Nytt rymdteleskop tar sikte på lavaplaneter och monsterstjärnor
Snart ska det nya rymdteleskopet James Webb skjutas upp i rymden. Vi frågade tre svenska astronomer om vilka historiska nya upptäckter som kan vara möjliga när teleskopet väl är på plats ute i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om galaxers uppkomst och ursprung när Jens Melinder vid Stockholms universitet ser fram emot att få det nya rymdteleskopet på plats. För astronomkollegan Alexis Brandeker är det atmosfärerna hos främmande planeter som lockar, och Erik Zackrisson vid Uppsala universitet hoppas kunna hitta försvunna monsterstjärnor. Du hör också om nervositeten inför uppskjutningen där man bara kommer att få en enda chans att lyckas om teleskopet ska kunna fungera som det är tänkt.Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgramledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se
13 Joulu 202119min
Så växte Nobels idé om priset fram (R)
I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel, utgiven 2019, söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först 2019 kom en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor. I boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" söker Ingrid Carlberg bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden.Mats Carlsson-Lénart mötte 2019 Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken.Programmet är en bearbetad repris från 2019. Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Camilla Widebeck/Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se
7 Joulu 202119min
De ryska åren som formade Alfred Nobel (R)
Det var nära att den store uppfinnaren istället hade blivit poet. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker St Petersburg på jakt efter de platser i den forna ryska huvudstaden där Alfred Nobel och andra i hans familj var verksamma, och hör hur det gick till när Nobel där för första gången kom i kontakt med den kemikalie som blev hans stora lycka, nämligen nitroglycerin. Författaren Ingrid Carlberg berättar utifrån arbetet med sin bok om Alfred Nobel, där hon bland annat forskat i just vetenskapsmannens barn- och ungdomsår i Sankt Petersburg, 1842-63.Medverkande: Ingrid Carlberg, författare till boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris", utgiven 2019, och Peter Kozyrev, guide i St Petersburg som berättar om spåren i staden efter familjen Nobel.Programmet är en bearbetad repris från 2017. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Camilla Widebeck/Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
6 Joulu 202119min
"Coolt att vara ensam i världen att ha svaret på ett mysterium"
David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela världen som har svaret på ett mysterium", säger David Julius, och det är sådana ögonblick som får en att vilja fortsätta med forskningen, lägger han till. I Vetenskapsradion På djupet berättar han hur upptäckten gick till, om hur suget efter LSD hos några gamla hippies fick in honom på den här forskarbanan, och hur ett avhopp från en elitskola i New York var bra för hans vetenskapsintresse.Medverkande: David Julius, Nobelpristagare i medicin 2021 och professor i fysiologi, University of San Francisco.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
30 Marras 202119min
En "Planet B" i datorn - klimatmodellerna låter oss experimentera med jorden
Jorden utsätts just nu för ett experiment med ökade växthusgashalter i atmosfären. Men i datorn kan vi göra otaliga experiment med möjliga klimat för att ta reda på hur det kan bli framöver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion besöker SMHI och hänger över axeln på dem som jobbar direkt med klimatmodellerna. Vi får också veta hur det fungerar när modellerna bygger upp klimatverkligheten i sifferform i datorn. Och så hör vi de två av årets nobelpristagare som var pionjärerna på området. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi SMHI; Torben Koenigk, ansvarig för globala klimatmodeller på SMHI; Uwe Fladrich, vetenskaplig programmerare SMHI; Klaus Wyser, klimatforskare SMHI, Syukuro Manabe; klimatforskare Princetonuniversitetet och Nobelpristagare i fysik 2021; Klaus Hasselmann, klimatforskare Max Planck-institutet för meteorologi i Hamburg och Nobelpristagare i fysik 2021Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
29 Marras 202119min
Så kan vi mota en hotande rymdsten
På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att i forskningssyfte knuffa en asteroid ur sin bana. Men det är mycket som kan gå fel när man skjuter prick med ett enda skott, på 11 miljoner mils avstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I detta andra program av två om hotet från asteroider så hör vi om hur den diskmaskinsstora farkosten DART efter 10 månaders färd genom rymden förhoppningsvis ska knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken från jorden och av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan orsaka. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, med fokus på planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
23 Marras 202119min
Hotet från asteroider
På onsdag 24/11 ska en rymdfarkost lämna jorden med målet att för första gången någonsin knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att undersöka möjligheten att göra samma sak mot en asteroid som kan komma att hota jorden i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I denna första del av två om hotet från asteroider så möter vi forskare som kartlägger möjliga hotande asteroider, och vi får lugnande besked. Vi hör om arkeologer som nu menar att bibelns berättelse om förintelsen av Sodom och Gomorra bygger på en verklig händelse där en meteorit utplånade en bronsåldersstad i Jordanien, och får veta varför vi själva nog har ett enormt meteoritnedslag att tacka för vår egen existens.I ett andra program på tisdagen ska vi höra mer om själva projektet med asteroidkrocken, som går under namnen AIDA, DART och Hera. Medverkande: Jan-Erik Wahllund, senior forskare vid institutet för rymdfysik, Uppsala; Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Eric Stempels, astronom vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet, och Amy Mainzer professor i astronomi vid University och Arizona och en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
22 Marras 202119min
Förlorade arter behöver inte vara utdöda
Om en art knappt har setts till på över hundra år, är den då utdöd eller bara väldigt svår att hitta? Det försöker biologen Harith Morgadinho Farooq vid Göteborgs universitet ta reda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arter vi nästan inte vet någonting om är också väldigt svåra att skydda från eventuella hot som kan leda till att de utrotas. Extra svårt blir det förstås om man inte ens vet om ifall arten fortfarande existerar.Tillsammans med biologistudenter i Moçambique letar därför Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, efter två ödlearter som ingen har sett sedan slutet av första världskriget.Nyss hittade de den ena av de två arterna. Medverkande: Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs universitet; Ali Puruleia, biologistudent vid universitetet i Lúrio i MoçambiqueReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
16 Marras 202119min
