#186 Folkhemmet

När Carl Larsson valde att gestalta hemmiljön i sitt måleri ansågs han förnya bildkonsten. Men när vardagslivet skildrades i konstnärskollegan Fanny Brates målningar tolkades det som det självklara kvinnomotivet. Hur blev det så? Den kvinnliga konstnärens relation till hemmet är en komplicerad historia, präglad av lika delar instängdhet och möjlighet. Katarina MacLeod närstuderar Brates målning ”Kurragömma” från 1896 – och ser hur den kastar nytt ljus över ett av konsthistoriens mest missförstådda motiv. KATARINA MACLEOD är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. 2018 utkom hon med boken Bakom gardinerna. Hemmet i svensk konst under nittonhundratalet (Atlas förlag). För närvarande leder hon ett forskningsprojekt om internationella konstutställningar i Sverige under Kalla kriget. MacLeod är också verksam som kulturskribent och konstkritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

24 Loka 201923min

Vad innebär det egentligen att integreras i ett samhälle? Måste segregation nödvändigtvis stå i motsats till integration? Hur väl förankrad är dagens politik i integrationsforskningen? Gör språkkrav och andra politiska åtgärder någon skillnad? Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om integrationspolitik, hur dess historia ser ut och vad forskningen egentligen säger om integration i dagens samhälle. Veckans gäster är Andrea Spehar, Mikael Byström och Sirus Dehdari. Andrea Spehar är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Mikael Byström är docent i historia vid Uppsala universitet och Sirus Dehdari är postdok-forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

14 Loka 201952min

I hundra program har Bildningspodden bjudit in forskare för att berätta om och analysera historiska och nutida fenomen. Men vad är det egentligen som driver forskare som går ut i offentligheten och delar med sig av sin kunskap? Varför är det nödvändigt? Och har det blivit svårare för forskare att nå ut i idag? På Bokmässan i Göteborg förra veckan var detta ett hett samtalsämne på flera håll. Bildningspodden gästade Dagens Nyheters scen för att höra hur forskare själva upplever saken. I detta specialavsnitt hör du några av samtalen från mässan. Filosoferna Jonna Bornemark och Åsa Wikforss pratar om varför filosofen behövs i debatten om sanning och kunskap. Idéhistorikern Sverker Sörlin och antikhistorikern Ida Östenberg debatterar bildningsarvets betydelse i samhällsdebatten. Och historikerna Brita Planck och Anna Carlstedt berättar om hur de använt sin humanistiska kunskap i olika förtroendeuppdrag i samhället. Ljudtekniker på DN-scenen: Mikael Thieme. Klippning och ljudproduktion: Christine Ericsdotter Nordgren. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

3 Loka 201933min

Vad är bildning? Handlar bildning om att kunna recitera Vergilius utantill på latin – eller om att fatta kloka beslut i sin vardag? Är hantverkskunnande och populärkulturella nördkunskaper helt uteslutet från bildningsbegreppet? Var kommer egentligen begreppet ifrån och varför är det fortfarande så laddat? Bildningspodden firar 100 avsnitt med ett spränglärt samtal om bildning. Avsnittet spelades in live inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Gäster är Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, Ruhi Tyson, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet, Carina Burman, författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

18 Syys 20191h 11min

Så snart människor i mängd började resa till en och samma plats uppstod behovet av praktisk och andlig vägledning. Guideboken föddes. Dess första riktiga guldålder kom mot slutet av 1800-talet, men genren har betydligt äldre anor än så. Vilken är egentligen världshistoriens första guidebok? Hur hänger fenomenet ihop med turismens historia? Vad är det mest fascinerande som gamla guideböcker kan lära oss om äldre tiders resenärer? Och är den tryckta guideboken utrotningshotad i de smarta telefonernas tidevarv? Bildningspodden tar en intellektuell promenad genom guidebokens historia. Gäster i studion är Anna Blennow och Stefano Fogelberg Rota. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid Göteborgs universitet. Stefano Fogelberg Rota är docent i litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Tillsammans har det lett ett forskningsprojekt om Rom och guidebokens historia, som resulterat i boken "Rome and the Guidebook Tradition" (De Gruyter, 2019). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
 Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion, Stockholms universitet.

4 Syys 201952min

Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom tänkandet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo som, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskapsman, matematiker. präst, jurist, författare. Och hans filosofiska slutsatser är betydligt mer nyanserade än vad de ofta framställs. Bildningspoddens säsongsavslutning sätter tänderna i en filosofisk tungviktare. Hur gestaltas egentligen Descartes berömda tvivel i hans skrifter? Vad innebär det mer konkret för hans filosofi? Hur rigid är uppdelningen mellan tänkandet och kroppen i Descartes kända dualism? Och hur hamnade han i Sverige? Varför trodde han sig vara förgiftad när han låg för döden vid drottning Kristinas hov? Och var tog egentligen hans skalle vägen när den försvann kort efter hans död? Gäster i studion är Marcia Sá Cavalcante Schuback och Jonna Bornemark. Marcia Cavalcante är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Jonna Bornemark är docent i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer
 Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

26 Kesä 201952min

Varje dag strömmade breven in. Mer än till någon annan författare i Sverige. De flesta av dem var vädjande och beskrev alla tänkbara sorters problem – ekonomiska knipor, moraliska dilemman, existentiella bryderier. Hur kommer det sig att vanliga människor vågade skriva till Selma Lagerlöf om sina mest privata bekymmer? Varifrån kommer den närhet de uppenbarligen kände till en så berömd författare? Jenny Bergenmar låter brevfloden teckna ett porträtt av författaren Lagerlöf – och av det tidiga 1900-talets Sverige. JENNY BERGENMAR är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2003 på en avhandling om Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga och arbetar för närvarande på både en bok och en digital utställning om allmänhetens brev till Lagerlöf. Bergenmar ingår också i projektet Kvinnliga svenska författare på export under 1800-talet som publiceras i bokform till hösten. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

16 Kesä 201926min

Elegans och snirklighet, erotik och lekfullhet. Vid 1700-talets början exploderade rokokon som stilriktning i måleri, hantverk och mode. Inträngt mellan svåra krigsår och rationell upplysningstid fick lättsamheten, festligheten och nakenheten plötsligt fritt spelrum i den borgerliga kulturen. Konstnärer som Antoine Watteau, François Boucher och Rosalba Carriera liksom mecenaten och smakdomaren Madame de Pompadour var några av rokokons mest inflytelserika namn. Hur känner du igen en rokokomålning eller rokokointeriör? Varför fick den här stilen sådant genomslag just då? Och vad kan rokokons porträttkonst egentligen lära oss om stereotyper kring kvinnligt och manligt idag? Bildningspodden ger dig en crash course i en av 1700-talets viktigaste stilar. Gäster i studion är Sabrina Norlander Eliasson och Merit Laine. Sabrina Norlander Eliasson är docent i konstvetenskap, specialiserad på 1700-talskonst, och föreståndare för programmet Teknisk konstvetenskap vid Stockholms universitet. Merit Laine är docent i konstvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare intendent vid Kungl. Husgerådskammaren och Nationalmuseum. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 
Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbilden visar ett klassiskt exempel på rokokomåleri: François Bouchers "Venus triumf" från 1740, som hänger på Nationalmuseum.

12 Kesä 20191h 2min