Låttexter är viktigare än du tror
Språket14 Loka 2024

Låttexter är viktigare än du tror

Från 60-talets enkla yeah, yeah, via Bob Dylans Nobelpris i litteratur, till Taylor Swifts låttexter som hyllas av fans världen över. Upptäck hur låttexter speglar vår tid och formar vår kultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

Låttexter från svenska artister på engelska

Svenska artister har sedan 60-talet skrivit låttexter både på svenska och engelska. Lars Lilliestam har studerat hur språkvalet påverkar innehållet i sångtexterna.

– När svenska artister sjunger på engelska blir det mycket I, me, we och you. Alltså ganska neutrala texter, som inte utspelar sig på någon bestämd plats, säger han.

När artisterna skriver på svenska blir texterna mer detaljerade och innehåller oftare referenser till platser och namn.

– Håkan Hellströms texter till exempel, de är ju ditspikade på olika gator och spårvagnslinjer.

Artisten och författaren Annika Norlin skriver låttexter på både engelska och svenska.

– Att skriva på engelska och svenska är som att använda två olika instrument, säger artisten Annika Norlin.

Språkfrågor om låttexter och musik

Varifrån kommer ordet slagdänga?

Markus Krunegård sjunger meningen ”Kommer härifrån, kommer aldrig härifrån”, hur går det att förstå den språkliga konstruktionen?

Varför används ”yeah” så ofta i sångtexter?

Mer om låttexter och språket i musiken

Läs boken Vad gör vi människor med musik – och varför? av Lars Lilliestam, Ejeby förlag, (från 2024).

Hitta Lars Lilliestams publiceringar via Göteborgs universitet.

Lyssna på Annika Norlins musik.

Läs Ny studie: Låttexter har blivit mer enformiga, arga och personliga, artikel från Dagens Nyheter, (från april 2024).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Annika Norlin, artist och författare. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(942)

Så har djuren påverkat språket

Så har djuren påverkat språket

Det sägs att språk skiljer människan från djur. Men ändå pratar vi med djuren och ger dem förnamn. Hur länge har vi gjort det och varför har vi så många uttryck med djur i? Lyssna på alla avsnitt i Sv...

26 Elo 201930min

Orkestrerade språkfrågor om musik

Orkestrerade språkfrågor om musik

Är musik ett språk? Varför pratas det så mycket italienska i musikvärlden? Ylva Byrman tar ton och förklarar bakgrunden till musikaliska språkfunderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app....

19 Elo 201930min

Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket

Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket

Ett riktigt stolpskott och att ha öppet mål är uttryck från fotbollen. Säsongens sista Språket passar fram fotbollssnacket och är först på bollen angående fotbollsspelares nya sätt att prata. Lyssna p...

17 Kesä 201930min

Kärlekens språk – orden för de stora känslorna

Kärlekens språk – orden för de stora känslorna

Hur lät kärleksförklaringar för 5000 år sedan och vad kallar kärlekspar varandra i dag? Henrik Rosenkvist berättar om forsior, fjällor och läser tusentals år gamla handböcker om kärlek. Lyssna på alla...

10 Kesä 201929min

Uråldrig aktivitet har gett oss kluriga hantverksord

Uråldrig aktivitet har gett oss kluriga hantverksord

I alla tider har människor tillverkat saker med händerna. Henrik Rosenkvist berättar om bakgrunden till hantverksord som fogsvans, dreja, knyppla och städ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app...

3 Kesä 201930min

Då kaninmat – nu "It's vegan!"

Då kaninmat – nu "It's vegan!"

Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader. Lyssna på a...

27 Touko 201930min

Så lär du dig nya språk bäst

Så lär du dig nya språk bäst

Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk? Lyssna på all...

20 Touko 201930min

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? ...

13 Touko 201929min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
radio-antro
rss-sosiopodi
filocast-filosofian-perusteet
rss-ylistys-elaimille
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
mielipaivakirja
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta