Genvägen till att upptäcka okända insektsarter – och en tur till sjön Båven

En revolution. Så beskriver Fredrik Ronquist DNA-metoden som snabbt kan beskriva artrikedom. Och så lär vi känna fiskgjusen, storlommen och malen i sjön Båven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vår fältreporter Lena Näslund finns vid sjön Båven i Sörmland tillsammans med konstnären och författaren Mats Gärling. I boken ”Båven – insjö i förändring” beskriver han livet i och runt klarvattensjön han följt sedan han var liten pojke. Det blir fokus på fiskgjuse, storlom och den sägenomspunna fisken mal – för att nämna några arter.

Hur många insektsarter finns det i Sverige? Nu finns det ett snabbare sätt än tidigare för att få svar på den kniviga frågan – och inte minst för att upptäcka de många arter som vi tidigare inte känt till. Naturmorgons reporter Lisa Henkow har träffat entomologiprofessor Fredrik Ronquist som utvecklat en DNA-metod för att få reda på vilka insektsarter som finns på en viss plats. Han säger själv att det är det mest revolutionerande han varit med om under sin karriär – en möjlighet att äntligen få koll på den mångfald som finns och därmed ge oss möjlighet att bevara den.

Och just nu pågår ett globalt möte om den biologiska mångfalden, COP16, i Cali i Colombia. Det är en fortsättning på det möte som hölls 2022 i Montreal, och där beslut togs om att skydda 30 procent av världens natur innan 2030. Nu ska det bestämmas hur det ska gå till. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som precis har anlänt till Cali för att bevaka mötet.

Det drar ihop sig till Halloween och fladdermössen dyker upp i alla former och färger just nu. Men varför har just fladdermöss blivit en symbol för skräck? Vi pratar med fladdermusexperten Johan Eklöf som just nu befinner sig i Nya Zeeland för att delta i en konferens om ljusföroreningar.

Programledare är Karin Gyllenklev.