Från Tramadol till lustgas - om unga och missbruk

I pandemins början möttes sjukvårdspersonal av applåder, bakelser och lunchlådor. De var Sveriges hjältar. Men vad har hänt med den statusen nu? Barnmorskor säger upp sig från förlossningsavdelningar och inom vården gror ett missnöje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rebecca har jobbat som barnmorska på förlossningen sedan 2007. Hon blev utbränd redan innan pandemin, och kom tillbaka när läget var ännu mer kaotiskt. Nu har hon fått nog. Hon är en av dem som sagt upp sig och ska nu istället jobba på ungdomsmottagning.– Jag började få hjärtklappning och tryck över bröstet, svårt att somna på kvällarna. Jag låg och funderade på jobbet, jag kunde inte släppa vissa patienter jag hade haft hand om. Det fanns vissa katastroftankar om det värsta tänkbara som skulle kunna hända på jobbet. Det slutade med att jag inte klarade av att gå till jobbet, utan jag blev sjukskriven, berättar hon.Barnmorskor och övrig vårdpersonal har larmat om överbelastningar i vården under många år, och i och med pandemin ändrades arbetssituationen drastiskt med hög arbetsbelastning och osäkerhet kring rutiner.Men pandemin har också fört med sig vissa positiva aspekter. I och med att man ville begränsa sjukhusbesöken för vissa patientgrupper har en del digitala innovationer fått sig en skjuts.– Det är bra för att det avlastar sjukvården och för att patienter slipper ta ledigt från jobbet t.ex. Men just nu är det extremt många pilotprojekt igång och det är där utmaningen kommer in, när man ska försöka göra ett avgränsat pilotprojekt till en regional eller nationell lösning, säger Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Gäster i programmet är Magnus Åkerström, forskare på Institutet för stressmedicin, Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Annika Wåhlin, vårdstrateg på Vårdförbundet.

30 Marras 202155min

Viljan att veta var vi kommer ifrån är djupt rotad i oss. Vad betyder det att inte veta något om sina rötter, och hur är det att plötsligt få en helt ny biologisk familj? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att veta var man kommer ifrån kan vara viktig för den egna identiteten, menar Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, som startat föreningen AEF, Adopterade etiopiers och eritreaners förening.– Man kan känna sig rotlös, ha problem med anknytning i nära relationer, man kan känna att man inte passar in, att man inte är hemma någonstans, säger han.En annan grupp där man undersöker vilken påverkan oklarheter kring ursprung kan ha, är barn som blivit till genom spermadonation. Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi, forskar på området.Hur viktigt är det i identitetsskapandet att man vet vem som är ens donator?– Det vet man inte riktigt än. Det finns dels personer som tycker det är jätteviktigt att veta, att okunskapen känns som ett hål inuti, medan andra inte bryr sig alls. Men den gruppen vet vi ganska lite om, eftersom de som inte valt att söka någon information om sin donator inte finns i några register, säger hon.Gäster i programmet är Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, Maria Molina och Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi vid Umeå universitet.

23 Marras 202155min

Att be om ursäkt när man gjort något dumt är inte alltid så lätt. Det kan ta emot att erkänna att man gjort fel, det kan vara obehagligt och ibland kännas omotiverat. Men vad innebär det att be om ursäkt? Hur förlåter man andra och sig själv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förlåtelse är att man lyfter en börda från sina axlar. Det behöver inte involvera den man ber om ursäkt till, utan det är något man gör för sin egen skull, säger Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog och specialist på förlåtelsearbete.Henrik Ståhl blev mobbad under skoltiden, och vid ett tillfälle åkte Henrik med sina föräldrar hem till en av mobbarna för att försöka få slut på trakasserierna. Efter ett kort samtal säger mobbarens pappa åt honom att be Henrik om ursäkt. Henrik kallar det för ett ”förlåtelsespel”.– Ursäkten var ju avtvingad, och sedan pratade de vuxna lite lättat med varandra. Men det är ju väldigt svårt att avkräva barn sådant, speciellt barn som är mitt i det. Det var ju inte som att han ångrade sig på något fundamentalt plan , vilket sedan skulle bevisas eftersom att allt fortsatte dagen efter, berättar han.Gäster i programmet är Barbro Holm Ivarsson, leg.psykolog och specialist på förlåtelsearbete och Petra Krantz Lindgren, beteendevetare.

16 Marras 202155min

Svenskarna är väldigt positiva till att donera organ. Ändå genomförs väldigt få organdonationer. Men med ett nytt lagförslag på bordet är experterna positiva. Det kommer innebära mindre osäkerhet för vårdpersonalen, säger Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I lagförslaget föreslås bland annat att medicinska insatser ska få sättas in före döden, men bara om den inte kan vänta tills patienten är död. Den får inte medföra mer än ringa smärta eller skada och får inte hindra insatser för donatorns egen skull.Gabriella är född med en ovanlig genetisk sjukdom. När hon senare under livet gör en utredning visar den att hon bara har 40 % njurfunktion, och efter hennes andra förlossning blir läget akut och det slutar med att hennes bror Viktor donerar en av sina njurar till henne. – Att Viktor donerade en njure till mig, det är den största gåvan man kan få i livet, säger hon. Gäster i programmet är Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård, Lunds universitet, Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Ur döden liv” och Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland.

9 Marras 202155min

En odefinierbar känsla av att något inte stämmer. Kalla det magkänsla eller ett sjätte sinne. Forskarna avvisar tanken på en slags magisk förmåga att se in i framtiden, och menar att det istället handlar om våra minnen igenkänning. Det kallas intuition. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Den här igenkänningen kan också ske helt omedvetet, men den påverkar oss så starkt att vi blixtsnabbt kan dra slutsatser och ta beslut utifrån den, och om någon sedan frågar: ”Varför gjorde du så?” kan svaret bli ”Jag bara kände”. Då menar man egentligen kände igen, säger psykologen Sara Henrysson Eidvall, som utgår ifrån nobelpristagaren Daniel Khanemans teori.Men det är många saker som kan spela oss spratt när vi fattar beslut baserat på vår intuition – till exempel fördomar. Vi tror att vi har erfarenhet av något och därmed vet hur det ligger till, men egentligen kan det vara att vi läst något i tidningen som får oss att fatta vårat beslut.I Khanemans teori delar han upp den beslutsfattande delen av hjärnan i två system. Där det ena är intuitionen, det dummare, lite mer impulsiva systemet och system 2 är det mer eftertänksamma där man måste tänka efter och värdera informationen från olika håll. Varför fattar vi då inte beslut enbart baserat på genomtänkta argument? Jo, för det tar väldigt mycket energi.– Och ibland kan vi ju faktiskt lita på vår intuition, menar Paul Hemeren, som är kognitionsvetare.– Frågan är bara när vi ska lita på den. Intuitionen spelar en stor roll i att människan har överlevt i tusentals år.Gäster i studion är Sara Henrysson Eidvall, Specialist i arbets- och organisationspsykologi, och leg.psykolog och Paul Hemerén, docent inom informationsteknologi med inriktning mot kognitionsvetenskap, Högskolan i Skövde.

2 Marras 202155min

Låser upp mobilen, öppnar sociala medier och ser direkt flödet av perfekta ansikten och kroppar. Bilderna verkar aldrig ta slut. Öppnar kameran, ser det egna ansiktet på skärmen och börjar posera. Att bry sig om sitt utseende är ingen ny företeelse, men varför är vi så besatta? Finns det en djupare förklaring till vår längtan efter skönhet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Redan som små barn lär vi oss att förknippa det vi tycker är fint med bra egenskaper, visar studier. Att en snygg person skulle vara lyckligare, mer socialt kompetent och snällare, säger Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Vi lever i en tid när vi kommunicerar med varandra genom bilder, där man kan bli rik på att lägga upp snygga foton på sig själv och få miljontals likes. Vi andra som ser de perfekta bilderna vill bli likadana. – Historiskt har det ansetts som en dödssynd att vara fåfäng. Det vackraste på en kvinna har varit att hon är omedveten om sin skönhet. Men nu har det helt vänts om. I dag ses det som empowering, och det är en superstor förändring med både positiva och negativa delar, säger Liv Strömquist, serietecknare och aktuell med boken "Inne i spegelsalen". Ibland går även jakten på skönhet för långt, som för dem som lider av dysmorfofobi (BDD). – Det som skiljer en person som har dysmorfofobi från en person som bara tänker mycket på sitt utseende är att en person utan dysmorfofobi inte får ångest av det, man tackar inte nej till saker på grund av sitt utseende, man tillbringar inte tre timmar framför spegeln innan man ska gå ut. Det begränsar en inte i vardagen, säger Jesper Enander, psykolog som forskar på just dysmorfofobi. Gäster i programmet är Liv Strömquist, serietecknare, aktuell med boken ”Inne i spegelsalen”, Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet och Jesper Enander, psykolog som forskar på dysmorfofobi (BDD).

26 Loka 202155min

Tillbaka på kontoret igen efter drygt ett år av hemarbete. Se sina kollegor i 3D istället för 2D, gratis kaffe och spontana samtal. Underbart, tycker många. Men vad tycker våra hjärnor? Väl på kontoret kan vi känna oss tröttare, mer konfliktbenägna och lite socialt inkompetenta. Fanns det kanske något bra med det där året i hemmets trygga vrå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Mest har jag saknat djupet i folks ansikten. Att gå från tvådimensionellt till tredimensionellt var jävligt chockerande första gångerna, säger Per som precis återvänt till arbetsplatsen. Men att vara tillbaka på kontoret igen kan också leda till bråk, menar Sara Bengtsson, docent i psykologi. – Antingen är man en person som upplever sig ensam, och då vill man gärna träffa sina kollegor igen, men kan känna sig lite orolig. Eller så gillar man att vara ensam, och då kan man ha en självbild av att man är lite bättre än andra, säger Sara Bengtsson. Hon fortsätter: – Båda typerna kan leda till sociala konflikter på arbetsplatsen, säger hon. Arbetsplatsen där Per jobbar är ett så kallat aktivitetsbaserat kontor, där olika rum är avsedda för olika aktiviteter. En metod som både risats och rosats. – Aktivitetsbaserade kontor är det bästa om vi utgår från hur människor fungerar, men företag gör det ofta inte på rätt sätt. Intentionen är god, men när man sedan ska koppla det till realiteten så blir det ofta fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner. Gäster i programmet är Aram Seddigh, docent i arbetsorganistationspsykologi vid Stockholms universitet, Isabelle Sjövall, neurodesigner och Sara Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia.

19 Loka 202155min

Du står barfota och spanar ut över ditt eget tropiska paradis, du är iförd galaklänning inför en hänförd publik eller kanske drejar du för fullt i din egen verkstad. De flesta av oss dagdrömmer om miljöer och situationer långt ifrån vår egen verklighet. Om ett annat liv, ett annat jobb på en annan plats. Dagdrömmande erbjuder en paus i vardag men kan ibland också hindra oss från att leva livet fullt ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag brukar drömma om att sitta på kåken, säger Linn som kan bli väldigt trött på alla beslut som dagligen ska fattas. Drömmarna kan komma i situationer när hon önskar att hon kunde få bli lämnad ifred. Det finns många olika typer av dagdrömmar: Den perfektionistiska, den narcissistiska, den kompensatoriska och givetvis den eskapistiska. – Dagdrömmande, som de flesta ägnar sig åt, kan både vara hämmande och sporrande i livet, menar psykologen Irena Makower. Regissören Manuel Concha är aktuell med filmen Suedi, som handlar om att skaffa sig en ny identitet och bli sedd som svensk. Han har hittat inspiration i sitt eget liv. – När jag var yngre drömde jag om känslan att gå in i en affär, eller på en nattklubb och ha blont hår och blå ögon, säger han. Gäster i programmet är Irena Makower, specialist i personlighetspsykologi, Sofia Wrangsjö, filosofisk praktiker och Manuel Concha, regissör och aktuell med filmen Suedi.

12 Loka 202155min