#75 New Towns – löften och lögner
Staden podcast2 Maalis 2017

#75 New Towns – löften och lögner

När Peter Eriksson, den svenska bostadsministern sa att man kunde bygga nya städer i Sverige reagerade en hel stadsbyggnadskår med reflexen att säga "Nej det kan man inte". Under åren 1945 till 1980 byggdes hundratals New Towns runt omkring i världen. Man kan tala om en rörelse. Nya städer anlagda på mer eller mindre jungfrulig mark, i tron och förhoppningen att skapa något som var bättre än det som fanns, eller åtminstone ett likvärdigt, ett nytt alternativ.Det finns en drivkraft att skapa det perfekta ögonblicket i New Towns-rörelsen när den uppstår 1945. Att lova harmoni och lycka. Det kan sett i från vår tid tyckas naiv, ibland nästan fåfängt. Men en sak som är nödvändig för att förstå den här drivkraften det är att man måste föreställa sig mörkret i Europa 1945.De första New Towns-städerna byggdes med en stark idé om det kollektiva, om det gemensamma, och det berodde på att man hade sett depressionen övergå i fascismen och resultera i andra världskriget. Man ville skapa antifascistiska krock-kuddar i form av nya städer. Man ville, som någon skrev skapa "en hoppets princip". För att ersätta hopplösheten och kaoset som man just genomlevt. Staden som motståndsrörelse. Alla ideologier hade en New Towns-rörelse. De byggdes mot och för fascism, mot och för kapitalism och av vanliga socialdemokrater i Årsta i Stockholm.Ibland förlorade drömmen allt fotfäste och New Towns rörelsen börjar reproducera storskaliga stadsprojekt, ritade av teknokrater och utan förankring i vare sig plats eller mänskliga behov.Idag tror inte så många på nya städer längre. Nyckeln till tvivlet på den nya staden är att det finns en idé om staden som något autentiskt, något på riktigt. Detta något, som förmodligen stavas tid, saknar den nya staden, dels för att den fortfarande i många fall är relativt ny men också för att den byggdes för att aldrig åldras.Men också nya städer åldras. Vi reser till Eisenhüttenstad som en gång byggdes som Stalinstadt, en perfekt teaterscen för ett socialistiskt liv, men också för en fredsträvan mellan tre länder som befunnit sig på olika sidor av det stora kriget: Polen, Östtyskland och Sovjetunionen. Kring ett stålverk byggdes en stad i relativt småskalig socialrealistisk stil, och på stålverket började man smida "fredstålet", med Polskt kol, Sovjetisk järnmalm, på Tysk mark. Nu har befolkningen i staden halverats, och åldrats. Det är ett stillsamt småstadsliv som levs här. Och ibland kommer filmteam på besök för att spela in filmer som utspelar sig i Östeuropa på den gamla tiden.I Nova Gorica i Slovenien hittar vi en New Town, byggd i Jugoslavien när gränsen mot Italien drogs och landsänden förlorade sin stad till Italienarna. Den storslagna idén om en ny stad för den nya nationen förvandlades långsamt under åren från 1970-talets mitt till ett paradis för casinokulturen, ett östeuropeiskt Monte Carlo där Västeuropeer kunde spela medan Jugoslaver delade ut korten.Verkligheten sipprar alltid in i drömmen. Hoppet grusas och reser sig igen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(176)

#114 Staden och råvaran: frälsning och förbannelse.

#114 Staden och råvaran: frälsning och förbannelse.

Råvaruutvinning och råvaruförädling, få saker har förändrat städer mer än detta. Det som skapas när en råvara börjar forma om en stad är inte sällan ett monodrama, en berättelse med en kärna, en rörelse framåt. Kolet, dolt i landskapet, som kan användas för att driva maskinerna till exempel. Så som det gjorde i århundraden i Leeds och den tyska textilstaden Forst.Det finns en frälsning i att hitta råvaran, en rikedom och tillväxt, men kanske också en förbannelse den dagen då den är föråldrad eller när förutsättningarna för produktionen förändras. Inte sällan står staden kvar, som Forst, utan väg framåt.Vi rör oss från Forst, en av textilindustrins främsta städer, idag en plats av tomrum, utan kraft, till Leeds, den stora textilstaden som överlevde, undkom bombningar och hade en blandad ekonomi som gjorde den mindre sårbar. Här hittar vi spår från råvaruförädlingens storhetstid, skorstenar formade som norditalienska klocktorn, textilfabriker byggda som egyptiska tempel.Den här råvarans urbanitet tycks bära på en idé om oändligheten, det är den man ser här, vid templet. För även om man byggde krematorier för människorna som skulle vandra genom denna stad så bär produktionens arkitektoniska spår inte sällan på en känsla av evighet.Vi tar oss också till Oxelösund. En stad som förändrades fullständigt på bara fem år i skiftet 1950- 60-tal. Stålverket växte och staden byggdes som en bruksort, ett noggrant formgivet klassamhälle. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Maalis 20201h 11min

#113 Staden och kollektivtrafiken

#113 Staden och kollektivtrafiken

Ingenstans sitter staden ihop som i kollektivtrafiken. Den samlar in staden. Dörrar öppnas och släpper på. Här finns en rörelsefrihet – ett stadens blodomlopp – som har långa historiska rötter.Den är både en funktion och en stads biografi, en plats med många lager, ett lite skitigt blodomlopp. Det är en social plats som i varje generation får nya berättelser är vad som gör den så lockande och fascinerande som en plats för den gemensamma stadskulturen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Helmi 20201h 22min

#112 Karlstad – berättelser i gränslandet

#112 Karlstad – berättelser i gränslandet

#112 Karlstad – berättelser i gränslandet by Staden podcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Tammi 20201h 16min

#111 Staden och hälsan – kroppens vågor och spår

#111 Staden och hälsan – kroppens vågor och spår

Det finns en kroppens kultur i städer. Den här kulturen låter stadsbon kliva in i andra element än de givna och utföra andra rörelser än de vanliga. Möjligheten att kasta sig i vattnet, sänka ner sig i poolen eller löpa ut i skogen eller på trottoarerna.Här finns tvagningen och renheten, folkhälsan och prestationsrummen, men också längtan efter den egna erövringen av staden – staden som lekplats.Staden har byggts också för att ge kroppsliga upplevelser och kroppslig kunskap – att främja hälsa liksom simkunnighet.Det finns inte sällan en god vilja och idéer om ett gott liv i dessa fritidens anläggningar för stadens medborgare, men här finns också idéer om renhet och disciplinering och konflikter – för organiseringen av kroppskulturens stad kan vara ett mått på ett samhälles tolerans.Vi gör en resa genom kvartersbad, simhallar, joggingspår och maratonlopp. För att de hur våra städer har behandlat hälsa och sundhet som en ibland allmän och ibland privat uppgift. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

28 Marras 20191h 9min

#110 Minsk – i skuggan av solen

#110 Minsk – i skuggan av solen

Staden som kommer oss till mötes är en berättelse, en saga. En gest som vill säga oss något: Vi ska förstå att det är en berättelse om en seger, men också om makt och om att ge de som har förlorat allt något att tro på. En portal leder in till Solstaden - segerstaden.Staden bombades helt under andra världskrigets första år. Och byggdes i stort sett upp i sin helhet. Var sjätte dog i det kriget, var fjärde hade dött i Napoleonkriget. Det är en plats där folk har förlorat mycket.Den stora gatan Prospektet är orienterad från väst till öst mot soluppgången. Den som snart ska komma. En 18 kilometer lång gata, nästan fram till flygplatsen. Makten är överallt! Arkitekturspråket är entydigt ett maktspråk. De sexfiliga gatorna skapade för parader och uppvisning.Vi inser att vi måste tränga igenom detta rum om vi ska kunna förstå staden vi kommit till. Hur man tolkar det man ser blir svårare här för den givna tolkningen är för enkel, den är där Solstaden, men man måste ta sig förbi den för den är också en kliché, eller den är ett språk om en framtid utan lidande, utan slaveri, utan offer, utan skuggor.Våra vandringar i Minsk blir ett sökande efter andra spår, de som finns på gårdarna, längs protestdiagonalerna, de som finns i viljan att skapa en ny offentlighet i micro-rayonerna – stadsdelarna byggda på efter 1960, i muralerna och monumentalkonsten så som den formulerades, en kosmopolitisk konst, i minnet av den Magdeburgska rätten och längs den pastorala brutalismens skuggade flodbankar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Loka 20191h 16min

#109 Riga – framtiden kan vänta

#109 Riga – framtiden kan vänta

På andras sidan Östersjön ligger Riga. Stora delar av Sverige delar samma hav. Efter att de baltiska staterna fick sin frihet på 1990-talet var den där gemenskapen något många talade om. Svenska banker grävde guld i Riga. Men det känns länge sedan nu. Den första personen vi möter i Riga, Arnis Ritups, chefredaktör för tidskriften Rigas Laiks, frågar om vi kommer för att kolonisera oss igen. Han talar inte om stormaktstidens 1600-tal utan om bankerna som skapade en bubbla på 1990- och 200-talet, som kastade Riga ner i en ekonomisk avgrund, 2008 föll BNPm med 18 procent. Sedan 1990 har Riga förlorat var tredje invånare och var femte hus i staden står tomt. ”Riga har mycket tomhet, platser att andas. En stad av möjligheter”, säger Arnis.Riga är en krympande stad i en stor kostym, alla parker, jugendhusen, boulevarderna och spårvagnssystemet berättar o men stad som varit viktig, först i det ryska imperiet, sedan i den sovjetiska staten. Riga är en stad som byggts av andra, av tyska korsfarare som blev balt-tysk mobilitet, av ryska aristokrater och sovjetiska politruker. Men nu är staden delvis övergiven och en ny lettisk generation återupptäcker den, och börjar göra den till sin. I skuggan av de UNESCO-märkta jugendhusen ,byggda under tillväxtåren i början av 1900-talet, hukar ett trähusarv som förbisetts och lämnats att förfalla, men som samtidigt som konjunkturerna dykt nedåt har återupptäckts och börjat renoveras och bebos igen. Hela kvarter återuppväcks, som det stora trähus och industrikvarteret vid Tallinas street, men de nya populära barerna ligger vägg i vägg med bilverkstäderna och på väggen inne på baren har någon skrivit med stora bokstäver: Framtiden kan vänta.Rigaborna ville till slut inte se fler Sovjetiska projekt på 1980-talet, man började dansa till västtyska techno som mixades med lettisk elektronmusik och man protesterade mot den planerade tunnelbanan, men dold i både musiken och protesterna vilade en dröm om frihet från förtrycket.Det fanns något revolutionärt i vilja att stoppa utvecklingen – ja att framtiden kan vänta, och den här långsamheten trycktes växa ur landskapet, ur naturen, deltat, floden, skogarna, träden.Den krympande staden, i den stora kostymen, som alltid varit en växelstation mellan Ryssland och Europa kan nu bit för bit få bli en plats där saker kan ta tid – och där de som väljer att återvända eller stanna kan få bygga sin stad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Syys 20191h 12min

#108 Staden, arkiven och biblioteken

#108 Staden, arkiven och biblioteken

#108 Staden, arkiven och biblioteken by Staden podcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Elo 20191h 10min

#107 Hamburg – tegel, tidvatten och trycksvärta

#107 Hamburg – tegel, tidvatten och trycksvärta

Hamburg. En upplysningens uppstudsiga stad, frihandelns våghalsiga och naturens allvarliga. En stad formad av tegel, tidvatten och trycksvärta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Kesä 20191h 13min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
sita
siita-on-vaikea-puhua
i-dont-like-mondays
rss-ootsa-kuullut-tasta
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
poks
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
antin-palautepalvelu
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
viisaat-naiset
yopuolen-tarinoita-2
terapeuttiville-qa
free-opa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-palmujen-varjoissa
rss-haudattu