Rasande debatt om debatten om reportagebok om romani kris

Drabbas kvinnor hårdare än män när drevet går?Debatten om att kvinnor i maktposition råkar värre ut än män i maktposition när drevet går dyker upp nästan varje gång en kvinna har stått i centrum av ett drev. Det påstås att makthavare beskrivs olika beroende på vilket kön de har och att kvinnor oftare tvingas avgå, just därför att de är kvinnor. Men hur ser det ut egentligen? Blir kvinnor med makt hårdare ansatta av oss journalister än män som felat? I veckans Medierna har vi försökt ta reda på det. Vi har gått igenom tio numera klassiska mediedrev - från Mona Sahlins tobleroneaffär till det senaste stora drevet mot moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten. Vi har läst 500 artiklar och tittat på hur makthavarna beskrivs, vilken roll deras kön spelar och vilken roll det spelade för de som fick avgå. Cecilia Stegö Chiló är den före detta moderata kulturministern som efter bara tio dagar som minister valde att avgå eftersom hon inte hade betalat sin tv-licens på 16 år. Historien om den obetalda tv-licensen blev en stor affär i medierna i oktober 2006. Före drevet trodde Cecilia Stegö Chiló inte att könet spelar någon roll för mediernas bevakning. I dag har hon tänkt om. Det berättar hon i veckans program för Jan Helin, chefredaktör för Aftonbladet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Maalis 201134min

Lågt i tak på tidningarI veckan har det blivit tydligt att konflikten om ifall man får torgföra andra åsikter än chefen också kan finnas inom medierna. Att det inte alltid är så högt i tak i de egna leden som man skulle kunna tro eller hoppas. I veckan har två rätt olika konflikter - men som har just detta med takhöjden på redaktioner gemensamt - exploderat. På Norran i Skellefteå har åsiktsredaktören Tobias Ljungvall sagts upp efter en konflikt som bland annat handlade om en ledarartikel som ifrågasatte ett avslöjade tidningen gjort. Och på journalistförbundets tidning Journalisten sade Paul Frigyes upp sig sedan chefredaktören Helena Giertta vägrat publicera en krönika han skrivit om framtidens journalistroll. Motiveringen var att krönikan lade fram andra åsikter än dem chefredaktören själv skrivit. Fördomsfest i SVT Dansbanan i Täfteå - SVT:s nya realityserie om livet kring en dansbana i Västerbotten - har fått mördande kritik för att vara exotiserande norrlandsrasism. DN:s recensent Johan Croneman kallar serien för råcynism och en fördomsfest där helknäppa - eller som det ofta heter nuförtiden - helsköna, original på landet ska visas upp och fnissas åt. Men hur väl stämmer bilden av Täfteå som en plats långt från civilisationen där det alltid är sommar och solsken, där man knappt vet vad internet är och där hela livet kretsar kring en dansbana?Den hotande bloggarenVeckans hot mot en svensk journalist kom utan tvekan från stjärnbloggaren Alexandra Kissie Nilsson i tisdags. Hon lovade att skicka en mobb med högerextremister för att slå nöjeschefen på nyhetssajten Nyheter 24 sönder och samman om han inte genast plockade bort en text och videolänk. Videon visar hur hon tillsammans med sin bror pratar om att sätta upp klistermärken för det nazistiska partiet Nationalsocialistisk front. Vad har en av Sveriges största bloggerskor för förhållande till nazism och varför reagerade hon som hon gjorde? Clara Lowden har sökt svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Helmi 201134min

