Trivas på jobbet

Det är en myt att gamla är mer ensamma i Sverige än i andra länder, säger seniorforskare och professor i psykiatri, Ingmar Skoog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studier visar att äldre kring medelhavet, som i Italien och i Spanien, inte bara upplever en större ofrivillig ensamhet, utan är deprimerade i större utsträckning än våra äldre i Sverige.– Vi har flest ensamboende men minst upplevd ensamhet. Vi blandar ofta ihop social isolering och ensamboende.Men det finns fortfarande äldre i landet som lider av ofrivillig ensamhet. Det handlar om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, menar äldreforskaren Lena Dahlberg.– Bara för att vi inte har lika stor andel ofrivilligt ensamma som i Italien innebär det inte att det finns äldre som lider av känslan av ensamhet. Det handlar om 10-15% av den äldre befolkningen som känner av denna ofrivilliga isolering. Det är en plågsam känsla och ett viktigt problem som har konsekvenser för såväl den egna hälsan som samhället, i form av kostnader.För att kunna göra något åt den ofrivilliga ensamheten måste vi först förstå vad det är vi pratar om – hur ser ensamheten ut och vad kan vi göra åt den?Carin Lennartsson är sociolog och äldreforskare på Karolinska Institutet och leder nu en världsunik forskning på äldre personers levnadsförhållanden och hälsa.– Vi ser att det handlar om en social ensamhet, en emotionell ensamhet och en existentiell ensamhet. Dessa tre typer av lidande kräver olika insatser och därför måste vi ha en bättre förståelse av vad det är vi pratar om när vi pratar om ensamhet.Gäster i programmet:Carin Lennartsson, sociolog och äldreforskare vid Karolinska Institutet.Lena Dahlberg, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.Ingmar Skoog, seniorforskare och professor i psykiatri vid Göteborgs Universitet.Reportage:Ninos Chamoun träffar Carin Vestin som ska fylla 85 år. Hon är en av alla ensamboende äldre i landet. Men upplever hon en ofrivillig ensamhet?Vi får även hänga med på seniordans med vår reporter Simon Sarnecki. Hit kommer äldre för att träffas och dansa till bland annat disco-takter. Vilken typ av ensamhet botas med den här träffen?Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

11 Huhti 202355min

Att sätta ord på känslor och tankar är en hörnsten inom det terapeutiska arbetet. Genom att formulera sig så kan få syn på sitt känslor. Men när det talade ordet står i vägen kan man istället skriva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det menar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har ägnat sig åt terapeutisk skrivande med klienter.– Det kan var kaotiskt och oförutsägbart. Men man vågar benämna det som är det allra svåraste. Man sätter ord på det. Ibland har jag gett klienter uppgiften att skriva 4 gånger, 20 minuter om dagen. Det handlar om att skriva oavbrutet utan att lyfta pennan från pappret. Man skriver också vad man känner i kroppen. Terapeutens roll är då att hjälpa till och sortera i alla känslor. För de som känner att det kan vara svårt att prata kan det vara förlösande att få skriva.– Det ska komma från det innersta. Det behöver inte vara korrekt. Man ska bara skriva för sin egen del och försöka frigöra sig från en bedömningsinstans, säger Jenny Jägerfeld. På kvinnoanstalten Hinseberg har författaren och skrivpedagogen Magnus Utvik hållit i skrivcirklar för de intagna som resulterat i en nyutgiven antologi, Hälsningar från Hinseberg. Ju längre tiden gick så insåg Magnus Utvik att skrivandet hade ett terapeutiskt syfte och innebörd för deltagarna. – Grammatik och det som hör till andra skrivcirklar blev sekundärt på skrivarcirklarna på anstalten. Det viktiga för deltagarna var att upptäcka på vad man hade på insidan, och att bli sedd. När jag insåg detta slutade jag att försöka vara en duktig lärare och började istället fokusera på vad kvinnorna ville berätta.Jenny Jägerfeld uttrycker att skrivandet kan ge klienten/patienten en ”berättelse” av sitt liv. Det kan hjälpa de personer som känner att de har en kaotisk idé om sitt liv.– Man behöver ha en berättelse, något att utgå ifrån när man ska jobba med sig själv. I skrivandet kan man få ordning på alla dessa minnesfragmenten som upplevs som kaotiskt. Ibland spelar det inte roll att det är exakt sant. Men man får en utgångspunkt och då kan känslan av kaos upphöra. Dagboken är en form som använts inom terapeutiskt skrivande. Men det kan även visa sig ha terapeutiska funktioner att läsa någon annans dagbok. När skribenten Sara Abdollahi läste Lars Noréns dagböcker så kom hon till insikter om sig själv, trots att författaren och hon själv till synes inte hade mycket gemensamt.– Jag såg Lars Noréns texter som otrevliga och märkte att jag gillade det. Han var både kritisk och bejakande. Det kändes så ärligt och i hans texter fick jag syn på mig själv.Hon menar att det terapeutiska i skrivandet handlar om att få nedteckna det som inte sägs. – Tankarna får vandra och man får en paus från allt babbel och brus. Det är så mycket som står i vägen i samtalet för att nå något djupare. Dit når jag istället genom att skriva.Gäster i programmet:Jenny Jägerfeld, psykolog och författare.Magnus Utvik, författare och skrivpedagog som leder skrivcirkel på Hinsebergs-anstalten.Sara Abdollahi, kritiker och essäist. Reportage:Vår reporter Simon Sarnecki går i skrivterapi för den danska terapeuten Anette Aggerbeck för att se hur han själv påverkas. Dessutom möter en av deltagarna i skrivcirkeln på Hinsebergsanstalten, Judith, vars texter finns med i antologin Hälsningar från Hinseberg. Programledare: Stina Näslund.Producent: Shang Imam.

