Dyslexi  – när bokstäverna inte hamnar rätt
Språket25 Marras 2024

Dyslexi  – när bokstäverna inte hamnar rätt

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.

Dyslexi på olika språk

Antalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.

– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.

Dyslexi har inte med dumhet att göra

– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.

Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Det kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?

Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?

Varför stavas inte april med två L?

Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?

Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Läs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).

Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.

Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).

Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(500)

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVa...

29 Syys 201524min

Ett sjukt bra program?

Ett sjukt bra program?

Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förstärkande ord kommer och ...

22 Syys 201524min

Tar du illa upp när någon niar dig i affären?

Tar du illa upp när någon niar dig i affären?

Om man vill vara smart säger man du. Att säga ni är ett korkat val då man riskerar att göra sin kund obekväm, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckan...

15 Syys 201524min

Det drar ihop sig...

Det drar ihop sig...

I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorDra det ko...

8 Syys 201524min

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle...

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle...

Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ar...

1 Syys 201524min

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Lyssna på alla avsnitt i Sver...

25 Elo 201524min

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbe...

18 Elo 201524min

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1. Användn...

16 Kesä 201524min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-metsantuntijat-podcast
rss-duodecim-lehti
mielipaivakirja
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-bios-podcast
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-sosiopodi
rss-miljonaarien-tasavalta