Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk
Språket11 Marras 2024

Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(932)

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är skillnaden mellan orden "men" och "fast"?Har det blivit vanligare att säga "jag ska ha" när man beställer något? Och är det otrevligt att säga så?Vad är skillnaden i betydelsen mellan orden "fysisk" och "fysikalisk"?Och en uppdatering kring hur lyssnarna använder ordet "chatta".Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Syys 201624min

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer uttrycket ”att slå vad”?Vilken är historien bakom uttrycket ”att ligga pall”?Hur långt tillbaka i tiden skulle vi förstå vad folk omkring oss sa, och hur långt framåt i tiden skulle omgivningen fortfarande vara begriplig?Varför finns det tre varianter (svin, gris, fläsk) för att prata om djuret ”svin”?Vilket ursprung har ordet ”kul”? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

13 Syys 201624min

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer orden ”å” och ”ö”? Är det verkligen riktiga ord?Kommer skriftspråket att försvinna?Varför finns det oregelbundna verb? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Syys 201624min

Ska du med och kröka?

Ska du med och kröka?

Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Förr i tiden hörde man ibland om ”elefanten i porslinsbutiken”, numer hör man bara om ”elefanten i rummet”; den har tydligen blivit mer tystlåten på senare tid. Vilken är historien bakom dessa elefanter?Varifrån kommer verbet ”kröka”? Då inte i betydelsen att fysiskt böja något utan att dricka rikliga mängder alkohol i samband med någon festlighet som till exempel kräftskiva, eller som i kampanjen ”Spola kröken”.Finns adjektivet ”kissnödig” bara på svenska?Vilket är ursprunget till ”gos” och ”gosa”?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

30 Elo 201624min

Det var allt för nu!

Det var allt för nu!

Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorDet engelska ordet "fresh" kan på svenska översättas till färsk, frisk och fräsch, men vad är ordet ursprungsbetydelse?Vad kallas det när man skickar ett meddelande via messenger, eller andra webbtjänster?Varifrån kommer orden husse och matte?Har uttrycket "Det var allt för nu" blivit vanligare, är det grammatiskt korrekt och varför irriterar sig en del på uttrycket?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

23 Elo 201624min

Rosa rosor och rått kött - vi pratar färgnyanser!

Rosa rosor och rått kött - vi pratar färgnyanser!

Lyssnaren Lena och medpassagerarna diskuterade skillnaden mellan rosa och skär" under en bilfärd, men lyckades inte enas och vände sig till Språket. Visst är det en klurig fråga men Ylva reder ut! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Varför heter det ”mitt på blanka dagen”?Varför är inte teckenspråket ett minoritetsspråk?Vilken är nyansskillnaden mellan ”rosa” och ”skär” och varifrån kommer orden?Varför är Kalifornien den enda amerikanska delstaten som förärats med en svensk version av namnet? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

21 Kesä 201624min

Hej svejs i lingonskogen tjosan hoppsan hej!

Hej svejs i lingonskogen tjosan hoppsan hej!

Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga Hej svejs i lingonskogen och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer ordet ”floskel” och varför säger man att man ”gör en pudel”?Vilken bakgrund har begreppet ”tjyvtjockt”, hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-?Varifrån kommer uttrycket ”hej svejs i lingonskogen”? Vem myntade det och hur gammalt är det?Varför heter det ”lägenhet”? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

14 Kesä 201624min

”Ska jag rama dig?”

”Ska jag rama dig?”

När cykeln dök upp i slutet av 1800-talet så åtföljdes detta nya transportmedel av en rad nya ord, som lever än idag. I Malmö "ramar" man varandra och utanför Orsa glider man omkring på en "ped". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorI Malmö kallas det att ”rama” när man skjutsar någon på cykel och lyssnaren Mimmi undrar om det är ett uttryck som finns i hela Sverige? Johanna har några funderingar kring ordet ”röta” som används i betydelsen ”att ha tur”. För henne signalerar ordet snarare det motsatta. Varifrån kommer uttrycket, vad betyder det från början och är det något som bara används i Skåne? Per-Daniel skriver: ”Att ’ett’ av någonting är singular är fullt begripligt, men hur kan ’ingenting’ plötsligt bli plural? Till exempel ’en apelsin, ingen apelsin men noll apelsiner.’ Är det så här i alla språk?” Gilbert undrar över ljuden ”v” och ”b”, om någon vuxit upp och aldrig gjort skillnad på dessa två ljud, saknas då förmågan inte bara att uttala utan även höra skillnaden?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

7 Kesä 201624min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
radio-antro
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
mielipaivakirja
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-lihavuudesta-podcast