AI letar historiska ansikten

Att fäktas som en 1400-talskrigare blir allt mer populärt i Sverige. Nyligen hölls landets första domarutbildning inom historisk svärdsfäktning som ett led i att dra igång officiella tävlingar i en sport som varit bortglömd i hundratals år. - Vi sysslar lika mycket med kroppskultur som historiekultur, menar Mattias Landelius, ordförande i Uppsala Historiska Fäktskola, som lär ut medeltidens och renässansens stridskonter baserat på gamla fäktmanualer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker fäktentusiasterna i Fyrishovshallen och tar reda på hur det går till att strida som en riktig riddare. Dessutom uppmärksammas en av 1700-talets stora personligheter, Gustaf Mauritz Armfelt, hetsporren, kungagunstlingen och kvinnotjusaren som betraktas som landsförrädare i Sverige med patriot i Finland. Vetenskapsradion Historia träffar Ann Grönhammar, ansvarig för den kommande utställningen om Armfelt på Livrustkammaren i Stockholm, för att diskutera otrohet och kändisskap i revolutionernas tidevarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Maalis 201224min

I mars 1862 stod sjöslaget vid Hampton Roads - där för första gången två bepansrade järnskepp, nordstaternas Monitor och sydstaternas Merrimac stod mot varandra. Vetenskapsradion Historia besöker 150-årsfirandena av slaget vid Virginias kust, där tusentals amerikaner samlats för att minnas ett av de viktigaste och mest ikoniska sjöslagen i historien - ett slag där Sverige faktiskt hade ett finger med i spelet. Segrande Monitor designades av John Ericsson, en av tidens största snillen. - Hon kallades för flotten med en ostkupa på och ansågs fruktansvärt ful, men kom samtidigt att bilda skola för framtidens flottor, berättar Anna Holloway som guidar runt på en modern kopia av Monitor. I programmet hörs också Livrustkammarens Lena Rangström berätta om ammor i folkdräkt, skallror med vargtänder och kvinnoförnedrande dopceremonier, vardagsmat vid kungliga nedkomster. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Maalis 201224min

I år är det 600 år sedan Jeanne dArc föddes i Domrémy i Frankrike, flickan som sägs ha räddat Frankrike undan en katastrof i kriget mot engelsmännen och som både bränts på bål och helgonförklarats. Sedan länge är Jeanne dArc en kraftfull nationell symbol i Frankrike och detta jubileumsår firas hon stort. Även i årets presidentvalskamp har hon använts av såväl höger- som vänsterfalanger. Vetenskapsradion Historias Anna Trenning Himmelsbach beger sig till hennes födelseort för att försöka förstå vem hon egentligen var och hur det kommit sig att hon fängslat en hel nation. Dessutom fortsätter serien om kungliga födslar genom historien. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om kungliga förlossningsstolar, om allt annat än privata födslovåndor och om berusade te deum-predikningar. Maja Hagerman är månadens krönikör och programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Maalis 201224min

Idag tillträder Lars Amréus posten som riksantikvarie, ett av landets mest traditionstyngda ämbeten. Men vad vill han med det svenska kulturarvet och hur ser hans visioner ut för framtidens kulturarvsarbete? Vetenskapsradion Historia har träffat honom första dagen på jobbet. - Det bästa sättet att bevara kulturarvet på är att det används, menar Lars Amréus och berättar att han gärna ser fler samarbeten mellan regionala och lokala liksom privata och staliga kulturarvsinitiativ. Dessutom startar en serie om kungliga barnafödslar och dop genom historien. Prinsessan Estelle är bara en vecka gammal, men har fötts in i ett traditionstungt paket av seder och accessoarer. Planeringen inför en kunglig födsel har alltid varit minutiös, och Livrustkammarens Lena Rangström berättar om hur det gått till när kungliga barnkammare och sovkorgar inreddes och dekorerades på 1700-talet. - Från Hedvig Elisabeth Charlottas förmodade graviditet 1775 finns långa listor med allt som skulle ordnas inför födseln, allt ifrån fyra dussin numrerade blöjor till bäbishandskar i killingskinn. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Maalis 201224min

För 500 år sedan framträdde för första gången resandefolket i svenska historiska dokument. I Stockholms tänkebok från 1512 berättas det om en greve Anthonius som tillsammans med ett större sällskap tattare ska ha övernattat i staden. I Vetenskapsradion Historia tecknar författaren Bo Hazell de resandes historia, som länge präglats av övergrepp, tvångssteriliseringar och diskrimineringar, och som idag fortfarande är till stora delar okänd. - Idag vågar allt fler resande öppet berätta om sin bakgrund och historia, men fortfarande finns många fördomar kvar och regeringens enmansutredning om de resandes historia riskerar att få väldigt få resultat. Eleonor Frankemo är en av de resande som gärna berättar om sin och sitt folks historia, inte minst på den egna bloggen. Men hon håller med om att 500-årsjubiléet är problematiskt eftersom det är mycket oklart vad som egentligen firas. - Få vet att de romska folken i Sverige tillhör fem olika grupper, där de resande är en, och som också funnits längst i landet. Tillsammans menar de att staten borde ta ett större ansvar för att hjälpa till att stärka de resandes identitet, för att gruppen inte skall marginaliseras ytterligare. Dessutom uppmärksammas 300-årsminnet av ett märkligt datum. År 1712 infördes den 30 februari - ett datum som aldrig förekommit varken förr eller senare i historien. - Orsaken var att Sverige försökte ställa om från juliansk till gregoriansk kalender, men i villervallan under Stora Nordiska kriget blev det ingen ordning på detta, berättar historikern Åsa Karlsson. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Helmi 201224min

För 700 år sedan dog drottning Eufemia av Norge och i Oslo hedras hon med en ny paradgata som kommer att konkurrera i pampighet med Karl Johan. I Sverige är hon märkligt bortglömd, trots att hon är den första att låta översätta en roman till svenska. - Hon hade sannolikt vuxit upp med riddarlitteraturen i sitt barndomshem i Tyskland och ville sprida litteraturtraditionen vidare till Norden, berättar Sofia Lodén, som forskar om de så kallade Eufemiavisorna. De tre Eufemiavisorna är ömsom höviska kärleksäventyr och ömsom snuskiga berättelser, men sammantaget ger de en bra bild av hur den medeltida mannen och kvinnan förväntades bete sig, berättar medeltidshistorikern Olle Ferm. I Vetenskapsradion Historia presenterar också norske medeltidsexperten Björn Bandlien de preliminära resultaten av den vetenskapliga analys av Eufemias kvarlevor som sedan en vecka tillbaka utförs i Oslo. Dessutom uppmärksammas en ny bok om Sveriges viktigaste könspolitiska texter sedan Carl Jonas Love Almqvists dagar. - Många har hört talas om Gudrun Schymans Talibantal och Eva Mobergs skrift om hemmafruar, men vad de egentligen sa och skrev är de få som har koll på, menar Klara Arnberg och Fia Sundevall, två av redaktörerna bakom boken Könspolitiska nyckeltexter. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Helmi 201224min

Dödahavsrullarna anses vara en av 1900-talets viktigaste arkeologiska upptäckter, sedan de hittades i Qumran för drygt 60 år sedan. De över 900 manuskripten innehåller världens äldsta gammaltestamentliga texter, men där finns också lagar och levnadsregler för den mystiska sekt som författat många av pergamentrullarna. Vetenskapsradion Historia berättar om dödahavsrullarna men också om esseerna, den judiska sekt som drog sig undan det världsliga livet för att leva i ett strikt hierarkiskt samhälle som präglades av rituell tvagning och en nervös väntan på den kommande apokalypsen. - De var fullständigt övertygade om att de levde vid tidens slut, innan Gud skulle stiga ned på jorden, berättar Cecilia Wassén, teolog och redaktör för en aktuell bok om dödahavsrullarnas historia. I Vetenskapsradion Historia hörs också historikern och författaren Maja Hagerman, ny krönikör i programmet, berätta om den märkligt förbigångna tioårsdagen för Fadimes begravning, och om kvinnors ständiga kamp för att få gifta sig med vem de vill. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Helmi 201224min

Idag är blyghet inget att vara stolt över, utan klassas inte sällan som social fobi och skall botas med självhjälpsböcker. Tidigare i historien var det annorlunda, visar historikern Kristiina Savin i sin forskning. - Under antiken ansågs det önskvärt att unga pojkar skulle vara blyga, och under medeltiden var den blyga jungfrun det övergripande kvinnoidealet, säger hon. Vetenskapsradion Historia granskar blyghetens uppgång och fall, från Aristoteles tankar om dygder och laster, till dagens facebookmentalitet. Dessutom uppmärksammas det räddade SAAB-museet, där inte bara det anrika bilmärkets historia berättas, utan kanske också hela Sveriges. Och bioaktuella Järnladyn, om Storbritanniens förra premiärminister Margaret Thatcher, granskas med historiska glasögon. - Här finns hela tiden små fina blinkningar till hennes karriär. Till och med hennes insatser inom mjukglassindustrin får sin beslysning, berättar historikern Thomas Roth. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Helmi 201224min