Mikrovanor – små steg mot hållbara förändringar

En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor.

– Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: ”Kan mikrovanor hjälpa?” Och svaret är: ”Ja!”, säger han.

Anders Rosengren, läkare och författare till boken ”Hela livet” är inne på samma spår.

– Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss.

– Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.

Gäster i programmet är Anders Rosengren, läkare, forskare och författare till boken Hela livet, Liria Ortiz, psykolog och Carl Cederström, författare, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Producent Alice Lööf.