Julen låter olika i de svenska dialekterna

När Närpesungdomarna i Österbotten i Finland fick mobiltelefonen började de sms:a på sin dialekt. Det var den nya tekniken, som erbjöd ett mellanting mellan tal och skrift, som gjorde detta möjligt, säger Anna Greggas Bäckström. Hennes forskning om ungdomarnas sms-skrivande publicerades för ett år sedan och nu har hon fått pris för sin pionjärinsats. (Kungliga Gustav Adolfs Akademien har tilldelat henne ett pris ur Anders Diös' fond för svensk hembygdsforskning.)Men själva undersökningen gjordes för sex år sedan, och det skulle vara intressant att se vad som hänt sedan dess, säger hon i veckans program. Hur använder man i dag sin svenska dialekt i tal och skrift i Närpes? I Frankrike har den svenska fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic bidragit till ett nytt verb i franskan, zlataner - att segra stort eller övervinna svårigheter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och nya sätt att använda ord:-flera particip med aktiv betydelse: studerad, beläst, färdigpratad-brysig/om-tina och töa-måla/göra mål-'jag är en lärare'-knappt-nästan-än - jämför med Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Marras 201224min

I veckans program möter ni årets tre mottagare av Sveriges Radios årliga språkpris. De är:Michael Ragnarsson, P4 Jämtland - "en begriplighetens mästare, som med ordglädje, variation och "glimten i örat" levandegör dagens händelser".Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1 - "en naturbegåvning, som med sitt rika bildspråk får lyssnaren att se morgondiset och förstå arternas samspel".Lasse Willén, Naturmorgon i P1 - "en fängslande folkbildare, som med poetiskt jordnära språk och total närvaro i ögonblicket tar oss till savann och våtmarker". Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans frågor:-mera om gubbar och gummor i sportspråket-ett 'digitalt betraktelsesätt'-digital och analog, i betydelsen modern och omodern- lokation - finns ordet i svenskan?-att färda för att färdigställa - gammalt eller nytt?-förlångsamning - kan man säga så?-skillnaden mellan avundsjuka och svartsjuka som inte alltid förstås av unga talare- måla, rita, teckna - ibland försvinner distinktionen hos unga Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Marras 201224min

Jiddisch som språk betraktat är litet i Sverige, det är mera betydelsefullt som markör av judisk identitet. Det säger Jan Schwartz, som är docent i jiddisch vid Lunds universitet. Veckans program besöker en internationell forskarkonferens om jiddisch i Lund.Den danske språkforskaren Steffen Krog berättar om vad som hände med språket hos en grupp talare av jiddisch sedan de lämnat Rumänien och bosatt sig i USA.Paul Glasser, forskare och chef vid YIVO, ett institut för jiddischforskning i New York, talar om vad han kallar paradoxen med språkets utveckling: det är de ultraortodoxa religiösa talarna som förändrar språket med stor import av lånord, medan sekulära forskare försöker bevara språket i den form det hade före andra världskriget.Lyssna på längre intervjuer med forskarna på konferensen:Jan Schwartz, docent i jiddisch vid Lunds universitetSteffen Krogh, lektor i germanistisk språkvetenskap vid universitet i Århus, DanmarkPaul Glasser, dean vid Max Weinreich Center for Jewish Studies, vid YIVO, New York, USA Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om utvecklingen av ord:-sambos och särbos - varför engelsk plural så ofta?-vart tog g:et i tag vägen och när hände det?-har skärt ner - får man skriva så i tidningstext?-dess och deras - förväxling inte ovanlig-irritation över ordföljd: varje dag får tjugo kvinnor besked Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Marras 201224min

När vi läser äldre litteratur kan rösterna från förr undfly oss. Både antikens texter och litteratur av senare datum skrevs för att läsas högt, och vi som läser tyst för oss själva kan missa textens budskap. Det säger Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans nyutkomna bok Poesins röster resonerar om högläsningens roll förr. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik: -medlemskap - varför bara ett s?-det ibland svåra valet mellan men och utan: inte skadat men/utan stärkt honom-om jag är förbannad, har någon förbannat mig då?-samers rättigheter eller samernas rättigheter-jag är säkert hemma klockan sju -varför låter något mindre säkert om ordet säkert är med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Loka 201224min

Ibland går det fort, ibland tar det längre tid, men en sak kan man vara säker på: när ett ords innehåll förändras, leder det till diskussion. I veckans program diskuterar vi knattefotbollsspelare som kallas gubbar, krukväxter med egen etikett i södra Sverige och ordet fruntimmers resa från de fina salongerna till skamvrån. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.Och apropå ord: nätgruppen Nörduppropet försöker påverka Svenska Akademiens ordlista, SAOL, att ändra sin definition av ordet nörd. Dagens definition lyder enkelspårig och löjeväckande person, tönt. Professor Sven-Göran Malmgren, som är huvudredaktör för SAOL, tror att nästa upplaga har en annan definition. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-ordet slå med många olika betydelser. Hur blev det så?-begå självmord en språklig kvarleva från en tid då det var brottsligt att ta liver av sig. Finns behov av nytt ord?-fönsterträd i stället för krukväxter i södra och västra Sverige- luftrummet på fotbollsplan- gubbar på fotbollsplan inte alltid så gamla-fruntimmer - ett ord som gjort en resa-leva sin dröm - synpunkter på en anglicism, ett översättningslån- det ändade upp - ytterligare en anglicism-det klickar med två motsatta betydelser Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Loka 201224min

Säger du ord som laserkul och ninjasvår tillhör du nog den ganska stora grupp människor som tycker om att leka med ord. - Skämt som språklig innovationskraft är underskattat, säger lingvistikstudenten Hedvig Skirgård vid Stockholms universitet. Hon har inventerat det som kallas förstärkande förled och undersökt våra attityder till dem. Överst på listan bland populära förstärkande förled är jätte-, skit-, super- och as-; tätt följda av svin-, rå- och ur-. Du kan fortfarande delta i Hedvig Skirgårds undersökning och en länk till den hittar du bland kommentarerna till veckans program! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-ursprunget till 'hokus pokus' och-'abrakadabra' och-'kreti och pleti' och-'yahoo'-vad är en bokstav? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Loka 201224min

-Så många hjärtor, sa tre-åringen när hon fick se toalettpappret. Yngre och äldre språkbrukare funderar över gamla och nya och uttryck och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna. Samtliga frågor i veckans program:-aktning för hunden-ringaktning av svin-göra åtgärder-'fatta beslut' blev 'ta beslut'- när började man säga det?-bodde du inte på landet - dåtid, fast man menar nutid. Varför?-upp som tillägg till många verb: möblera upp, renovera upp, smaka upp-hjärnor och hjärtor i barnspråk-ja eller nej som svar på frågor med inte i Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Loka 201224min

Det är en hel del förändringar på gång i svenskt uttal, men hur bestående förändringarna är kan vi inte veta i dag. Det säger Olle Engstrand, professor i emeritus i fonetik, som i veckans program berättar om vokaler på vandring i svenskan: korta 'ö' blir 'u' och de lång 'ö-' och 'ä-ljuden' får ny färg bland unga talare. Vi får också höra om hur våra öron kan bedra oss i bedömingen av talare av sydeuropeiska språk. Vi tycker de talar snabbare, men det är inte nödvändigtvis så, säger han. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: -bohuslänsk-skilde eller skiljde-hur skriver och säger man långa telefonnummer-stockholmstrakten, med stort s eller litet-allvalitt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Loka 201224min