DNA faderskaps- och släktundersökningar
DNA-tekniken gör det möjligt att med hjälp av skrapprov från munnen avgöra om två personer har ett nära släktskap. Om två olika munskrap kommer från en förälder och dennes barn kan Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska enhet fastslå släktskapet med en säkerhet av 99,999 procent. Det är med andra ord en analys som gör det möjligt att peka ut rätt far bland hundratusen män. Samma rättsgenetiska enhet har utvecklat tekniker och kunskaper som är avgörande i faderskapsmål. Men enheten kan även uppnå samma säkerhet vid släktskap på längre håll som faster och farbror eller till exempel mormor och morfar. Den rättsgenetiska DNA-tekniken kan även användas för att identifiera döda med okänd identitet. Även polisen har intresserat sig för vad rättsgenetiken på Rättsmedicinalverket gör. Nu har man bett om hjälp att lösa så kallade kalla fall. Det tredje avsnittet handlar om genetiska analyser av mänskligt DNA.
10 Joulu 201938min
Styckmord – en sammanfattning av samtliga kända styckmord och styckningar i Sveriges åren 1961-2017
Det andra avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten är mörkt, och kanske inte något för känsliga lyssnare. Ämnet är styckmord i Sverige. Två studier har kartlagt samtliga kända fall av styckningar och styckmord sedan 1961 fram till och med 2017. Poddens gäster, läkarna Denise Guggenheimer och Brita Zilg, arbetar med en av de båda studierna. De undersöker samtliga kända styckningar från 1991 fram till och med 2017. Vi diskuterar och går igenom de fyra olika motivgrupper som styckmord och styckningar delas in i. Grupperingarna avslöjar vad som misstänks ha drivit gärningspersonen att stycka kroppen. Vi kommer in på var i landet och under vilken tid på året de flesta styckningar har skett. En av studierna visar också att det finns kopplingar i flera av gärningspersonernas yrkesprofessioner. Självklart berättar Brita och Denise hur en rättsläkare arbetar vid den rättsmedicinska obduktionen av ett styckfall. De avslöjar också en oväntad faktor om styckmördare som grupp, jämfört med övriga mördare. Den första studien antyder även att den som knyter kräfthatten på huvudet och sätter sig till bords på en kräftskiva, bör vara på sin vakt. Gäster: ST-rättsläkare Denise Guggenheimer och rättsläkare Brita Zilg, som båda arbetar på Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska enhet i Stockholm. Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
2 Heinä 201950min
Tidiga tecken i barn- och ungdomstid hos tungt kriminella med psykisk ohälsa
En klar majoritet av alla tungt kriminella lider av psykisk ohälsa. Diagnoserna varierar och kan vara allt från bland annat missbrukssjukdomar till depression, ADHD och psykopati. Men när i livet börjar vanligen problemen? Vilka barn och ungdomar ligger i riskzonen för att bli kriminella och slå in på en kriminell livsstil? Vad kan göras för att få stopp på en sådan utveckling? Vilka medmänniskor är viktigast för att få en sådan person på bättre tankar och hur ska en anhörig, vän eller bekant egentligen agera? Det är frågor som Rättsmedicinalverkets kvalificerade analytiker inom rättspsykiatri, Niklas Långström, ger svar på. Niklas har en bakgrund som specialistläkare och psykiater med inriktning på barn- och ungdomspsykiatri. Större delen av sitt yrkesliv har han ägnat åt att försöka hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa. Gäster: Niklas Långström, kvalificerad analytiker på Rättsmedicinalverket samt specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri. Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.
5 Kesä 201951min
