Vem bestämmer vilka ord som får vara med i SAOL?
Svenska Akademiens ordlista ses av många som svenska språkets facit. Men vem bestämmer vilka ord som ska vara med i ordlistan? Emmy Rasper har besökt SAOL-redaktionen i sitt fortsatta försök att reda ut vem som har makt och inflytande över språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, hon svarar på om det är språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt" och hur verbet "spinna", i betydelsen träna i grupp på motionscykel, ska böjas. Sist i programmet, sjuksköterskan Anna Karin Eriksson vill starta en fittrevolution och berättar varför hon tycker det är viktigt att ha bra ord för att kunna prata om sitt kön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor Är det språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt"? Hur böjs verbet spinna?
25 Helmi 201424min
"Vi är gravida" - ett uttryck som provocerar
Det känns fel när par säger "vi är gravida" tycker en av Språkets lyssnare och det är en av funderingarna som besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper besöker Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan och frågar vem som har makt över språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor: - Varför använder vi ordet "skumma" i betydelsen ögna eller scanna? - Varifrån kommer uttrycket "rikstrött" och hur vanligt är det att använda "riks-" som förstärkande förled? - Varför säger vissa par "vi är gravida"? - Vad betyder ordet "ögonskenlig”?
18 Helmi 201424min
Är en skjuten älg död och varifrån kommer uttrycket "så ägd"?
Idag är det premiär för Språkets nya programledare Emmy Rasper, men precis som vanligt besvaras frågor från er lyssnare. Idag är det Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk som svarar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi funderar också på hur persiskan har påverkat det svenska språket. Det är 35 år sedan den islamska revolutionen i Iran och nu 2014 är Iran det femte vanligaste landet, förutom Sverige, att vara född i om du bor här. Vilka persiska låneord använder vi dagligen? Och har vi fått några nya persiska ord de senaste 35 åren? Ashk Dahlén, docent i persiska vid Uppsala universitet ger svar. Veckans lyssnarfrågor: - finns det motsatsord till alla o-ord? - varifrån kommer uttrycken "att någon har posse" och "att någon äger" och har de något samband? - är en skjuten älg död? - varifrån kommer ordet inälvor?
11 Helmi 201424min
Att arbeta som lärare- en språkförändring med en tanke bakom
I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor med dagsaktuell anknytning och berättar om språkvårdens syn på förändringar.Medan de flesta förändringar i uttryckssätt sker utan baktanke, finns det faktiskt också de som har ideologiska orsaker. Ett exempel är att många människor numera föredrar att säga jag arbetar som lärare i stället för jag är lärare för att demonstrera att yrkesidentiteten inte är hela personligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-”arbeta som lärare”. Varför inte säga ”jag är lärare”?-en passning och ett pass-”min livs resa” eller ”mitt livs resa”?-”det hära” och ”det dära”-en sammanfattning av vilka språkförändringar som språkvården ser allvarligast på
4 Helmi 201424min
”Ge’na tärningen!” Språket om hur tusenåriga språkliga mönster hålls vid liv
När familjen samlades runt brädspelet väcktes funderingar om formuleringar och professor Lars-Gunnar Andersson berättar om hur språkets rottrådar sträcker sig långt tillbaka i tiden. Men vad är ett egentligen ett språk och hur avgränsar man det, undrar en annan lyssnare. I veckans program ryms stora och små frågor om språkets förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans frågor: -vad är ett språk? Om avståndsspråk och konstruktionsspråk - om påhängda pronomen i tal: ge’na den, ge’n den-”jag såg han” -ung flicka som använder det skriftspråkliga ”dessa” i tal -”en” som ersättning för man – duger det i neutral text? -prepositionen ”kring” som tycks ersätta en mängd andra prepositioner
28 Tammi 201424min
Stugan eller landet? Språket om innehållet i några ord man kan ha olika åsikter om
Bland veckans lyssnarfrågor finns flera som inspirerar till reflektion över hur olika mening vi kan ge samma ord. Vi diskuterar skillnaden mellan att åka till stugan och åka till landet, skriver en lyssnare. Finns det någon skarp geografisk gräns mellan de båda uttrycken och var går den i så fall? Nja, svarar professor Lars-Gunnar Andersson, antagligen inte i detta fall. Men under programmets dryga sexton år i etern har det kommit många exempel på ord och uttryck med skarpt geografiska gränser och några av dem lyfts fram. Ett annat ord där meningen tycks växla med könet på användare är ordet väninna. Kan en man ha väninnor, undrar en lyssnare. Och så lite information från programledaren: den 11 februari kommer Emmy Rasper att efterträda mig som programledare för Språket när jag går i pension. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också att sluta som programmets expertmedverkande. Språket blir också i fortsättningen ett program för lyssnares frågor om språk! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga veckans frågor: -konnotation och denotation: betydelse av orden och skillnaden dem emellan-åka till landet eller åka till stugan-siffertrixande-be om ursäkt, be om en ursäkt – ett ord som tycks kunna ”gå åt olika håll”-väninna, bara för kvinnor?
21 Tammi 201423min
Förgreningar - om språkets behov av ord för det övergripande och det detaljerade
Ordbokens information kan inte alltid mäta sig med den vi bär inom oss. De säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program när en lyssnare diskuterar en mängd ord som alla har med träd att göra.En annan lyssnare har iakttagelser om språket i sociala medier där uttrycket så pass verkar ha fått en ny betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-träd och gren, ris och pinnar. Om semantiska fält ochhur terminologi uppstår-”så pass” som förstärkande förled, men utan en konsekvens. ”Det regnar såpass.”-”känna igen” i betydelsen vara bekant med-”han är snäll, är han”. Om talspråkliga mönster i södra Sverige-”fullt i folk på stan”-”hiiii” på skolgården som uttryck för dissning: -Jag har varit i Afrika!-Hiiiatt du har!-otroligt vanligt att använda ”otroligt”
14 Tammi 201424min
Språket om ljud - klassiska frågor och några nya svar
Det där surret som bildas i en sal där många människor är samlade, låter det likadant i olika länder? Frågan kommer från nyfiken vänersborgare och ger upphov till en diskussion om uttalsfrågor. Några av dem är hittills obesvarade av språkvetenskapen, andra handlar om ljudförändringar som forskare iakttagit under lång tid. Exempel på sådana är ö-ljud av olika slag och en osäkerhet inför korta e- och ä-ljud. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ljud och uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -surret som bildas när många mäniskor samlas, låter det likadant i olika länder?-”uppna funster” – om kost ö som blir kort u hos många. Nytt är det inte.-nya ö-ljud i till exempel stöd och öl-"är" som uttalas "e" och "ä" men inte så ofta "är"-ost eller öst i väderstreck-”i stort sätt”-klädsträck eller klädstreck
7 Tammi 201424min