Moderat offensiv i mediepolitikenI veckan har vi fått höra vilket framgångsrikt år Sveriges television har bakom sig med rekordhöga tittarsiffror och nyvunnet förtroende för publiken. Ettan har till exempel de högsta siffrorna på fem år och gapet till tv4 har inte varit så stort sedan år 2000.Men samtidigt var det nog många som hajade till när kulturministern den tredje februari höll ett linjetal på en tv-konferens om vad hon vill göra med public service i framtiden. Om de tankar som antyds där blir verklighet kommer det se annorlunda ut i rutan. Efter att under förra mandatperioden ha gått försiktigt fram verkar kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth nu har lagt i en högre växel. Rubrikbråk mellan Reinfeldt och Dagens NyheterI veckan blossade ett storbråk upp mellan Dagens Nyheter och statsminister Fredrik Reinfeldt angående rubriksättningen till en artikel om hyresrätter i innerstaden. Rubriken Reinfeldt dömer ut hyresrätten hade ingen täckning i den intervju som gjordes, hävdade Reinfeldts presschef och lade ut den motinspelade intervjun på regeringens hemsida. Det här är ett av flera exempel på kort tid som visar hur traditionella mediers makt utmanas när makthavare svarar på sina egna villkor. Men vad betyder det och vem har egentligen rätt? Dagens nyheter eller Reinfeldt? Varför bråkade alla om Katrineholmskuriren?Det blev ett väldigt liv när Katrineholmskuriren nyligen gick till angrepp på den twittrande kommunchefen Mattias Jansson. Frågan har stötts och blötts i radio, tidningar och inte minst på Twitter. Debatten har kallats kk-gate och kommit att handla om yttrandefrihet, den omdiskuterade journalistrollen, och än en gång, sociala mediers betydelse. Men varför blev det sånt liv? Legenden lägger avDet finns en legend och reporterhjälte som bjudit på tvminnen som för alltid kommer att leva kvar i svensk populärkultur. Han var den förste reportern av, ska vi säga, amerikanskt snitt, som i snygg trenchcoat gjorde stå-uppor med sin alldeles egna tydliga stil och som rapporterade från konflikter både ute i stora världen och här hemma. Nu går han i pension - efter ett halvt sekel som journalist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Helmi 201134min

Kritik mot TV4:s Svensk maffia efter dödsfall I TV4:s program Svensk maffia beskrevs i förra veckan ett nytt gäng i Stockholms undre värld, en grupp killar som påstår sig vara beredda att begå rån och mord i brödraskapets namn. En av killarna, en 21-åring som framställdes som ledare, avled kort efter att programmet visats. I en anmälan till Granskningsnämnden menar pojkens tidigare foster-pappa Roland Ekstrand att 21-åringen långt ifrån var någon gangster, utan snarare en vilsen pojke med ADHD som aldrig förstod sammanhanget han var med i. Vad säger TV4 om kritiken? Förslag om ny medieetisk nämnd möter motstånd I dag finns två parallella system som granskar våra medier - statliga granskningsnämnden och frivilliga Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd. Men nu vill de stora organisationerna på området, med Tidningsutgivarna i spetsen, ändra så att ett etiskt system prövar allt. Många chefredaktörer är mer eller mindre positiva till förslaget. Men det finns en person som är helt emot - Sveriges radios VD Mats Svegfors. Vår reporter Clara Lowden tog med sig Tidningsutgivarnas VD Anna Serner till radiohuset för att träffa honom. Förbjuden iransk satir gör succé När missnöjet med den iranska regimen bubblade över 2009 satt två killar i Washington DC, på den amerikanska utlandsradions persiska avdelning och hade just dragit igång ett satirprogram om kultur. Programmet sändes i Iran via satellit och podcasts på nätet. Nu tog de hand om all information som kom ut ur Iran och började göra ett satirprogram om nyheter. Det blev en enorm succé och paralleller dras till satirikern Jon Stewart och hans Daily Show. I dag är Parazit, som programmet heter, Irans mest populära teveprogram. Trots att det är förbjudet. Hemlighetsmakeriet i Wikileaks Igår kom den kanske intressantaste av de aktuella böckerna om Wikileaks - det är Daniel Domscheit-Berg, Julian Assanges parhäst under flera år på läcksajten, som berättar sin historia. Vår reporter Lasse Truedson har läst Domscheit-Bergs bok och slås av att Wikileaks hemlighetsmakeri inte bara har varit till för att skydda sajtens källor - utan också för att göra det möjligt att blåsa upp dess storlek och professionalism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Helmi 201134min

Egyptiska medier mörkar Vi har ju alla i veckan kunnat följa hur våldet trappats upp och dessutom i organiserad form riktats mot både egyptiska och utländska journalister i vad som verkar vara en medveten strategi att strypa information från landet. Men hur ser mediebilden ut för egyptierna själva? Medierna i Egypten är något friare än i grannländerna, inte minst efter utmaningar från bloggare under de senaste åren. Publicisten Hisham Kassem är stenhård i sin kritik av de egyptiska medierna - trots att han för några år sedan startade Al Masry Al Youm, den största oberoende tidningen. Vi frågar redaktörer på traditionsrika dagstidningen Al-Ahram hur de tänker när de skriver om miljoner demonstranter FÖR Mubarak och liknande. De vill ge skurken ett nytt ansikteIntresset för brott och straff har varit en stark medietrend som pågått under några år men som fortsätter att växa. I tv rutan drar program som Veckans Brott, Efterlyst och Svensk Maffia stora tittarsiffror. På tidningsmarknaden finns sedan 2008 Bonniersatsningen Misstänkt men nu har ett nytt magasin presenterats - som säger sig vilja ge den andra sidan av myntet. I december kom första numret av magasinet Skurk ut. Vår reporter Clara Lowden gav sig ut för att undersöka en provocerande nykomling i tidningshyllan. Dags casha in på guldkalvenIkväll börjar vad som sannolikt kommer att bli årets i särklass största tv-händelse - Melodifestivalen 2011 eller kort och gott Mello - som den kallas i SVT: s försnack. En guldkalv för kvällstidningarna som just nu kapprustar för att vinna kampen om publiken på både papper och webb. Vi får höra hur en ekonom ser på saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Helmi 201134min

Principstrid om presstödetI veckan har det blossat upp en strid som gäller en av de mest grundläggande principerna för det svenska presstödet - den om att presstödsnämnden inte ska och inte får ta ställning till innehållet i de tidningar som eventuellt ska få stöd. Debatten drog igång redan i våras - när Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag beviljades presstöd. Men nu i veckan blåstes nytt liv i diskussionen då kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth - i tidningen Riksdag och departement - sade att det är osmakligt att extrema tidningar får stöd och att hon inte vill att statliga pengar ska gå till rörelser som vill minska demokratin - och dessutom utvidgade hon frågan till att även gälla kommunistiska tidningar. Vi har talat med kulturministern och bland annat Nils Funcke - journalist och sekreterare i yttrandefrihetskommittén. "EU-kommissionen gör propaganda"EU-kommissionen har länge varit bekymrad över den dåliga bevakningen av unionen och vi har tidigare berättat om planerna på att satsa en miljard kronor på ett tv-nätverk för att ge medborgarna bättre information om EU-frågor. Visionen kom från Margot Wallström och flera tv konsortier tävlade i upphandlingen. Nu kan vi avslöja att hela det här projektet i skymundan lagts ned. Kritikerna menar att det handlar om en kursändring där EU fått kalla fötter och lägger ner all slags kommunikation där man inte har kontrollen - för att istället satsa på styrd kommunikation och propaganda. Han vill ha mer subjektiv journalistikJust nu på går en debatt om journalistikens själva kärna. Dagens Nyheters tidigare kulturchef Arne Ruth går till attack mot det objektiva och neutrala idealet - och vill ha fler förbannade journalister med personliga tolkningar av världen. Han får mothugg av historikern Mattias Hessérus som forskar om bland annat tillgång till medier vid Uppsala universitet. Han ser en risk i att journalisters personliga åsikter styr nyhetsrapporteringen fel. Pudeln ersätts av papegojan Och så har vi talat med Marja Grill, TV-reportern bakom intervjun med förra veckans mest upprepade fras. Vi funderar på vilket djur som nu blir medietränarnas favorit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Tammi 201134min

