Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk
Språket9 Joulu 2024

Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.

Fosse, Lagerlöf och Johnson

Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.
– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk

Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?

Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?

Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?

Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?

Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?

Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur

Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.

Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).

Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Jaksot(926)

Vanebildande

Vanebildande

OBS: tisdagssändningen av Språket utgår denna vecka på grund av riksdagens budgetdebatt. Hör oss onsdag 19.03! Det är vanebildande att spela wordfeud på mobilen, säger många. Andra föredrar scrabble, tidigare alfapet, där man ser sin motståndare och använder Svenska Akademiens ordlista. Elinor Tåli är inbiten wordfeudare, men liksom Johan Berner, ordförande i Svenska Scrabbleförbundet, föredrar hon scrabble. Båda är kritiska mot den begränsade ordlistan i wordfeud. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- agga- vill till med gammal innebörd- när i särskild betydelse i Västergötland - lathet i stället för lättja - bara i finlandssvenskan?- innerst inne och när allt kommer omkring- är det skillnad på rödvin och rött vin?- en grotta på månen, är den underjordisk?- "jag ska spela låten x med y" - varför säger man så på programmet Idol? Ett förtydligande från förra veckans program: man kan få meritpoäng för studier i kinesiska, men på grund av att få högstadier erbjuder kurser i kinesiska kan det vara svårt att få full pott. (Flera års studier av ett språk belönas nämligen extra av meritpoängssystemet.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Syys 201124min

Svåra toner

Svåra toner

Allt fler gymnasier erbjuder studier i kinesiska och veckans program besöker Blackebergs gymnasium i Stockholm där eleverna kämpar med kinesiskans uttal. Det svåraste är tonerna, säger de - att samma ord kan få flera olika betydelser, beroende på ordtonen, det vill säga tonhöjden och hur den utvecklas i ordet. Tredjeårseleverna säger att de efter några års studier nu kan göra sig förstådda, och flera av dem tycker kinesiska är lättare än franska. Läraren Håkan Friberg berättar om sitt och medförfattaren Henrik Bengtssons arbete med att utforma den första svenska läroboken för kinesiska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning:- dags att ta med prickarna över å, ä och ö i e-postadresser?- hur skriva e-faktura i början av mening?- jaså eller jasså - hur stavas detta ord?- thé, te, té, tea - många stavningar för känd dryck- ett regnväder kommer att toucha Skåne - uttal och stavning?- Tillstånd erfodras läste en lyssnare och undrade över stavningen- vika eller viga sin tid åt något? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Syys 201124min

Språkkramare

Språkkramare

Sommarkurser med språkbad och översättning av barnböcker. Det är ett par av de strategier som tas i bruk när entusiaster försöker hålla liv i de minsta av de fem svenska historiska minoritetsspråken, samiska och jiddisch. I veckans program besöker vi Umeå universitets sommarkurs i umesamiska. Kursledare Henrik Barruk är en av de få nu levande personer som talat umesamiska sedan barnsben. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- många ord för skjutande rodd, en uppföljning- vad menar man när man talar om språkliga regler? Är det människor som står bekom dessa?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord? - ett apelsin, men flera apelsiner: hur hänger det ihop?- ortnamn: bestämd eller obestämd form, och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Syys 201124min

Lust och listor

Lust och listor

Säger du ostbågar eller ostkrokar? Och tycker du att potatischipsen ska kallas tjippe eller tjibba? Svaret kan avslöja var i Sverige du bor. Det säger lingvisten Mikael Parkvall vid Stockholms universitet som under sommaren roat sig med att göra dialektgeografiska kartor över ord för snabbmat och andra moderna företeelser. I bästa fall avslöjar kartorna också varifrån de språkliga influenserna kommer, säger han.Ur tidigare program:Cellisten Hanna Thorell tar upp ämnet grupptryck i uttalet av ett ord som används mycket i hennes värld: dirigent. Hon har blivit rättad många gånger när hon uttalat ordet med sje-ljud, 'dirisjent', för det vanliga inom konstmusiken är ett uttal där g-et hörs. Eftersom både uttalen är riktiga, tänker hon nu använda det uttal hon vuxit upp med, berättar hon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om övergripande språkfrågor som väcker starka känslor:- Lilla torg eller lilla torget i Kalmar- osäkerhet om dess- tatt eller tagit- efterlyses: krafttag från språkvården!- era lokala nyheter - varför detta tilltal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Elo 201124min

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem 2011-08-23 kl. 14.00

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem 2011-08-23 kl. 14.00

P1 Språket 23 aug 2011 Vem har semester? Den nya säsongen Språket-program inleds denna vecka med både allmängiltiga och udda språkfrågor som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Elo 201124min

Språkbiten 20110815  Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord 2011-08-15 kl. 06.00

Språkbiten 20110815 Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord 2011-08-15 kl. 06.00

Språkbiten 17/8 2011 Uttal av `ungefär` och andra vanliga ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Elo 20119min

Språkbiten 20110808 God och go 2011-08-08 kl. 06.00

Språkbiten 20110808 God och go 2011-08-08 kl. 06.00

Språkbiten 8/8 2011 God och go Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Elo 20118min

Språkbiten 20110801 En enda bokstav kan göra skillnad 2011-08-01 kl. 06.00

Språkbiten 20110801 En enda bokstav kan göra skillnad 2011-08-01 kl. 06.00

Språkbiten 1/8 2011 En enda bokstav kan göra skillnad Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Elo 20119min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-lihavuudesta-podcast
filocast-filosofian-perusteet
rss-duodecim-lehti
sotataidon-ytimessa
mielipaivakirja
radio-antro
rss-totta-vai-tuubaa
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-ihmisen-aani
rss-ylistys-elaimille
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast