Militärhistoriepodden28 Maalis 2021

Svenska försvarsdoktriner – finns dom?

Det tog över 90 år att bygga färdigt Karlsborgs fästning, ett av sveriges största fortifikationsprojekt genom historien. Men bara några år efter att den färdigställdes var det dags att lägga ner den. Varför? Svaret kan härledas till förändringar i synen på hur krig ska bedrivas.

När fästningen äntligen blev klar hade den militära utvecklingen förändrats och den bärande principen bakom fästningen – centralförsvarsdoktrinen – hade blivit förlegad. Idag på militärhistoriepodden är temat försvarsdoktriner och vilken roll de har spelar i militärhistorien.

Som företeelse kan militära doktriner sägas vara lika gamla som den mänskliga civilisationen självt. Så länge härskare har organiserat arméer för bedriva anfallskrig eller försvara sin egen mark så har det funnits ett behov av att på förhand arbeta enligt fastslagna principer. I doktriners namn har stater tömt sina kassor för att bygga fästningar, murar, experimentella sjöstridskrafter och megalomaniska skyddsrumsprojekt. Ibland har det varit lyckade tilltag men lika ofta har det visat sig vara bortkastade pengar, precis som Karlsborgs fästning.

Det är dock en öppen fråga vilken roll doktriner egentligen spelar för militärhistorien sett ur ett större historiskt perspektiv. I vissa fall är det oklart vad doktriner är över huvud taget, och om de ens finns? Ytterst handlar det om vad man anser styr den militära utvecklingen. Är de inte bara ett sätt att sätta en etikett på de rådande strukturella förutsättningarna? Detta är några av de frågor som Peter Bennesved och Martin Hårdstedt tar sig an i dagens avsnitt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(288)

Exportsuccén Bofors 40 mm bidrog till de allierades seger

Bofors 40 mm luftvärnskanon, i Sverige mest känd under modellnamnet m/36 är en av världens mest framgångsrika luftvärnskanoner och sannolikt Karlskogaverkens absolut främsta exportframgång genom tider...

22 Kesä 46min

Den romerska republikens öde avgjordes vid Actium

Den 2 september år 31 f.Kr. avgjordes Romarrikets framtid utanför Actium på Greklands västkust. Det var ett sjöslag som inte bara avgjorde ett inbördeskrig, utan också markerade republikens slut och b...

15 Kesä 44min

Falklandskriget 1982: Thatchers sista kolonialkrig

Kriget om Falklandsöarna mellan Argentina och Storbritannien år 1982 var kriget som aldrig skulle ha utkämpats. Den negativa inrikespolitiska utvecklingen i militärdiktaturens Argentina samverkade med...

8 Kesä 54min

Polsk-sovjetiska kriget: Undret vid Visla

I augusti 1920 utkämpades slaget om Warszawa mellan en sovjetisk invasionsarmé och den polska armén under generalen Pilsudski. Utgångsläget för polackerna var inte bra. Försvaret runt den polska huvud...

1 Kesä 49min

Vem var samurajen?

I väst har samurajen blivit symbolen för en japansk krigarkultur som saknar en europeisk motsvarighet. ”Samuraj” betyder ”att tjäna men dess faktiska innebörd är mycket komplex. ”Samurajen” vittnar om...

25 Touko 52min

Därför vände sig riksbildaren Birger Jarl österut

I mitten av 1200-talet var det område som vi i dag kallar Sverige på väg att formas till ett rike. En av de mest drivande gestalterna var Birger jarl. En viktig del av riksbildningen blev också expans...

18 Touko 41min

Kärnvapen och prestige: kalla krigets farligaste logik

Få tekniska landvinningar har präglat ett århundrade på samma sätt som kärnvapnen präglade 1900-talet. Efter Trinitytestet den 16 juli 1945 och de ödesdigra bombningarna av Hiroshima (6 augusti 1945) ...

11 Touko 54min

Iran–Irak-kriget: Kalla krigets största krig

Kalla krigets mest omfattande krig mellan två stater utkämpades mellan Iran och Irak 1980–1988. Antalet döda räknades i hundratusentals – både soldater och civila. Konflikten präglades av ett hänsynsl...

4 Touko 56min