Den saknade terroristbevakningenDen svenska terrorism-granskningen kom ju igång - lite yrvaket får man lov att säga - i slutet av förra året, efter självmordsbomben i centrala Stockholm 11 december. Knappast någon svensk redaktion hade byggt upp en djupare kunskap om våldsbenägna islamistiska miljöer. Något som visat sig få allvarliga följder för medierapporteringen.Bristen på en djupgående och kunnig bevakning av just det islamistiska terrorhotet blev tydlig när Thomas Heine - korrespondent på danska tidningen Jyllandsposten - nyligen skulle skriva vad som händer på terrorfronten i Sverige.I en artikel konstaterar han att han är tvungen att följa alternativa nyhetskällor på nätet, och att man på bloggar och andra sajter skriver mer initierat än nyhetsjournalisterna i ämnet.En av de bloggare han följer är Per Gudmundson, till vardags ledarskribent på Svenska dagbladet. Att den som är intresserad av att följa vad som händer på den våldsbenägna islamistscenen hänvisas till en blogg istället för till breda nyhetsmedier riskerar att få djupgående följder för våra medievanor, tror Thomas Heine.Varför har det blivit så här? Vad är det som gör att just den här rapporteringen är så svår - till skillnad från mediernas bevakning av andra samhällshotande grupperingar som t ex nynazister eller organiserad brottslighet? Och vad kan det få för konsekvenser? Världsmedierna missade Tunisien i veckorDet var den 17 december som en ung man, i protest mot den tunisiska regimen, satte eld på sig själv i staden Sidi Bouzid. Det drog igång en våg av protester, demonstrationerna växte snabbt och nådde huvudstaden Tunis på juldagen.Hundratals filmer från demonstrationerna lades ut på Youtube, och tunisiska bloggar vittnade om grovt polisvåld och dödsskjutningar. Men var befann sig de internationella medierna? Varför dröjde det veckor innan tidningarna började uppmärksamma det som kom att bli en av de senaste årens stora utrikespolitiska händelser: en revolution och en diktator som tvingas fly? Den frågan diskuterar vi med både traditionella journalister och twittrare - och personer aktiva både i sociala och traditionella medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Tammi 201134min

Politikerna som hakade på drevetFörra veckan berättade vi om tidningen Sjukhusläkarens granskning av SVT:s Debatt, som visar att programmets anklagelser om rasism på Södertälje sjukhus var grovt överdrivna. Men inte bara journalisterna på Debatt gick ju i spinn kring den påstådda rasismen - politikerna tävlade också om att fördöma sjukhusavdelningen - trots att de inte visste något om bakgrunden till Debatts granskning. Det verkar vara svårt att tänka efter när mediedrevet går igång.Flashback i journalistikens finrumEtt av förra årets mest uppmärksammade gräv var Uppdrag gransknings reportage "Den andra våldtäkten", om hur en flicka fick hela det lilla samhället Bjästa emot sig när hon anmälde sin skolkamrat för våldtäkt. Reportaget har fått flera priser, men nu har en intressant diskussion startat om vad som är journalistik och inte - det visar det sig nämligen att deltagarna i en tråd på diskussionssajten Flashback grävt fram delvis samma uppgifter redan innan Uppdrag granskning. Många uppgifter bland annat om våldtäktsmannen låg ute på Flashback innan reportaget sändes, hopknåpade av ett otal medlemmar i tusentals inlägg. Nu har diskussionstråden om Bjästa föreslagits att få grävjournalistpriset Guldspaden./Korrigerad 2011-01-15 pga tidigare hårddragning. Påståendet att "hela researchen" låg ute var t ex felaktigt. Vi ber om ursäkt. Det gåtfulla allmänintressetPrinsessan Madeleines otrogne fästman, en misstänkt krigsförbrytare från Kosovo, en svensk kvinna och hennes otrogne man som råkar vara världens bästa golfare. Alla fanns de med i den utvalda skara som hängdes ut med namn och bild i medier förra året.Så gott som varje gång vi på Medierna har ställt en ansvarig utgivare mot väggen om en kontroversiell publicering, så är det ett ord som återkommer - allmänintresse. Men vad är det där för ett begrepp egentligen och hur skiljer sig allmänintresset från ett allmänt intresse?Totalt väderkaos Att väderprognoserna allt oftare blir journalistik och ges utrymme på nyhetsplats berättade vi om i somras. Då var det sommarvärmen som toppade löpen och som sålde tidningar. I vinter har trenden hållit i sig med rubriker på förstasidorna om snö i snitt var tredje dag. Men hur gick det till när ett snöfall blev en snösmocka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Tammi 201134min