Järnvägen är Sveriges svaga länk i försvaret

Sveriges järnvägar spelar en viktig roll för försvaret av norra Europa. Om de inte rustas upp kan det bli jobbigt för Nato och den svenska försvarsmakten i händelse av krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När malmbanan måste hållas stängd i två månader under vintern 2023/2024 efter det att ett tåg spårat ur drar spekulationerna om att det skulle vara ett attentat i gång. Järnvägen mellan Luleå och Narvik är viktig för svensk gruvindustri men den kommer också få en allt större betydelse för Nato och det svenska försvaret. En polisutredning hittar inga bevis på att det är ett sabotage men urspårningen pekar på en av de svaga punkterna för det svenska försvaret. Den svenska järnvägen håller inte måttet.

– Ju längre norrut men kommer desto mindre infrastruktur finns det och då gör ju det att den som finns blir ju så klart av naturliga skäl mer viktig då, säger överstelöjtnant Per-Ove Norell som jobbar med transporttjänster på försvarsstaben.

För att Natos frontstater mot Ryssland; Finland och de baltiska länderna, ska kunna försvara sina gränser behöver de hjälp av Sverige. Då är det viktigt att den svenska infrastrukturen fungerar så att ammunition, soldater, stridsmateriel, fordon och allt annat som behövs kan transporteras till fronten via Sverige. Det spelar ingen roll hur skicklig du är på att strida om inte logistiken fungerar. Det visar historien.

– Det var ju inte för skojs skull som romarna byggde sitt vägsystem som revolutionerade transporter i Europa utan det var ju militära syften att snabbt kunna flytta förband och sedan kunna hålla dem försörjda, säger Tomas Ekström som är expert på militär logistik på Försvarshögskolan.

Lärdomar från Ukraina

I Ukraina har järnvägen spelat en viktig roll för att stå emot hotet från Ryssland. Tågen har blivit en symbol för försvarsviljan i landet. Oavsett vad som händer fortsätter tågen att rulla. Under en period hade tågen i Ukraina till och med bättre punktlighet än SJ.

– Och en bidragande orsak till det är ju att de inte har moderniserat sina system så fullt ut som vi har gjort. Det vill säga att de har fortfarande människor som kan gå överallt och växla i järnvägarna när vi har gjort oss beroende av fungerande IT-infrastruktur, säger Ekström.

Medverkande:

• Tomas Ekström, expert på militär logistik på Försvarshögskolan.

• Per-Ove Norell, överstelöjtnant som arbetar med transporttjänster på försvarsstaben.

• Niclas Anneling, transportledningsofficer T2 Skövde.

• Marcus Tynnhammar, forskare och analytiker i militär logistik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

• Mathias Bonnevier biträdande säkerhetschef, Trafikverket

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Reporter och Producent: Kalle Glas

Ljud från: