Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk
Språket11 Marras 2024

Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(933)

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-28 kl. 08.50

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Joulu 20138min

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord som utmanar och förbryllar

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera-tankesmedja-att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris?-okej -funkis och dagis -lyfta en fråga-spirituell -förlägen

25 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-21 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Joulu 20139min

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om  ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Barna Hedenhös och fröken och fru på resa. Språket om ålderdomliga ord, några med anknytning till julen

Årets julkalender i tv får en lyssnare att undrar över formen barna - är det barnspråk eller dialekt? Professor Lars-Gunnar Andersson spårar både barnen och själva ordet hedenhös långt tillbaka i tiden och ger i förbifarten också ursprunget till ordet jul. Andra lyssnarfrågor aktualiserar språkreformer i modernare tids svenska: verbens pluralformer och böjningar av verb. Kravet att kvinnor ska välja titeln fröken eller fru på resebyråernas blanketter har fått många att reagera. Bland dem språkforskaren Anna Gunnarsdotter Grönberg som är glad över att ett stort flygbolag snart slopar den tituleringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-"barna" i stället för barnen-ordet hedenhös-jul, varifårn kommer det ordet?-verbens pluralformer. Om regelbundna och oregelbundna verb i dåtid-när slutade vi använda verbens pluralformer? Och hur lång tid tar det för språkreformer att vinna gehör?

17 Joulu 201324min

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-14 kl. 08.50

Översättningslån: kommunicera och adressera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Joulu 20139min

En eller ett – när ordboken och språkbrukarna tycker olika

En eller ett – när ordboken och språkbrukarna tycker olika

I Språket denna vecka undrar en lyssnare om det heter en loppis eller ett loppis och professor Lars-Gunnar Andersson konstaterar att ordboken och många språkbrukare inte är överens. Men måste man nå hundraprocentig enighet om ords böjning? Gymnasieläraren Anders undrar vilka skrivregler som styr användningen av orden och och men först i meningar, och frågan leder till ytterligare en diskussion om rättesnörenas roll i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor: -hur lyder reglerna om ”och” och ”men” först i meningar?-videorna eller videosarna?-en eller ett loppis-kan man unna sig själv något?-att missminna sig-smorde eller smörjde

10 Joulu 201323min

Språkbiten 2013-12-07 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-07 kl. 08.50

--- POD: Tvesula och tvesovla Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Joulu 20139min

Är varma känslor bra eller dåligt? Språk världen över har olika syn på temperatur

Är varma känslor bra eller dåligt? Språk världen över har olika syn på temperatur

Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om forskningssprojektet Varmt och kallt där man undersökt hur olika språk uttrycker sig om kyla och värme, i faktisk eller överförd betydelse. Språktypologi, som forskningsområdet kallas, ger ofta exempel på universellla drag bland världens språk men också en provkarta på hur språk kan lösa samma problem på olika sätt. En del språk använder kroppens reaktioner på temperatur för att uttrycka känslor, andra saknar ord för att uttrycka nyanserna mellan ytterligheterna "varmt" och "kallt" och åter andra gör inte vår koppling att "varma känslor" är något positivt. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-Bondläpp-Bonnhimmel, som ord för "paraply"-Fattiglapp-A-lagare-Betydelsen av "beskedlig", i gammal text

3 Joulu 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
mielipaivakirja
rss-lihavuudesta-podcast
ihanat-ipanat
filocast-filosofian-perusteet
rss-ammamafia
rss-taivaanranta
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast