Makt viktigare än ideologi för diktatorn Benito Mussolini

Makt viktigare än ideologi för diktatorn Benito Mussolini

Benito Mussolini (1883-1945) var diktator i Italien under åren 1924 till 1943. Han räknas som fascismens grundare, men Mussolini var framför allt intresserad av makten och hade inga problem att kompromissa med först socialistiska och senare fascistiska principer.

Fascismen växte fram i växelspel med demokratiseringen av Italien. Det fanns också en besvikelse efter första världskriget, där Italien som förlorat 600 000 man i kriget, aldrig fick de landvinningar de tidigare lovats av Ententen. Fascisterna lovade ordning i ett all mer kaotiskt Italien med generalstrejk och politiskt våld.

I det första avsnittet av två om fascistledaren Benito Mussolini samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Benito Mussolini åren 1883-1936.

Genom slughet och politisk teater i form av den berömda marschen mot Rom blev Benito Mussolini utnämnd till premiärminister i oktober 1922. Genom att ändra vallagarna lyckades han tillskansat sig diktatorisk makt i valet två år senare.

Mussolini var en av två söner till en lärarinna och en socialistisk smed. Han kom att utbilda sig till lärare, men blev känd som journalist och chefredaktör för den socialistiska tidningen Avanti. Men när han tog ställning för att Italien borde gå med i första världskriget uteslöts han ur socialistpartiet.

Mussolini sårades allvarligt vid en övning under första världskriget, som han deltog i 1915–17. Han återvände från kriget som övertygad antisocialist och bildade i Milano 1919 den första fascistiska föreningen, ”kampgruppen” fasci di combattimento.

Trots att våldet fascinerade fascisterna blev Italien en betydligt mildare diktatur än lärjungen och beundraren Hitlers Nazityskland. Men Mussolinis ideologiska hållningslöshet, som underlättade vägen till makten, blev också hans fall. Alliansen med Adolf Hitler, som var långt ifrån självklar, och deltagande i andra världskriget, gjorde att Mussolini slutade upphäng upp-och-ner i en lyktstolpe den 28 april 1945.

Lyssna också på Italiens dramatiska enande och Ingvar Kamprads fascistiska vän.

Bild: Mussolini och Quadrumviri under marschen mot Rom 1922: från vänster till höger: Michele Bianchi, Emilio De Bono, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi, Wikipedia, Public Domain.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(758)

Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om (nymixad repris)

Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om (nymixad repris)

Den 5 juni 1967 gick israels flygvapen till anfall mot Egypten, Syrien och Jordanien. På några timmar hade Israels grannländers flygvapen utplånats. Med israeliskt flygherravälde och bättre tränade tr...

4 Maalis 202348min

Världens äldsta runsten berättar

Världens äldsta runsten berättar

Svingerudsteinen hittades nästan slumpartat hösten 2021 i en gravplats vid Tyrifjorden nordväst om Oslo i Norge. Svingerudsteinens runor ristades så tidigt som år ett till år 250 e. Kr. Det gör den ti...

1 Maalis 20231h 2min

Hannibal Barkas och det andra puniska kriget (nymixad repris)

Hannibal Barkas och det andra puniska kriget (nymixad repris)

Det fanns bara plats för ett imperium runt Medelhavet. Efter att Karthago förlorat det första puniska kriget i kampen med Rom blev fredsfördraget mycket hårt för förloraren Karthago i form av högt kri...

25 Helmi 202348min

Baltikums långa väg till självständighet

Baltikums långa väg till självständighet

Sovjetunionen var aldrig den monolitiska stat som många trodde i Västvärlden. Efter Stalins död 1953 kunde de sovjetiska rådsrepublikerna i Baltikum förhandla fram ett visst utrymme i förhållande till...

22 Helmi 20231h 2min

Det första puniska kriget – imperiernas bittra kamp (nymixad repris)

Det första puniska kriget – imperiernas bittra kamp (nymixad repris)

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och...

18 Helmi 202343min

Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden

Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden

Gustav III:s statskupp den 19 augusti 1772 satte stopp för frihetstiden och mer än 50 år av ständervälde. Gustav III (1746-92) var en begåvad maktpolitiker som direkt efter sin faders död började plan...

15 Helmi 202354min

Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden (nymixad repris)

Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden (nymixad repris)

Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samti...

11 Helmi 202355min

Romanens segertåg i det borgerliga samhället

Romanens segertåg i det borgerliga samhället

Romanen som vi känner den föds i slutet på 1700-talet och slår på några årtionden ut verseposet och poesin. Ny tryckteknik, fotogenlampan och moderna kommunikationer gjorde romanen tillgänglig för en ...

8 Helmi 202359min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

i-dont-like-mondays
sita
olipa-kerran-otsikko
kaksi-aitia
siita-on-vaikea-puhua
ihme-ja-kumma
hupiklubi
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kolme-kaannekohtaa
mamma-mia
rss-murhan-anatomia
yopuolen-tarinoita-2
aikalisa
rss-palmujen-varjoissa
meidan-pitais-puhua
loukussa
mystista