Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Inte han, inte hon - men hen, för både han och hon. Karin Salmsom är förläggaren som lanserar den första barnboken med pronomenet hen som diskuterats i några år. - Ordet hen skulle göra det lättare att slippa säga han om alla, som barnboksforskning visat att man lätt gör, säger Karin Salmson. Daniel Wojahn, språkforskare vid Södertorns högskola, har gjort perceptionsstudier som visar att val av pronomen har stor betydelse. Han välkomnar också det nya ordet hen. Grammatikdagen uppmärksammas på flera håll i landet den 3 februari. Initiativtagare är Helena Englund Hjalmarsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- korvmojen - är ordet på väg bort?- smeknamn och slang- varifrån kommer namnet Nalle?- en luda på Österlen- ho e inte så frack- att fåtias- kurka Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Tammi 201224min

P1 Språket 28/12 2011 Ta dän, ta väck, ta bort. Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Tammi 201223min

Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som gjort inspelningar i svenskbygderna i Minnesota. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med gåtfulla ursprung.Samtliga veckans frågor:- att göra ord begripliga: några gamla och nya folketymologier- valfläsk- stökig- namnet Menlös- fattig- sydväst- förr i går- lisa för själen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Tammi 201224min

Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? Till veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och finner att vårt språk berikats av en ny konjunktion.Veckans alla frågor:- 'kanske jag kommer i morgon' går bra, men 'möjligen jag kommer i morgon' låter fel - varför?- 'ett bra sätt att tala på' eller 'ett bra sätt att tala'?- 'eftersom att' - en ny konjunktion i svenskan- fortsatt diskussion om den eventuella skillnaden mellan 'växt' och 'vuxit'- ' sonen och jag' i stället för 'min son och jag'- dubbla supinumformer: kunnat gjort Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Tammi 201224min

Veckans program behandlar lyssnarfrågor om ord som kan missuppfattas, misstänkas vara på fel plats eller är allmänt förbryllande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om språkbruket inom reklam, travhästvärlden och den politiska debatten. Veckans frågor:- snälltåg -en missuppfattning av tyskans schnell? - stick iväg - sa man så på 1700-talet?- en häst i fin författning- sätta sig ner och eller bara sätta sig som nytt (?) uttryck för kraftfull handling- enfaldig - brandade telefoner - kura skymning, fira skumning, möska kvälle - kärt barn med många namn- baxa- därmed basta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Tammi 201224min

Hur utvecklas vårt språk? Går det mot allt större förenkling, som man ibland kan tro, eller är det tvärtom? Denna fråga ställa i veckans program av lyssnaren Karin och hon får svar av professor Lars-Gunnar Andersson, som ger exempel på både förenkling och på ökad komplikationsgrad i det svenska språket. För sanningen är att båda tendenserna går att finna i språket - fast inte inom samma område. Blir böjningsmönstren enklare. Kanske svårigheterna tornar upp sig i ordföljden. Övriga frågor:- förenkling, komplikation- när hade svenska grammatiken sin höjdpunkt? - havsens djup och dagsens sanning - vad är det för uttryck?- våran och eran- fryksdalskan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Tammi 201224min

OBS: denna veckas tisdagsprogram utgår. Första sändning är onsdagen den 28 december kl 19.03! Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor från bland andra lyssnaren Patrik som blivit utskrattad av vänner för sitt ordval. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Och som så ofta, uppmuntras lyssnarkretsen bidra med exakt kunskap om ords utbredning, för den dokumenterade kunskapen om var och hur ord används är inte total.Veckans ord:- Anders braskar, julen slaskarmen vad är braska- fnyk, som i fnyksnö- kas inte på schysset- pöl- päsig- ta dän, ta bort, ta väck- sätter man sig jämte någon i Östergötland?- lägga skäkera i vädret, sterva av - lika, tycka om Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Joulu 201123min

Tid och tidsbegrepp är inte samma sak för oss som för Amondawafolket i Amazonasområde i Brasilien. Vårt språk, och de flesta andra, placerar händelser i dåtid, nutid och framtid längs en tidslinje. Vi använder rumsliga metaforer för tidsåtgång - vi kan arbeta hela natten när vi närmar oss jul och ibland ligger vi efter i schemat. Amondawafolket, å andra sidan, saknar språkliga begrepp som kopplar ihop tid och plats.Den lilla språkgruppen med ungefär 150 talare kom i kontakt med omvärlden i slutet av 1980-talet, och den är en hittills enda i världen där forskarna funnit en tidsuppfattning utan kopplingen tid-rum, säger Chris Sinha, som är gästprofessor i Lund i ämnet språkpsykologi och kognitiv semiotik.Teaterforskaren Mikael Strömberg vid Göteborgs universitet kommenterar teaterkritikern Leif Zern, som i förra veckan efterlyste variation och nyansering bland unga skådespelarröster. I veckans program talar Mikael Strömberg om den goda teaterrösten och om brist på fortbildning på teatrarna.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vart tog att vägen?- svenskalärare eller svensklärare?- om/ifall/huruvida- större i år jämfört med förra året - vad är de för fel med det lilla ordet än?- finns det en skillnad mellan ska och skall? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Joulu 201124min