Dyslexi  – när bokstäverna inte hamnar rätt
Språket25 Marras 2024

Dyslexi  – när bokstäverna inte hamnar rätt

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.

Dyslexi på olika språk

Antalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.

– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.

Dyslexi har inte med dumhet att göra

– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.

Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Det kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?

Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?

Varför stavas inte april med två L?

Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?

Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Läs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).

Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.

Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).

Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(926)

Vi är 83:or. Vad är du?

Vi är 83:or. Vad är du?

Att prata om vilket årtal man är född är nuförtiden ett vanligt sätt att berätta hur gammal man är. Med språkvetenskaplig terminologi kan det förklaras som att vi tar ett tal och bildar ett substantiv med hjälp av en avledningsändelse. Men vad ska vi kalla barn som föds 2014? Fjortona? Det är en av lyssnarfrågorna som besvaras av Ylva Byrman, 83:a och doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper, även hon 83:a, tar sig an en annan lyssnarfråga som handlar om ordet "triangulera" i en politisk kontext och tar reda på om den nya betydelsen kommer in i nästa upplaga av SAOL. Fråga: För åttiotalister är det ofta självklart att åttiotalist syftar på någon född på 80-talet och att en 82:a är en person född 1982. Men har det alltid varit så? Kunde du säga säga såhär när du växte upp? Till exempel att någon född 1951 är en 51:a? Svara i kommentarsfältet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Vad kan barn födda efter 2013 kallas? Trettona? "Odla" används för växter men vilket verb används för djur som likna den tyska "züchten"? (från en lyssnare från Österrike som håller på att lära sig svenska) Ordet "sportar" har fått utökad betydelse, kommer det bli vanligare?

15 Huhti 201424min

Har du logsop på filen?

Har du logsop på filen?

Förra veckan berättade Carina att hennes morfars kallade müsli för logsop och flera andra lyssnare säger att de känner igen uttrycket och har hört liknande slangord för müsli. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om hur ordet entrecôte bör uttalas och vad skillnaden på samtid och nutid är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor När börjar och slutar "samtiden"? Hur vanligt är begreppet? Är det bara ett nytt "snobbord" i kulturkretsar? Varför uttalar så många svenskar entrecôte fel? Varför är det är så vanligt att allt fler skriver "dem" i tid och otid? Kommer "tabbe" från ett längre ord eller inte?

8 Huhti 201424min

Kan du prata långsammare?

Kan du prata långsammare?

En del lyssnare tycker att pratet går snabbare i det nya Språket. Men stämmer det? Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur snabbt Emmy Rasper och Ylva Byrman pratar jämfört med den tidigare programledaren Anna Lena Ringarp och bisittaren Lars-Gunnar Andersson. Spännande resultat - och flera intressanta teorier bakom hur vi människor uppfattar språkets hastighet. Dessutom: Hur gammalt är ordet deadline och vad är egentligen skillnaden på frusen och fryst? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor. Programledare är Emmy Rasper, som enligt professorns undersökning har samma talhastighet som John F Kennedy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Hur gammalt är ordet "deadline" och finns det några bra synonymer? Är det någon som hört ordet "logsop" användas om müsli? Vad är skillnaden på frusen och fryst? Går det att säga "frusen yoghurt"? Vad heter den manliga motsvarigheten till sjöjungfru?

1 Huhti 201424min

Accessoar - ett ord vars uttal skapar bråk

Accessoar - ett ord vars uttal skapar bråk

Är du en x-uttalare eller s-uttalare? De två olika uttalen av ordet accessoar delar upp befolkningen i två läger. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk berättar om ordets uttalsbakgrund och funderar kring varför andra människors språkbruk kan irritera. Emmy Rasper tar sig vidare på sin jakt efter vem som har makt och inflytande över språket och hamnar hemma hos nyordsjägaren Rolf Bååth i Borås. Han har samlat in nyord till Språkrådet sedan 2006 och har sedan dess hittat över 10 000 ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Varför blir jag irriterad på när folk uttalar "accessoarer" med s istället för med x? Vad finns det för koppling mellan orden "integritet och "integration"? Hur vanligt det har blivit i text med de engelska förkortningarna IRL, BTW och BRB?

