Potential att revolutionera framtidens medicin – här är upptäckten som belönas med Nobelpris i kemi 2024

Vad händer när vi kan rädda foster allt tidigare, samtidigt som abortlagen förbjuder aborter för livsdugliga foster? Abortlagen bör omformuleras för att skydda kvinnors rätt till abort, menar läkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskningen och de medicinska framstegen för att rädda för tidigt födda barn har satt fokus på livsduglighetsbegreppet i svensk abortlagstiftning. Efter vecka 18 får foster enbart aborteras om de inte anses livsdugliga. Den formuleringen öppnar för framtida sänkningar av abortgränsen så länge forskningen går framåt.För att inte riskera inskränkningar i aborträtten måste livsduglighetsbegreppet bort från lagen, menar Sveriges förening för obstetrik och gynekologi. Även SMER, Statens medicinsk-etiska råd, vill ha en översyn av begreppet. Båda vill även ha en utredning för en abortlag med en övre fast vecka, något som skulle innebära ett överlapp i veckor där det är tillåtet att göra en abort, men också möjligt att rädda en önskad graviditet. I programmet hörs: Emilie Roslund och Joanna Backman, båda med erfarenhet av abort, Helena Kopp Kallner, överläkare i obstetrik och gynekologi och docent vid Karolinska Institutet, Michael Lövtrup, utredningssekreterare på SMER. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.nomark@sverigesradio.se

23 Touko 202119min

Än finns ingen bot mot postcovid, men specialistmottagningarna har blivit välkomnande platser för patienter med långtidscovid, som ofta längs vägen har upplevt oförståelse från vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oberoende av om man haft en kraftig eller mild covidinfektion, finns de som får svåra och långdragna postcovid-symptom. Symptomen varierar. Hjärtproblem, extrem trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter och kraftig värk, har rapporterats. Än finns ingen bot, men på den handfull postcovidmottagningar som öppnat i landet försöker olika specialister hjälpa patienter så gott det går. En majoritet av postcovid-patienterna är kvinnor. Två av dem berättar om hur de fått kämpa för att få hjälp. I programmet hörs: Maria Åhman, sjukskriven med postcovid-symptom Bromma, Per Åkesson, infektionsläkare postcovidmottagningen Skånes universitetssjukhus, Caroline, postcovid-patient med lånad röst, Ann Björkdahl, docent och arbetsterapeut Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg, Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare Försäkringskassan. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Touko 202119min

Efter covid-19-infektion drabbas vissa av många olika symptom som kommer och går, lätta eller allvarliga. Är postcovid en sjukdom, eller ett fenomen i tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren har tillståndet postcovid debatterats och begreppet kultursjukdom har förts in i diskussionen. Men vad betyder begreppet kultursjukdom egentligen, och har det använts rätt i debatten? Vårdrepresentanter och medicinhistoriker ser ett begrepp som använts på ett missvisande sätt. Och att fokus istället borde ligga på att samla mer kunskap om postcovid för att kunna ställa rätt diagnoser och erbjuda en fungerande vård. I programmet hörs: Yvonne Nyman, postcovidpatient i Vargön, Maria Josephson, medicinhistoriker Karolinska institutet och Södertörns högskola, David Gyll, ST-läkare i allmänmedicin, Lisa Norén, läkare, specialist i allmänmedicin och postcovidpatient. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Touko 202119min

Manipulation av virus kan ge oss kunskap om hur de smittar. Men gör man ett virus farligare i ett labb, finns risken för läckor. Ska sån forskning vara tillåten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en mängd olika virus ute i naturen som smittar mellan djur – till exempel fåglar eller fladdermöss. Forskare försöker medvetet förändra de här virusen i laboratoriet för att se vad som krävs för att de ska börja smitta mellan människor. På så sätt kan man hålla koll på dem och se om och när de börjar bli farliga. Men den här forskningen betraktas som oansvarig av kritiker. Ett förändrat virus skulle kunna läcka ut och skapa en pandemi, betydligt värre än något vi sett hittills, menar de. Vad är rätt? Att skapa farliga virus under kontrollerade former för att öka vår säkerhet, eller förbjuda en verksamhet som riskerar att leda till sjukdomsutbrott? Meningarna går isär. I programmet medverkar Richard Ebright, professor i molekylärbiologi vid Rutgers University, USA, Gigi Gronvall, assisterande professor och seniorforskare vid Johns Hopkins University, USA, och Ali Mirazimi, professor i virologi vid Karolinska Institutet med uppdrag vid Folkhälsomyndigheten. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

10 Touko 202119min

Den ledande teorin om coronavirusets ursprung är att det kommit från fladdermöss och förändrats i ett annat djur, så att det blivit smittsamt för människor. Men hur ser andra teorier ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fortfarande vet ingen exakt varifrån corona-sars2 kommer. Någonstans i södra Kinas skogar har man hittat nästan samma virus, men bara nästan. Någon mellanvärd har man ännu inte hittat, och hur viruset tagit sig från fladdermössens grottor till Wuhan, där pandemin tog sin början, är oklart. Det är viktigt att ta reda på virusets väg till oss, anser många forskare, eftersom det kan hjälpa oss att hålla kontroll på farliga virus om och när de utvecklas på ett liknande sätt i framtiden. Det finns också kritiska röster som inte utesluter att viruset av misstag har läckt ut från ett laboratorium. Hur vanligt är det? Det har hänt ett antal gånger, visar det sig. I programmet hörs: Richard Ebright, professor molekylärbiologi Rutgers University NJ USA, Gigi Gronvall, senior forskare Johns Hopkins University MD USA, Farshid Jalalvand, forskare infektionsmedicin Lunds universitet, Ali Mirazimi, professor virologi Karolinska Institutet Stockholm med uppdrag vid Folkhälsomyndigheten. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Touko 202119min

Allt färre spermier uppmäts hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar forskare. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak.Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt – och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt – går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar. I programmet hörs: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet. ProgramledareMarcus HanssonProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

3 Touko 202119min

Virologer och WHO menar att fler verktyg än vaccin behövs mot farliga virus. Nu hoppas en grupp Umeå-forskare kunna utveckla en medicin mot det nuvarande coronaviruset och mot framtida coronavirus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Virologerna på Umeå universitet har länge ägnat sig åt att försöka förstå hur virus gör för att ta sig in i våra celler. Syftet är att hitta sätt att hindra dem från att göra just det. Något som inte är lätt då dessa parasitpartiklar är hundra gånger mindre än en bakterie. Umeå-forskarna testar nu en kolhydrat-baserad princip för ett antiviralt läkemedel. Förhoppningen är en inhalator eller en nässpray som skulle kunna sättas in mot ett nytt virus - innan ett vaccin hunnit utvecklas. Då skulle man ha möjlighet att bryta smittkedjor och även skydda utsatta grupper, exempelvis på äldreboenden. I programmet hörs: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi Karolinska institutet. Programledare:Mats Carlsson-LénartProducent:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Huhti 202119min

Ätstörningar kan drabba alla, men de drabbar oftast unga kvinnor. Nu kan forskningen säga allt mer om orsakerna till att ätstörningar utvecklas. Genetiken spelar en stor roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stort fokus har legat på sociala orsaker som kan påverka att ätstörningar utvecklas, och det med rätta. Men med hjälp av bland annat tvillingstudier har forskningen även funnit viktiga genetiska samband. Men ännu saknas en samlad kunskap inom vården för hur man behandlar ätstörningar och hur man möter patienter med en ätstörning. I Socialstyrelsens rapport från 2019 konstaterar man till exempel att vissa regioner inte erbjuder evidensbaserade behandlingar på grund av ekonomiska skäl eller kompetensbrist. Och än så länge finns det inte evidensbaserade metoder för alla ätstörningsdiagnoser. Exempelvis vet vi inte riktigt hur man botar bulemi hos barn eller anorexia hos vuxna. Däremot vet vi mer och mer om varför vissa personer får en ätstörning. Och att ätstörningar inte skulle gå att bota, är helt fel. Många blir friskförklarade från sin ätstörning. Lyssna också på P1 Dokumentär om ätstörningar och sociala medier, serien Ätstört Internet. Medverkande: Anne-Line Solberg, enhetschef på Ätstörningsmottagning barn och unga vuxna, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Elisabet Wentz, professor och specialistläkare vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Gisela van der Ster, dietist och doktor i medicinsk vetenskap, Ebba Lilia och "Sanna", med erfarenheter av vård för sina ätstörningar. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:https://www.friskfri.se/ https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Huhti 202119min