer med de sajter som under de senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? har de blivit överflödiga? Är det en kris eller ett skifte som råder i svenska alternativmedier? Reporter: Martina Pierrou Armand Duplantis har varit hett stoff i svenska medier. Det, sedan hans historiska världsrekordhopp i OS-finalen i stavhopp i somras. Redaktionernas vinklar om firandet, den stundande semestern och stavhopparens allmänna framgångståg har varit många. Men i veckan publicerade Aftonbladet en artikel som fick oss på Medierna att börja fundera på varför det förekommer så mycket varumärken i rapporteringen om Armand Duplantis. Reporter: Erik Petersson Vi befinner oss i slutet av augusti. Det är lite svalare i luften om kvällarna och getingarna som var så pigga i juni verkar nu lite vimmelkantiga. Industrisemesterveckorna är över och återigen fylls kollektivtrafiken av jobbpendlare. Men ingenstans är det väl så tydligt att sommaren sjunger på sista sucken som i journalistiken? “Komma tillbaka till jobbet-vinklarna är en till synes outtömlig källa till innehåll för landets radioprogram, morgonsoffor och tidningsredaktioner. Och oavsett om det handlar om minska på alkoholen, börja träna eller gå upp ur sängen på morgonen så tycks budskapet vara att augusti är en förfärlig tid. Reporter: Alexandra Sannemalm

24 Elo 202429min

Svajig etik när P4 intervjuade tonåring under villabrand

Svajig etik när P4 intervjuade tonåring under villabrand

Vittnen, förstahandsuppgifter och berördas egna ord är guld för en nyhetsrapportering under pågående dramatik. Men blev det för nära för snabbt i P4:s direktsändning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till.Reporter: Martina PierrouHur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt?Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad.I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser.Reporter: Fanny HedenmoGolfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen? Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps. Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet. Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka?Reporter: Alexandra Sannemalm

17 Elo 202429min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

i-dont-like-mondays
kolme-kaannekohtaa
aikalisa
rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
olipa-kerran-otsikko
sita
poks
antin-palautepalvelu
yopuolen-tarinoita-2
murha-joka-tapahtui-2
kaksi-aitia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
mamma-mia
ootsa-kuullut-tasta-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
joku-tietaa-jotain-2
lahko
rss-palmujen-varjoissa