25 Maalis 201424min

Är Zlatan en legend eller en legendar?

Är Zlatan en legend eller en legendar?

Om Zlatan Ibrahimovic får svara på frågan själv är han både en legend och legendar. Se videoklipp här. Men vilket av orden är korrekt att säga om en person? Det ena, det andra eller kanske båda? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, tar sig an en lyssnarfråga om orden legend och legendar och hamnar hos Selma Lagerlöf. Programmet handlar även om begreppet "delade turer". Förra veckan diskuterades problemet med glapp i arbetsdagen i Sveriges Radio. Men varför säger vi "tur" i det här fallet? Sen när betyder tur arbetspass? Emmy Rasper dyker ner i ordböckerna och letar efter svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Hur kommer det sig att ordet "bordläggning" används i både båt- och mötessammanhang, är det samma ord? Kan ni reda ut det här med legend och legendar? Jag upplever att allt fler i media väljer att böja med bokstaven e vad gäller titlar, oavsett kön, är det så?

18 Maalis 201424min

Varför tycker vi att vissa dialekter är fula?

Varför tycker vi att vissa dialekter är fula?

Dialekter väcker känslor. Det märktes inte minst när SVT visade serien Ettor och Nollor för ett par veckor sedan. Gustaf Skarsgårds göteborgska karaktär Karl fick mängder av tittare att reagera. I veckans program fokuserar vi på dialekter. Margareta Svahn lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet svarar på lyssnarnas dialektfrågor. Den senaste veckan har en video på när en finsk 19-åring härmar en massa olika språk setts av över 6 miljoner människor världen över. Emmy Rasper frågar sig varför hon lyckas med sina imitationer och varför så många fascineras av videon. Se filmen här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Håller dialekterna på att förlorat sina särskilda dialektala ord? Dialekt har fått en ny funktion nämligen att bli ett förstärkande drag i försäljning och reklam. Är detta vedertaget och finns det någon forskning kring vilka dialekter som förstärker vad? Varför är dialekterna i Jönköpingstrakten och Skövdetrakten så otroligt, gräsligt fula? Är det dialektalt att säga "vad några vi är"?

11 Maalis 201424min

Varför satt en man i Clint Eastwoods hals?

Varför satt en man i Clint Eastwoods hals?

"Clint Eastwood räddade livet på en man som satt i halsen" skrev Dagens Nyheter för några veckor sedan. Det fick lyssnaren Olof att reagera och undra hur mannen fick plats i Eastwoods hals. Borde det heta "satte" istället? resonerar Olof, men har fått mothugg från sina vänner, nu rådfrågar han Språket om vad som är en korrekt formulering. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk ger svar på satt/satte och flera andra lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Varför använder vi ordet "så"? Är de engelska orden gaffer och gammer släkt med gubbe och gumma? Är det korrekt att skriva "Clint Eastwood räddade livet på en man som satt i halsen"? Varifrån kommer uttrycket "Slå en sjua"?

4 Maalis 201424min

Vem bestämmer vilka ord som får vara med i SAOL?

Vem bestämmer vilka ord som får vara med i SAOL?

Svenska Akademiens ordlista ses av många som svenska språkets facit. Men vem bestämmer vilka ord som ska vara med i ordlistan? Emmy Rasper har besökt SAOL-redaktionen i sitt fortsatta försök att reda ut vem som har makt och inflytande över språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, hon svarar på om det är språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt" och hur verbet "spinna", i betydelsen träna i grupp på motionscykel, ska böjas. Sist i programmet, sjuksköterskan Anna Karin Eriksson vill starta en fittrevolution och berättar varför hon tycker det är viktigt att ha bra ord för att kunna prata om sitt kön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Är det språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt"? Hur böjs verbet spinna?

25 Helmi 201424min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
docemilia
rss-lihavuudesta-podcast
sotataidon-ytimessa
filocast-filosofian-perusteet
mielipaivakirja
rss-totta-vai-tuubaa
rss-duodecim-lehti
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-radplus
radio-antro
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ihmisen-aani
rss-ylistys-elaimille
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast