Blir det stopp för att hitta mördare med DNA-släktforskning?
I lagens namn25 Heinä 2021

Blir det stopp för att hitta mördare med DNA-släktforskning?

Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA.

– Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad.

Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till.

Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det är lagligt.

– Metoden är fortfarande så viktig för svensk polis eller för svenskt rättsväsende. Då får man göra en hemställan om författningsändring så att det här blir möjligt, säger Bosse Lundquist, gruppchef för kalla fall i region Syd.

För I lagens namn uppger landets polisregioner att det kan handla om uppemot ett 20-tal kalla fall där de ser en möjlighet att använda DNA-släktforskning. Ett av dom är morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås 2005 där anhöriga nu sätter sitt hopp till att ett DNA-spår kan bära den kvalité som är tillräcklig för att använda tekniken.

– Det är klart, skulle man då säga: vi kan inte använda den här tekniken. Vad ska de då kunna gå vidare med? Vad finns det kvar att göra?, säger Inger Nordström, dotter till Tor Öberg.

Nu är de fall där polisen ser en möjlighet att använda metoden på vänt. Regeringen vill att en utredare ska undersöka hur polisen får använda DNA från gärningsmän. Utredningen blir klar 2023.

– Det är beklagligt läge. Det kommer ta tid och det kommer dröja innan de ändrade reglerna kan vara på plats. Rent hypotetiskt finns det också en uppenbar risk att gärningsmän som går fria kan begå nya brott under tiden, säger Jan Staaf vid polisregion öst, som var förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping.

Samtidigt ser flera europeiska länder över sin lagstiftning och följer utvecklingen i Sverige. Metoden väcker flera etiska frågor om vilken information polisen ska få tillgång till och vilka risker det kan finnas att använda genetisk data i jakten på okända gärningsmän.

– Man har ju, i starten av utredningar inte en individ, det är ju individen man söker efter. Men för att komma dit så riktar man utredningen efter en grupp. Och särskilt när det är en minoritet så är det en del utmaningar med det, säger Truls Petersen, ledamot i det nordiska bioetiska rådet.

I lagens namn om DNA-släktforskningens roll i brottsutredningar.

Producent: Viktor Papini
Programledare: Martin Wicklin
Ljudtekniker: Fredrik Nilsson
Reporter: Lova Nyqvist Sköld

Jaksot(119)

Längtan efter Svenssonlivet - om att hoppa av ett kriminellt gäng

Längtan efter Svenssonlivet - om att hoppa av ett kriminellt gäng

Du är på väg att lämna kriminaliteten, vapnen och våldet men har samtidigt foten kvar. Hur gör du för att lämna de som kanske är dina enda vänner men även konflikter som hotar dig till livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har träffat en person som nyligen lämnat ett kriminellt gäng och som pratar om att i framtiden jobba med unga, att rädda dem från ett liv i kriminalitet. Samtidigt som han själv verkar sakna verktygen för att faktiskt realisera planerna på att studera och leva ett hederligt liv. Kontrasten är stor i jämförelse med Branko Banic som när han klev ut från anstalt hösten 2016 lämnade det kriminella livet bakom sig. Han var under flera år medlem i Brödraskapet Wolfpack och har dömts till fängelse flera gånger. Men i dag jobbar han som fastighetsvärd på ett bostadsbolag i Stockholmsområdet. – Jag lever ett vanligt liv men det jag har nu framför allt är tryggheten, jag älskar att ha rutiner och veta vad som händer på morgonen, säger Branko Banic. – Det här livet känns jättebra. Programledare: Martin Wicklin.Ljud/form: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

6 Tammi 201929min

Skjutningarna - ett nytt normalläge?

Skjutningarna - ett nytt normalläge?

Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Någonstans är jag orolig, och det smyger sig på en. När man hör på olika arenor och i forum att det här är det nya normalläget att vi kommer ha de här skjutningarna. Då är nästa steg att vi accepterar skjutningarna och det bekymrar mig, säger Amir Rostami, forskare i sociologi. Programledare: Martin Wicklin.Ljud/form: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

30 Joulu 201829min

Rättspolitisk debatt inför valet

Rättspolitisk debatt inför valet

Morgan Johansson (S), Adam Marttinen (SD) och Tomas Tobé (M) debatterar skjutningar, sexualbrott, trygghet och polisbrist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Säsongsavslutningen blir en rättspolitisk debatt som spelas in inför publik torsdag 30 augusti på Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Martin Wicklin.Producent: Evalisa Wallin.Tekniker: Jan Flodby, Christer Tjernell och Fredrik Nilsson.

31 Elo 201829min

Nya vapenlagen prövas av Högsta domstolen

Nya vapenlagen prövas av Högsta domstolen

Hur har straffskärpningen gällande grovt vapenbrott slagit ut? Och kommer straffskärpningen att bestå? Ett mål i Högsta domstolen kan få svåröverblickbara konsekvenser beroende på vad domen blir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 22 augusti hölls förhandling om ett mål gällande grovt vapenbrott i Högsta domstolen, HD. Det som är föremål för prövning är dels vad som är att bedöma som grovt vapenbrott, dels om lagändringen där minimistraffet höjdes är giltig. Ett mycket ovanligt mål som kan få stora konsekvenser om HD bedömer att lagen inte kommit till på rätt sätt och därmed inte går att döma efter. - Jag antar att det är den tidigare lagen som får gälla, där minimistraffet var ett år. Men jag ska ärligt säga att jag vet inte riktigt vad det får för konsekvenser, säger My Hedström, byråchef på Åklagarmyndighetens rättsavdelning som företrätt Riksåklagaren under HD-förhandlingen om vapenmålet. - Jag vet inte om det blir ett vakuum eller hur de ska hantera det här i så fall. Det ska bli spännande att se. En genomgång av flertalet domar gällande grovt vapenbrott efter straffskärpningen visar också att straffen hamnar nära miniminivån. Trots att det finns försvårande omständigheter. Reporter: Evalisa Wallin.

26 Elo 201829min

Informatörshärvan i Katrineholm

Informatörshärvan i Katrineholm

Den 14 maj 2017 sköts Filip Viking till döds i Katrineholm. Under utredningen rullades en omfattande brottshärva upp. En informatör avslöjade sig själv men frågan är om polisen kan lita på det han berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har varit i kontakt med flera av personerna som på olika sätt dragits in i den omfattande brottsutredningen. Det visar sig finnas intern kritik mellan olika sektioner inom polisen gällande hanteringen av informatören. Även från åklagarhåll finns kritik mot både användningen av informatörer i stort och hur 41-åringen i Katrineholm hanterats. Den omfattande härvan startade med utredningen om mordet vid Östra skolan i Katrineholm den 14 maj 2017 men även vapenbrott, utpressning och andra brott ingår. Nyköpings tingsrätt meddelade sin dom i maj 2018 och under juli, augusti samt september sker förhandlingen i Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.

19 Elo 201829min

Superigenkännare Londonpolisens nya vapen

Superigenkännare Londonpolisens nya vapen

Det har kallats fjärde generationens forensik, att identifiera personer utifrån några få kännetecken. I lagens namn har besökt Londonpolisen för att se hur super recognizers, superigenkännare, jobbar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom begreppet super recognizer döljer sig personer som är extremt bra på att känna igen och minnas ansikten. Det upptäcktes under forskning på ansiktsblindhet. Forskarna träffade på människor som hade så svårt att komma ihåg ansikten att de inte ens kände igen sina respektive. Men de fick även höra ifrån en annan kategori; människor som tyckte sig vara extremt bra på att komma ihåg ansikten. En polis som Josh Davies, forskare i psykologi, intervjuat hade gått på en gata i London och sett en person han kände igen från en övervakningsbild han sett en gång ett och ett halvt år tidigare. Mannen, som hade fångats av en kamera när han begick ett väpnat rån, kunde gripas och polisen hittade bytet från rånet. Här finns testet som kan ge en fingervisning om din egen förmåga till ansiktsigenkänning. Reporter: Erik Petersson.

12 Elo 201829min

Brister i utredningar om åldringsbrott

Brister i utredningar om åldringsbrott

Bedrägerierna mot äldre har ökat senaste åren och trots att det ska prioriteras av polisen kan utredningar ändå dra ut på tiden. I lagens namn har kollat närmare på fallet med den falske läkaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisanmälningarna började komma in i början av 2016. Äldre berättade att de blivit uppringda av en person som utgav sig för att vara läkare, att han gav besked om en allvarlig diagnos och även att han hade en lösning. Astrid Ståhl, 82, var en av de som blev uppringda. Hon fick höra att hon fått en allvarlig cancerdiagnos. - Så säger han att “eftersom du är så gammal är det dumt att du ska opereras, du kan få en medicin så du slipper strålningen och operation och cellgifter, så säger han att det finns en medicin och att en kollega till England kan ta hem det här till dig så ses vi på torsdag på Mälarsjukhuset så kan du börja äta den på en gång”. Hon förde aldrig över några pengar utan polisanmälde. Astrid Ståhl blev utsatt för bedrägeriförsöket i februari 2017 och hennes fall, liksom ytterligare ett 70-tal, gick till slut till åtal. Mannen dömdes till sex års fängelse av Hovrätten för västra Sverige, för 24 grova bedrägerier och 37 försök till grova bedrägerier.  Det tog över ett år från att första anmälningarna kom in fram till att mannen kunde gripas. Enligt en intern rapport från polisens Circa-grupp, som specialiserat sig på brott mot äldre, finns det problem med samordningen av utredningar om åldringsbrott. Konsekvensen blir att utredningar drar ut på tiden. Dessutom väljer förundersökningsledare "att inte samordna eftersom materialet i andra ärenden är tunt och bevisning redan gått förlorad” står i rapporter. Det kan få till följd att “gärningspersonerna bara döms för en bråkdel av de brott de begått och påföljden blir kort”. Reporter: Evalisa Wallin.

5 Elo 201829min

Problem med bilmålvakter fortsätter växa

Problem med bilmålvakter fortsätter växa

De är skyldiga samhället miljoner i obetalda skatter och avgifter. Bilmålvakter står som ägare till tusentals bilar som andra kör. En del tjänar svarta pengar på upplägget medan andra blir lurade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans äger de 30 tyngsta målvakterna i Sverige fler än 36 000 bilar som används av andra. I storstäderna har man beslagtagit tusentals bilar senaste året - men problemet fortsätter växa. Reporter: Joakim Palmkvist.

29 Heinä 201829min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

ootsa-kuullut-tasta-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
rss-podme-livebox
politiikan-puskaradio
rss-vaalirankkurit-podcast
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
otetaan-yhdet
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
linda-maria
rikosmyytit
rss-sinivalkoinen-islam
the-ulkopolitist
rss-kaikki-uusiksi
rss-raha-talous-ja-politiikka
rss-mina-ukkola
rss-merja-mahkan-rahat
politbyroo
rss-pallo-keskelle-2
radio-antro