Julen låter olika i de svenska dialekterna
Språket23 Joulu 2024

Julen låter olika i de svenska dialekterna

Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” låter på jamska.

Språkfrågor om julen i dialekterna

Malva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne.

Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är “juligt”. Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det?

Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?)

Jacobs mormor sa alltid “peling” till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv?

Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f?

På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck?

Lär dig mer om dialektala julfrågor

Läs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015).

Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl.

Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs ”Tomten” på jamska från P4 Jämtland.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Jaksot(926)

Nationaldagsmorgon med Språket

Nationaldagsmorgon med Språket

Onsdagen den 6 juni mellan klockan 8.05 och 9.20 (med kort avbrott för nyheterna klockan 9) sänder Språket direkt från studion i Göteborg och talar med lyssnare från hela landet. Professor Lars-Gunnar Andersson finns med som vanligt. Frågorna har vi hämtat ur brevskörden till programmet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Kesä 20121h 10min

Hur kom katten in i kraftuttryck?

Hur kom katten in i kraftuttryck?

Språkets lyssnarundersökning om attityder till svordomar gav upphov till många nya frågor, och i veckans program resonerar professor Lars-Gunnar Andersson med lyssnare om svordomars natur. Vad räknas som svordomar, undrar en lyssnare som brukar säga jämrars. Och varifrån kommer katten i mera oskyldiga kraftuttryck, frågar en annan. Samtliga frågor denna vecka:-vad är egentligen en svordom?-upplevs svordomar som kraftigare i Uppsala än i Göteborg?-varför låter svordomar med helvete i starkare än de med himmel?-kan man vaccineras mot svordomar i tidig ålder?-hur kom katten in i kraftuttryck?- skit som allmänt förstärkande led- din fåntratt - varför din? Den i programmet omtalade artikeln "Du pacifist - din pacifist" av Göran Kjellmer finns i tidskriften Språkvård 1976:1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Kesä 201223min

Språkförändringar

Språkförändringar

Talare av de fem nationella minoritetsspråken har vissa rättigheter men kunskapen om dem och kanske också viljan att uppfylla lagstiftarnas avsikter brister ofta ute i kommunerna. Det säger Maziar Farzin från Sverigefinska ungdomsförbundet. Företrädare för de nationella minoriteterna ordnar under Almedalsveckan i Visby ett språkseminarium för att öka medvetenheten bland kommunpolitiker och tjänstemän.Inför seminariet den 3 juli kan man besöka deras blogg. Två av tre svenskar säger att de har svårt att förstå danska, enligt en färsk undersökning av nordisk språkförståelse. Däremot uppger de flesta norrmän och svenskar att de kan förstå varandra. Bodil Aurstad, som är projektledare på Nordisk Språkkordination, väljer att tolka resultatet på ett positivt sätt.- Det är uppmuntrande att så pass många norrmän och danskar säger att de kan förstå danska. Och andra undersökningar visar att det bara tar 3-4 veckor för svenska ungdomar som arbetar i Köpenhamn att förstå och göra sig förstådda på sin arbetsplats. Har tabellerna och diagrammens sanningar tagit över vårt språk och vårt tänkande - en av många lyssnarfrågor i veckans Språket. Samtliga frågor som diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson:-att beskriva statistik i stället för verkligheten-beväpnad med pistolliknande föremål - vems verklighetsuppfattning?- tur att jag fick städat - syd-västsvensk grammatik- det regnar men inte det solar - varför?- inte plus hoppas: jag hoppas inte det regnar eller jag hoppas det inte regnar?- Nederländerna måste själva ta ställning - eller själv ta ställning? Eller självt ta ställning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Touko 201224min

När får man svära?

När får man svära?

När får man svära och när passar det absolut inte? De flesta människor har åsikter om svordomar, men vi har inte samma åsikter. 3900 radiolyssnare har besvarat Språkets enkät om inställningen till svordomar och i veckans program redovisas några av resultaten.-De flesta uppger att de tycker illa om svordomar, men de flesta uppger också att de svär ibland, säger professor Lars-Gunnar Andersson som granskat svaren. Det är människorna runt omkring oss som avgör om vi håller inne med svordomen eller inte. I sällskap av en äldre släkting är det bara 30 procent av de svarande som kan tänka sig att använda en svordom, men om man klämmer fingrarna i sin ensamhet kan fyra av fem, 80 procent, låta undslippa sig en svordom.Enkätsvaren visar också att det är stor skillnad mellan yngres och äldres attityder till svordomar, men mycket talar för att yngres inställning förändras med åren, säger Lars-Gunnar Andersson, som jämfört resultaten med dem från en liknande undersökning för 35 år sedan. Vad tänker du om det?Det är många som i brev till programmet funderar över användningen av orden 'tänka' och 'tanke' i modernt språk. Inga-Lill Grahn vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet har i sin doktorsavhandling undersökt hur orden 'tänka' och 'tanke' använts i samtal i programmet Radiopsykologen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Touko 201224min

