Vintervärdarna 2024 presenteras

PATENTINGENJÖR, MEDBORGARRÄTTSKÄMPE. Jag är Amerika, slår Gloria Ray Karlmark fast i sitt Sommarprogram. Hennes farfar var slav och hennes farmor amerikansk indian... Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play. Själv tog hon som 14-åring strid mot rasismen som segregerade svarta amerikaner från vita, när hon och åtta andra afroamerikanska ungdomar sökte sig till en vit high school i staden Little Rock i Arkansas. Året var 1957 och USA:s högsta domstol hade slagit fast att segregaring inte var förenligt med författningen. Ändå ville sydstaterna inte acceptera att svarta och vita skulle få lika villkor och gemensamma skolor.Gloria berättar om kampen för att ens komma in i skolan, om hur president Eisenhower till slut sänder elitsoldater för att eskortera de nio ungdomarna genom de vita lynchmobbarna. Och hon berättar om den sista skoldagen i Little Rock, en dag som inte liknande någon annan.- Vi nio ungdomar kallades The Little Rock Nine och har blivit en omskriven del av USA:s historia. Men vi bär alla smärtsamma spår av vad vi var med om. Jag var fjorton år ung när jag började på Little Rock Central High school, och hundra år gammal vid årets slut.Om Gloria Ray KarlmarkEn av nio afroamerikanska elever – The Little Rock Nine – som 1957 försökte och till slut lyckades studera på den helvita Little Rock Central High School. Händelsen blev ett av startskotten för den amerikanska medborgarrättsrörelsen.Tilldelades USA:s kongress guldmedalj 1999, och prisades av Abraham Lincoln Presidential Library Foundation förra året, för sina insatser.Tog examen i matematik och kemi i Chicago där hon mötte sin svenske man.Hängde på jazzklubbar på 60-talet, mötte Miles Davis och Thelonious Monk.Producent: Elisabeth Åsbrink

4 Heinä 201649min

FÖRFATTARE. Författaren Tom Malmqvist talar till sin 4-åriga dotter Livia i sitt Sommarprogram. Det handlar om chocken, sorgen och saknaden efter sambon Karin, som dog då dottern föddes. Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play. ”Livia, när jag nu talar till dig är det sommaren 2016 och du är fyra år, och du har viktigare saker för dig än att lyssna på det här, som att ställa till med kalas i ditt Muminhus, eller bada dockorna i handfatet. (…..)Men så kommer dagen då jag inte längre är kvar i livet, och behovet att söka i ditt och mitt förflutna kommer vara en del i ditt sätt att hantera din gränslösa sorg. Och där, precis då, i något arkiv, kommer du hitta denna inspelning och du kommer att lyssna.” - Under det första året var skammen av att inte ta hand om dig starkare än min dödslängtan,så ditt behov fick därför gå före mitt, hur dåligt jag än mådde valde jag dig, ville du ha mat, fick du mat, ville du få din blöja bytt och ligga på mitt bröst fick jag ta mig samman och kravla mig upp ur mitt Hades och möta dig.Malmqvist berättar också hur han försökt tala med sin dotter om mamma Karins död, hur viktigt det varit att inte skrämma dottern med tystnad och ansiktsuttryck som fått henne att undvika ämnet- Jag har ett fint exempel på det här, du var tre år och hade en klarblå klänning på dig med broderade blommor, du dansade, virvlade runt framför soffan där jag satt, allt medan du sjöng, ”mamma Karin är död, mamma Karin är död”, och jag lämnade soffan, jag dansade med dig, jag stämde in i din sång, och vi skrattade. Om Tom MalmquistRomandebuterade förra året med I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv - en verklighetsbaserad bok som skildrar hur hans höggravida fästmö Karin dör i akut leukemi samtidigt som deras barn, Livia, räddas. Några månader senare dör även hans pappa, den tidigare sportchefen på Expressen, Thomas "Malmen" Malmquist.Boken belönades med DN:s kulturpris, Karin Boye-priset och är nominerad till Nordiska Rådets litteraturpris 2016.Var en lovande ishockeyspelare innan han lade av som 16-åring och har gett ut två diktsamlingar, Sudden death och Fadersmjölken.Producent: Kristin Lundell

3 Heinä 201659min

FD STATSMINISTER. När jag förberett det här programmet har jag börjat tvivla. Var det jag själv som styrde mitt liv? Blev det inte väldigt ofta tillfälligheter som ställde till det, på gott och ont? Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play. ”Ödet om ni så vill. Jag vill i detta program berätta för er om händelser, stora och små. Som ibland på sekunder totalt förändrat och ibland dramatiskt kullkastat mitt liv. ”I sitt Sommarprogram berättar Ingvar Carlsson både om politik och om privatliv. Om hur han träffade sin hustru Ingrid på en kräftskiva 1954, varför fjällvandringar varit viktiga för honom och om hur han vid 23 års ålder blir uppringd av Olof Palme som erbjuder honom att bli politisk sekreterare i Tage Erlanders statsrådsberedning. Carlsson talar också om hur han blev statsminister efter mordet på Olof Palme 1986.- När jag på morgonen den 1 mars, dagen efter mordet, lämnar Rosenbad, sluter omedelbart två livvakter upp vid min sida. Så kommer jag att leva under tio år framåt. Med starkt begränsad personlig frihet. Ständigt bevakad, var jag än befinner mig, dag som natt. Ett helt annat liv än jag tänkt mig, väntar.Ingvar Carlsson berättar också om en märklig händelse någon vecka efter valförlusten 1991, då han slår på TV:n när de borgerliga partiledarna, som just blivit klara med sin regeringsbildning, ska medverka i direktsändning.- Tro det eller ej. I detta ögonblick exploderar min TV och börjar brinna. Jag säger till mig själv. Det här är för bra för att inte tro på. Den här regeringen blir inte långvarig. Plötsligt känns det meningsfullt och nästan lustfyllt att börja förbereda oppositionsarbetet.Om Ingvar CarlssonBlev statsminister och partiordförande i Socialdemokraterna efter mordet på Olof Palme 1986. Har tidigare innehaft poster som bland annat utbildningsminister, bostadsminister och Sveriges första miljöminister.Uppväxt i ett arbetarhem i Borås. Började i statsrådsberedningen 1958 där han var sekreterare åt statsminister Tage Erlander. Ordförande i SSU 1961 och invald i Riksdagen 1964.Avgick som partiledare och statsminister 1996. Har därefter haft många nationella och internationella uppdrag. Har utrett folkmordet i Rwanda åt FN.Läser Det går an av Carl Jonas Love Almqvist nästan varje år. Tittar gärna på fotboll, helst Elfsborg.Producent: Henrik Johnsson

2 Heinä 201652min

GYMNASIEELEV, SKÅDESPELARE. Det här är ingen filmtrailer. Det är mitt liv. Så säger Ahmad Khan Mahmoodzada om filmrollen som gjorde honom till en av alla de som tvingats fly till Sverige. Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play. I sitt Sommarprogram berättar Mahmoodzada om hur han en dag får ett otroligt erbjudande, att få spela en av huvudrollerna i Hollywoodfilmen ”Flyga drake”. Filmen hyllas över hela världen och Mahmoodzada vinner fina priser, men samtidigt väcker filmen vrede.I en scen blir Mahmoodzadas karaktär våldtagen av en annan pojke, något som leder till så stora svårigheter för honom och hans familj hemma i Kabul att han till slut tvingas fly till Europa. Han berättar om flykten genom Centralasien och Ryssland, om att tvingas simma över en brusande flod i Litauen och om att slutligen hamna i Dalarna i Sverige utan att känna någon: ”Det är nog det första man lär sig när man går in svenska asylprocessen. Att vänta.”Du får vänta - säger dom hela tiden. Vänta här! Vänta där! Men det finns inte så mycket man kan göra åt det.Mahmoodzada berättar också om vänliga människor som hjälpt honom under flykten, om hur han lyckades återförenas med sina föräldrar i Sverige och om hur han nu återupptagit sin dröm att bli skådespelare, som en av aktörerna i ICA-reklamen.Om Ahmad Khan MahmoodzadaSlog igenom som 10-åring i den amerikanska, Oscarsnominerade filmen Flyga Drake från 2007.På grund av filmen blev han hotad till livet och måste flytta till Dubai under två år. Efter att ha flyttat tillbaka till Afghanistan fortsatte hoten. Som 15-åring flydde han via Ryssland, Vitryssland, Litauen och Polen till Sverige. I vintras kom resten av familjen hit.Pluggar medieprogrammet på gymnasiet. Medverkar som rollfiguren Abbe i Icas tv-reklam.Fick Critics’ Choice Movie Award 2007 för bästa unga skådespelare.Producent: Håkan Widman

1 Heinä 20161h

PROFESSOR DATALOGI. Var går gränsen mellan människa och maskin? Om en pacemaker och proteser är ok hur stor del av min kropp får jag förändra för att jag fortfarande ska anses vara en människa? Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play. När kan det vara ok att förändra hjärnans funktioner? I sitt Sommarprogram berättar robotforskaren Danica Kragić Jensfelt om de nya etiska frågor som väcks av framstegen inom robotforskning. Hon beskriver en robots begränsningar och möjligheter:- Skulle en robot kunna lösa praktiska uppgifter som den behöver tänka själv för att lösa? Ja drömmen är förstås att robotar i framtiden ska kunna användas till att utföra vardagssysslor i våra hem. Men då måste roboten kunna ta en rad beslut, kanske fler än man tänker på.Kragić Jensfelt berättar också om att hennes erfarenheter av tråkiga städjobb under studietiden delvis är orsaken till att hon vill att robotar ska kunna utföra alla jobb som vi människor tycker är tråkiga i framtiden.Hon berättar också om sonen Jonathan, som föddes med en allvarlig funktionsnedsättning, vilket gör att han behöver hjälp med det mesta i vardagen.- Jag hoppas också att det i framtiden finns robotar som kan hjälpa min son Jonathan att kommunicera, trots att han inte kan prata. Den skulle kunna fungera som tolk och förklara vad min son menar eller vill genom att samla data om t.ex kroppsrörelser.Om Danica Kragić JensfeltEn av Sveriges ledande robotforskare. Leder Centrum för autonoma system, Kungliga Tekniska Högskolans forskningscentrum inom robotik. Menar att robotar kan ta över många tråkiga och farliga jobb från människan och även användas inom vården.Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin, Ingenjörsvetenskapsakademin och Sveriges unga akademi.Sitter i styrelsen för Institutet för Framtidsstudier och i Wallenbergstiftelsernas ägarbolag FAM.Nobbade ett erbjudande om att jobba som fotomodell i Milano och började istället plugga till civilingenjör i maskinteknik. Flyttade till Sverige 1997.Älskar att sy.Producent: Carl Tofft

30 Kesä 201654min

SKÅDESPELARE Om jag någon gång skulle spela mig själv, vara mig själv på riktigt inför en stor publik så skulle jag skriva mitt egna manus, trots att jag är dyslektiker. Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play. Matias Varelas första Sommarprogram handlar om hur vi ska kunna leva tillsammans och inte alltid bara vara oss själva på bekostnad av andra, när Matias Varela tar oss tillbaka till sina spanska rötter med en mormor som lärde om honom om livet genom att slakta en tupp och en morfar som lärde honom simma, eller snarare inte lärde honom simma genom att kasta honom i Atlanten.Dessutom filosoferar Matias kring vad man ångrar och vad som är viktigt på riktigt.- Mitt yrke är allvarligt, men jag måste fortsätta akta mig för att ta mig själv på för stort allvar, jag räddar inga liv. Jag underhåller och i bästa fall även lyser upp tillvaron för publiken. Skådespeleri är för mig varken en rättighet eller ett jobb. Det är priviligerad lust.Han lärde sig spanska hemma, svenska i skolan och ytterligare språk när att hans mamma gav honom samma bok på flera olika språk.- Det är en fördel att kunna flera språk perfekt. När jag spelade Jorge i filmen "Snabba Cash" fick jag plugga in svenska med en chilensk brytning då den spanskan är en helt annan mot den jag pratar.Musikvalet är stort och tydligt med förhoppningen att alla ska känna sig inbjudna.- Jag spelar bara powerballads - kraftfulla romanser. Det är som dessa symfonier jag önskar leva som mig själv. Känslosam, allomfamnande och som störst på slutet fast det kanske är som värst.Om Matias VarelaKänd som Jorge i Snabba Cash-filmerna. Medverkat i den amerikanska actionfilmen Point Break som hade premiär i vintras. Spelat kung Ferdinand II i tv-serien The Borgias. Nominerad till en Guldbagge för bästa skådespelare två gånger. Har också en roll i den kommande storfilmen Assassin's Creed.Efter tv-såpan Nya tider 2001 arbetade han som byggnadsarbetare och inom hemtjänsten. Karriären som skådespelare tog fart när han övertalade Daniel Espinosa att låta honom provfilma för filmen Snabba Cash.Producent: Henrik Johnsson

29 Kesä 201647min

LÄKARE, MILJÖAKTIVIST Idag, 28 juni, när du lyssnar till detta, är kemoterapin återigen på väg att förstöra min benmärg... Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play. "...ingen kan veta hur det går. Det kommer att bli min största personliga kamp hittills. Det kommer att bli en kamp på liv och död."I sitt Sommarprogram berättar miljöaktivisten Gunhild Stordalen om sin dubbla kamp: att bygga upp stiftelsen EAT för att främja en hållbar matproduktion i världen, samtidigt som hon drabbats av den dödliga sjukdomen systemisk skleros. Hon berättar om hur miljöintresset tog fart redan i sjuårsåldern då hon drömde mardrömmar om hålen i ozonlagret men också om kärleken till maken, hotellentreprenören Petter Stordalen.-Han var en uppmärksamhetskåt, medelålders testosteronbomb, som alltid pratade med hög röst, i flashiga kläder och vräkiga smycken. Han var allt jag trodde att jag inte behövde. Men han skulle bli mitt livs kärlek.Stordalen berättar också om hur hon kontaktade den svenske miljöprofessorn Johan Rockström för att inleda arbetet med stiftelsen EAT . Hon talar också om hur viktigt det är för henne att stiftelsen ska finnas kvar också efter hennes död och om att arbetet är en av de saker som givit henne kraft att kämpa mot sin sjukdom.- Länge var EAT beroende av mig – och det har givit mig en känsla av meningsfullhet. Nu är det tvärt om: jag behöver EAT mer än vad dom behöver mig. Även om det ju är detta jag har kämpat för….är det ändå svårt att inse. Att man är ersättlig.Om Gunhild StordalenTongivande norsk miljöaktivist med inriktning på mat och hälsa. Grundat organisationerna EAT, GreeNudge och Stordalen Foundation. Fått pris som Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden. Blivit utnämnd till Young Global Leader av World Economic Forum.Fick hösten 2014 veta att hon led av en aggressiv variant av den autoimmuna sjukdomen systemisk skleros. Trots sjukdomen sprang hon Holmenkollenstafetten förra året.Har två minigrisar i villan som hon delar med maken Petter Stordalen.Producent: Helena Groll

28 Kesä 20161h

SKIDÅKARE. Jag har varit en amerikansk sportfilm, jag har varit den som varit uträknad på grund av skador och sjukdomar men som rest mig på 9 och vunnit. Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play. Och även om jag offrat mycket har det hittills varit värt det.”Alltså hur kunde jag tacka ja till det här? Jag är absolut ingen exhibitionist, tvärtom. Jag är den som kanske uppfattas som dryg, fast jag egentligen är lite blyg. Jag är den som lämnar över micken till någon annan, och helst rör mig i små sällskap. Men jag har en förmåga att tacka ja till saker som inte är på min planhalva.”Så börjar skidåkaren Johan Olsson sitt Sommarprogram, där han berättar om sitt liv och sin idrottskarriär.Han talar om hur nära det var att karriären tagit slut innan den börjat, när han kom sist i sin första skidtävling som ung.Det handlar också om hur misslyckandet i VM i Liberec 2009 la grunden för triumfen på femmilen i VM 2013, den omtalade solokörningen då Olsson låg i täten ensam i flera timmar.- Det här det lopp jag är mest stolt över i min karriär, och det kommer nog alltid vara så. Det är min kronjuvel. Jag lyckades ju verkligen återskapa det jag gjort på träning. Alla tankemönster, att utmana sig själv, men att kunna ge sig själv beröm under vägen för att skapa en liten framgångsspiral för stunden.Olsson berättar också om hur viktig mental träning är för en skidåkare, om skillnaden mellan resultatmål och prestationsmål och om hur han använt musik under förberedelserna genom att träna med samma spellista i hörlurarna under ett helt år före VM-guldet 2013.I sitt Sommarprogram berättar han också om kärleken till sin fru Anna och hur han uppvaktade henne genom att spela gitarr.- ”Min självbevarelsedrift borde ha sagt till mig att låta bli…att ett så ogenomtänkt beslut kan leda till något så bra!”Om Johan OlssonVann VM-guld på 15 kilometer längdskidåkning i Falun förra året. Utsågs till Årets manliga idrottare 2015.Tog VM-guld 2013 på 50 kilometer klassisk stil efter en enastående solokörning under mer än halva loppet. Har vunnit två individuella VM-guld och två OS-guld i stafett och har sammanlagt 13 OS- och VM-medaljer.Lägger stor vikt vid mental träning och är medförfattare till två böcker i ämnet.Sommartränar på rullskidor 8–10 mil om dagen.Producent: Sara Johansson

27 Kesä 201657min