Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk
Språket9 Joulu 2024

Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.

Fosse, Lagerlöf och Johnson

Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.
– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk

Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?

Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?

Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?

Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?

Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?

Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur

Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.

Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).

Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Jaksot(927)

Det hänger på uttalet

Det hänger på uttalet

Finns det två människor som har exakt samma språk, frågade en elev och hennes lärare ställde frågan till programmet. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra frågor där uttalet står i fokus i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga frågor: -talar två likadant? -rikssvenska/finlandssvenska -är dalmål allra ålderdomligast bland svenska dialekter? -varför så konstiga betoningar i radio? -”att” och ”och” som bli ”å” -”nu är det klarrt” – varför detta uttal? -väsentlig – uttal och betoning förbryllar

23 Huhti 201324min

Om röster och sångstilar på världsröstdagen. Språkfrågor om tungvrickare och små tecken.

Om röster och sångstilar på världsröstdagen. Språkfrågor om tungvrickare och små tecken.

Veckans program uppmärksammar världsröstdagen med ett samtal om den mänskliga röstens flexibilitet och begränsningar. Malin Abrahamsson är chef för enheten för audiologi och logopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ledare för kören Solid Gospel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små tecken i skrift och utmanande uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-var ska kommatecknet in?-Koran och Bibel – stor eller liten begynnelsebokstav?-finns behov av apostrof?-våra (ganska) nya vokalljud-tungvrickare – vart tog laxasken vägen?

16 Huhti 201324min

Om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Språkforskningen har sällan riktat blickarna mot språk i Afrika och Asien, säger Eva-Marie Ström. Hon har gjort den första beskrivningen av det lilla bantuspråket ndengeleko, som talas i ett kustområde i Tanzania. Hon tror inte att språket har stora möjligheter att överleva i det tvåspråkiga Tanzania, där inget stöd ges åt minoritetsspråkstalare. Men studier av hittills outforskade språk är nödvändiga för att komplettera vår bild av det mänskliga språket, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord och uttryck och om var man söker svar på frågor om det rätta uttrycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur hitta det rätta ordet och uttrycket?-varför lär sig inte eleverna skilja mellan var och vart?-racket/rack-i alla fall-utomordentligt som förstärkande av negativt ord-"i närtod" - när är det?

9 Huhti 201324min

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

En vecka efter det att vi berättat att ordet ogooglebar tas bort från Språkrådets nyordslista är ordet känt över hela världen. Nu ändras också definitionen av verbet googla i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. I den tidigare upplagan definierades ordet som sökning med hjälp av sökmotorn Google, i den kommande kommer definitionen av vara mera allmän, berättar SAOL:s huvudredaktör Sven-Göran Malmgren. Erik Olsson från Träslövsläge i Halland berättar hur det kändes att bli citerad världen över med sitt ord, men är själv mera oroad över sin dialekts bevarande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:- vad kallar man ord som liknar sin betydelse?-"varumärke" i ny betydelse-skillnaden och förväxlingen mellan utelämnad och utlämnad-varför säger vi att år 1845, till exmepel, inträffade under 1800-talet? (Andra språk säger "nittonde århundradet)-

2 Huhti 201324min

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Vidare om:-om små utfyllnadsord, som typ och liksom-varför lathet när ordet lättja redan finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Maalis 20138min

"Ogooglebar" - vad kan myndigheten Språkrådet, det stora företaget Google och språkbrukarna göra åt språket?

"Ogooglebar" - vad kan myndigheten Språkrådet, det stora företaget Google och språkbrukarna göra åt språket?

Dessa frågor kommer upp i veckans program då Språkrådets nytillträdda chef Ann Cederberg berättar att man just beslutat ta bort ordet ogooglebar från nyordslistan 2012, sedan företaget Google velat påverka Språkrådets definition av ordet. -Korrespondensen med Google tog helt enkelt för mycket kraft, säger Ann Cederberg, men det är språkbrukarna sjävla som bestämmer om ordet blir livskraftigt och använt. Ann Cederberg talar också om Språkrådets roll och framtid i intervjun.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om förändringar som vuxit fram i vardagligt språkbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -att oja sig-självmanda -lite bra och lite god -en personal

26 Maalis 201323min

Språkbiten - vart är "var" och "vart" på väg?

Språkbiten - vart är "var" och "vart" på väg?

Vidare:-uttal av ordet och-kyrkfolk om bullar och kakor-buda med flera betydelser-exmera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maalis 20139min

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Nuförtiden hör man aldrig begreppet rikssvenska användas, är språkvårdarna rädda för att styra språket? Den frågan ställer en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att man numera hellre använder uttrycket standardsvenska och att i denna ryms uttal med skånsk, norrländsk och finlandssvensk färg. Veckans uttal kommer in på de regionala skillnaderna i uttalet av det lilla ordet är och på de sociala skillnader som brukar finnas inom varje dialekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:- finns ”rikssvenskan” i dag?-och vad är ”standardsvenska”?-uttalet av ”är” på olika håll i landet-ädelskånska-vilka historiska kungar skulle vi förstå i dag?-Varför säger vi ”Sörmland” men stavar ”Södermanland”?-”kickla” i stället för ”kittla”-ruschelkana-sig/sej-uttal av religion och religiös

19 Maalis 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-lihavuudesta-podcast
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
sotataidon-ytimessa
utelias-mieli
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-poliisin-mieli
rss-radplus
rss-totta-vai-tuubaa
mielipaivakirja
radio-antro
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-bios-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-ammamafia
rss-ihmisen-aani
rss-tervetta-skeptisyytta