Att märka ord och att räkna ord

Att märka ord och att räkna ord

Kan man genom att be datorn att räkna vissa ord komma fram till viktiga skillnader mellan talare? Den frågan ställde sig datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet och lät datorn analysera riksdagsledamöters tal. Han fann att förekomsten av vissa ord berättar om ledamöterns kön, ålder och politiska hemvist. Den här tekniken kallas textklassificering och det vanligaste användningsområdet är att låta datorn sortera fram önskat material ur de väldig textmassorna på nätet - och sortera bort sådant man inte vill ha, som skräppost. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- brått om pengar- paraply - varför fick vi det franska ordet?- usling förr i världen - vad betydde det?- rosor som samlingsord för blommor i största allmänhet- har sex något att göra med sjätte budet (du ska inte begå äktenskapsbrott)?- varför heter det kapsejsa?- har orden vän och vänskap fått en urvattnad betydelse? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Touko 201224min

Gamla tecken i moderna lånord

Gamla tecken i moderna lånord

Kinesiska är ett snabbt växande språk på svenska gymnasier och högstadier, men redan 1971 började Cecilia Lindqvist undervisa i kinesiska vid ett svenskt gymnasium. 1989 kom henne prisbelönta och bästsäljande bok Tecknens rike. Den är översatt också till kinesiska och i Kina är Cecilia Lindqvist berömd för sitt banbrytande arbete med att kartlägga de kinesiska tecknens ursprung och utveckling. i Veckans program ger hon en snabblektion i kinesisk språkhistoria och ordbildning. Utbildningsradions Anna Maria Höglund har träffat henne. Ett längre program om att läsa kinesiska i Kina kan man höra i Bildningsbyrån onsdagen den 9 maj 21.03. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - 'mello' och 'beach 12' - lyssnarreaktioner- flera äpple och meddelande - sydsvenska pluralformer- de miste sitt liv eller sina liv?- varför smalna men inte bredna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Touko 201224min

Svenska smeknamn skvallrar

Svenska smeknamn skvallrar

Kattis och Bosse, Kalle och Meta - smeknamnen är exempel på ursvensk ordbildning. De berättar hur svenska språkets ord ser ut om ljudstrukturen, prosodin, får bestämma. I veckans upplaga av Språket talar Tomas Riad om sitt forskningsområde fonologi och kommenterar några av dagens ljudförändringar i svenskan. Han är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och medlem i Svenska Akademien. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-hur kommer användandet av sms att påverka språket långsiktigt?-vad sker med ungdomars skrivande med slarviga språkliga föredömen i offentligt tal och skrift?-om valet mellan och och men - en värderingsfråga, snarare än en grammatiks fråga-prepositioner som kan förbrylla: i och på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Touko 201224min

Ord för strandliv och skolbespisningar

Ord för strandliv och skolbespisningar

Ursprunget och ålder hos ord som mello, bamba och beach 87 diskuteras i veckans program, där begreppet första belägg blir viktigt. Går det att avgöra vem som är upphovsman till ett visst ord eller uttryck och hur skeptisk bör man vara till ordbokens åldersbestämning? Professor Lars-Gunnar Andersson guidar i ordvärlden. Dessutom får en lyssnarfrågor från förra veckan ett kraftfullt svar av många lyssnare: Uttrycket jag älskar dig förekom inte i vardagliga samtal mellan föräldrar och barn på 60-talet, det var något man kunde höra i film bara. Det är den samstämmiga åsikten från många Språketlyssnare i Facebook-diskussionen i ämnet.Veckans alla frågor:- sa man verkligen jag älskar dig föräldrar och barn emellan på 60-talet? Nej, svarar en stor och samfälld skara lyssnare på förra veckans fråga- nytt modeuttryck: en hygienfråga. Lyssnare spårar det till lärobok på handelshögskolor- mello som förkortning för melodifestivalen - började vi säga så i år?- kymig - hur gammalt är det ordet?- bamba - ord för skolans matsal som förekommer i Göteborgs- och Kirunatrakten. Vilken koppling finns?- fika- prosit- beach 87 - när myntades uttrycket?- biten borde vara ett eget uppslagsord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Huhti 201223min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
rss-lihavuudesta-podcast
filocast-filosofian-perusteet
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-ylistys-elaimille
mielipaivakirja
radio-antro
rss-totta-vai-tuubaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ilmasto-kriisissa
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast