Historia.nu med Urban Lindstedt11 Elo 2021

Kyrkan som propgandacentral under stormaktstiden

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.

Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.

I avsnitt 167 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.

Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.

Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.

Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.

Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.

Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio.

Bild: Prästfamilj från 1680, Nordiska Museet, Public Domain.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(766)

Mordet på Gajus Julius Caesar den 15 mars 44 f.v.t

Mordet på Gajus Julius Caesar år den 15 mars 44 f.v.t har aldrig slutat att fascinera mänskligheten. Mordet blev en brytpunkt i Romarriket mellan två politiska systemet: republiken och kejsardömet.Cae...

30 Kesä 20211h

30-åriga krigets mänskliga kostnader (nymixad repris)

1618 bröt trettioåriga kriget ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tyskland och de svenska...

26 Kesä 20211h 3min

När reklam utmanade idealet att kvinnans plats var i hemmet

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt ...

23 Kesä 202151min

Den gåtfulle Karl XII:s missade möjligheter (nymixad repris)

Den 30 november 1718 dog Karl XII av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att mer än 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.Karl XII blev e...

19 Kesä 202151min

Riddarna – artiga våldsmän som präglade medeltiden

Riddarna steg fram på 900-talet utifrån militära behov i ett fragmentiserat Europa. Med sina skinande rustningar, bepansrade hästar, lansar och svärd var de fruktade på slagfältet. Under flera århundr...

16 Kesä 20211h 5min

Svenska kryptokupper och gestapovänner inom svensk militär underrättelsetjänst (nymixad repris)

När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditione...

12 Kesä 20211h 1min

Bohuslän – i tre rikens historiska skärningspunkt

Bohusläns historia är präglat av läget som gränslandskap mellan tre riken. Bohuslän blev en politisk enhet först på 1200-talet när Raneriket och Älvsyssel fick en gemensam lagman. Att området skulle b...

9 Kesä 202155min

Göteborgs briljanta historia (nymixad repris)

Den 4 juni 1621 fick Göteborg sina permanenta stadsprivilegier, avfattade på svenska och tyska i 37 paragrafer. Men Göteborg hade flera föregångare.Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som...

4 Kesä 20211h 4min