4 Huhti 202355min

Forskning har pekat på stillasittandet som ett problem men är verkligen all fysisk aktivitet bra? Har kontorsråttor automatiskt sämre kondition än byggarbetare? Svaret är nej, men varför är det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När vi tittat på de mer manuella yrkena, arbetarna, så såg vi att mer än hälften inte hade tillräckligt bra kondition för att klara sina yrken, säger Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hon har tillsammans med sina kollegor gjort en studie som tar upp vad som kallas för den ”fysiska aktivitetsparadoxen”. Det innebär att fysisk aktivitet som görs på arbetet inte alltid har samma positiva konditions- och hälsoeffekter som fysisk aktivitet som utförs på fritiden.Det finns arbetsplatser med fysiskt krävande yrken som har obligatorisk träning på arbetstid. Vatten- och avloppsteknikern Stefan jobbar på en sådan.– Det är ju väldigt lyxigt att kunna få till två timmars träning på arbetstid, säger han. Men vad är egentligen kondition och hur gör man för att förbättra den? Och varför är den så olika hos olika personer? Det kommer vi att undersöka i veckans Kropp & Själ i P1.Gäster i programmet: Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan och Conny Karlberg, chef för träning, tester och rådgivning på Bosön. Länk till konditionstestProgramledare: Stina Näslund.Reporter Ninos Chamoun besöker en arbetsplats som infört obligatorisk träning på arbetstid.Reporter Simon Sarnecki tar konditions-tempen på folk runt och omkring torget i Kärrtorp i södra Stockholm.Reporter Linnea Vennström träffar Jonatan som springer flera mil utan att vila.Producent: Shang Imam.

28 Maalis 202355min

Lisas dotter sa upp kontakten med henne för några år sedan, Kjells fru begärde skilsmässa. Det de har gemensamt är att både Lisas och Kjells förlorade relationer återuppstod efter en tid isär. Vad är det som krävs och hur gör man för att återförenas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ju fruktansvärt att jag som mamma gjort mitt barn så illa att hon inte längre vill ha kontakt med mig, säger Lisa. Lisa upplever dotterns beslut att bryta kontakten med sin mamma, som en blixt från klar himmel. Men efter ungefär ett år, när chocken och den totala sorgen mojnat, reser sig Lisa och tittar sig i spegeln. Hela sitt liv har hon gömt undan sina känslor, men nu inser hon att det är dags att släppa fram dem och börja reflektera. Det leder henne ut på en själslig resa, tillbaka till sin egen barndom. Hon letar svar på vad som gått fel i hennes och dotterns relation genom att titta på sin relation till sin egen mamma. – Förståelsen för henne gav mig en ökad vilja att försonas, säger hon. Det är skitjobbigt, men vilken befrielse det är att komma ut på andra sidan. Men vad innebär det egentligen att återförenas? – Återförening är något annat än att gå tillbaka i tiden, säger prästen Emma Audas. Återförening kräver ett arbete, vi kan inte kalla det försoning om vi sopat något under mattan. Gäster i programmet: Emma Audas, teolog och präst i Svenska kyrkan, Liria Ortiz, psykolog och Lance Cederström, existentiell terapeut. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam och Alice Lööf.

21 Maalis 202355min

Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.Medverkande: Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamOm du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:MIND – Självmordslinjen1177 – SjukvårdsupplysningenAnhöriga eller drabbad – här finns mer information: Hjärnkoll: hjarnkoll.seRSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.seNationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnpSchizofreniförbundet:schizofreniforbundet.seSveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.seLecturing minds: https://lecturingminds.com/

14 Maalis 202355min

För mer än trettio år sedan träffades sju män på en kurs. De skulle jobba med sin manlighet. De bildade en mansgrupp och satte upp tydliga regler för deras träffar. De kallade sig Gentlemannatjurarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra veckan firade gruppen 35-års jubileum, och Kropp & Själ fick vara med. Vad har hänt med gruppen under den här tiden och med medlemmarna? Hur har de kunnat hålla den vid liv så länge?De senaste årtiondena har vi sett mansgrupper komma och gå. Från 70-talets velourmän till samtidens raw-man. Men vilken funktion fyller egentligen mansgruppen och varför väcker det så mycket känslor? De hyllas och de hånas, som nu senast i Svt-dokumentären Tre pappor. Historiken Helena Hill menar att detta inte är något nytt.– De här männen i ”Befria mansrörelsen” på 70-talet ändrade ordentligt synen på män och maskulinitet genom att prata om att de ville visa sig sårbara och att de hade nära till känslor. De möttes i grupper och på läger där de skulle vara nära såväl fysiskt som relationsmässigt. Detta väckte debatt och männen blev förlöjligade i media. Man sa att de skulle tappa sin maskulinitetMen vad är det med manlig gemenskap som verkar så svårt och samtidigt väcka så mycket känslor? Varför verkar behovet av mansgruppen fortfarande finnas? Är det svårare för män att hitta vänner? Att visa sig sårbara? Klara Godecke har forskat på just manlig vänskap och menar att det är ett underbeforskat område.– Inom feministisk forskning så har man sett mäns vänskap som farlig, å ena sidan. Att män håller varandra om ryggen, att den är homofobisk och sexistisk. Å andra sidan ser man den som lovande – män får bli nåt annat och utveckla nya sätt att vara nära. Men enligt författaren Patrik Lundberg så kostar det för män att visa sig just sårbara.– Det är status bland kvinnor att vara en sårbar man. Men att bland män ser man på dessa som könsförrädare.I Kropp & Själ får vi vara med när Gentlemannatjurarna firar sitt jubileum. Det handlar om manlig gemenskap, om manlighetskrisen som pågått ända sedan 1800-talet sida vid sida med kvinnorörelse jämlikhetsprojekt. Hur långt har vi kommit?Gäster i studion,
 Klara Godecke, genusvetare som forskat på manlig vänskap, vid Stockholms universitet genusvetenskap.
Helena Hill, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola som forskat om mansrörelsen i Sverige på 1970 och 80-talet.
Patrik Lundberg, journalist och författare. Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang ImamReportrar: Mattias Lindgren och Ninos Chamoun träffar Gentlemannatjurarna

7 Maalis 202355min

Bakom ett till synes oskyldigt recept på skurna pepparkakor kan rymmas en berättelse om trygghet men också om död. Det handlar om smaker, historia och känslor i Kropp & Själ i P1. Ring in 08-215 216! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett direktsänts telefonväkteri kommer vi att fråga lyssnaren om vilka recept som traderats i deras familj och vad kan dessa recept avslöja om familjens historia i sin tur. Det här kommer att bli ett program som både doftar och känns. Det kan handla om recept som traderats inom familjen, och om historier och personliga relationer kopplade till dem. Våra lyssnare får möjlighet att berätta om just sin familjs traderade recept och om hur minnen, relationer och traditioner väcks till liv av det.I studion har vi en panel bestående av Suzanne Osten, dramatiker, Allan Linnér, psykolog (fd radiopsykolog) och Richard Tellström, mathistoriker, som kommer att svara och reagera på de berättelser och recept som kommer fram i programmet. Efter programmet kommer vi att ställa samman alla recept på våra sociala medier.Ring in direkt till programmet och dela ditt recept och prata med vår panel: 08-215 216. Du kan även mejla oss på kropp@sverigesradio.se.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamGäster i programmet:Suzanne Osten, dramatiker Allan Linnér, psykologRichard Tellström, måltidsforskareReportage: Ninos Chamoun gör en matresa som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden.

28 Helmi 202355min

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet:Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:AfasiförbundetHjärnfonden1177 - AfasiDart - kommunikationsstöd

21 Helmi 202355min