Pedofilforskaren på Darknet (R)

De står framför spegeln och saknar sitt hår. Men nu ser det ut som att det finns en lösning. Det går ett rykte om en frisör som gör tunnhåriga män glada igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fickan kallas han. Det sägs att det är honom man ska höra av sig till när håret börjar försvinna. Han har hela mobilen full av kontakter under bokstaven H, som i hår. Fickan ordnar nämligen gruppresor där man garanterat får nytt hår. Bara att lägga sig på operationsbordet och genomgå en hårtransplantation. Det är många som vill åka och nu är det dags igen. Kicki Möller följer med.– Det är som att bli halv och sen bli hel igen, förstår du, säger Fickan.– Här [i Istanbul] får du en kinesisk matta. 5 000 hårsäckar på en gång, pang! Du är klar brorsan, ta fram håret, lägg pannbandet och bara gå ut! säger Alberto.Kicki Möller har arbetat för Sveriges Radio sedan 1999 och har tidigare gjort P1 Dokumentären Margit & Bosse - klockan två.

2 Marras 201443min

Pia känner sig ensam och ständigt rädd i skolan. Hon rodnar lätt och undviker andra elever. Föräldrarna kan hon inte prata med. I tonåren får hon äntligen kontakt med en vuxen som hon tror sig kunna lita på och som hon vågar anförtro sig åt. När förtroendet utnyttjas av den vuxne mannen får det katastrofala följder. En dokumentär om konsekvenserna av att tysta ner ett övergrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det tar år innan Pia vågar berätta vad som hänt för någon och när hon väl gör det möts hon av tystnad. Föräldrar och myndigheter vill inte höra på henne. Vart hon än vänder sig möts hon av tystnad eller så blir hon avrådd att anmäla. I decennier lever hon med skamkänslor. 40 år efter övergreppet hör hon en dokumentär på radion som får henne att kräva upprättelse, och hon upptäcker att hon inte är mannens enda offer. Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden. – Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco. Daniel Velasco har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco har gjort flera uppmärksammade dokumentärer. P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” har belönats med Prix Europa, Stora Radiopriset i kategorierna Årets radioprogram och Årets reportage, Guldspaden och Prix Bohemia. Daniel Velasco har även tilldelats 2013 år pris i radioklassen från den internationella organisationen IRE. Ett pris som anses vara världens finaste pris för undersökande journalistik.

26 Loka 201451min

Mentalskötare har stor makt över patienten. Men hur nära får vårdaren komma? Det handlar om patienter vars vårdare gått över gränsen. Denise för en hopplösa kamp för att få upprättelse för det som hon kallar övergrepp och det som ansvariga i vården beskriver som en olämplig relation (Denise heter egentligen något annat). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den prisbelönte journalisten Daniel Velasco fortsätter att granska Vårdsverige. Efter dokumentären om Nora, ”Den fastspända flickan”, kommer nu tre nya dokumentärer i P1: ”Den legitimerade brottslingen”, ”Denises kamp” och ”Kroppen minns”.Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till de tre följande dokumentärerna som handlar om missförhållanden inom vården.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco.Hör gärna av dig till: daniel.velasco@sr.se

19 Loka 201452min

En kirurg kör rattfull på väg till jobbet. En barnläkare misshandlar barn. En psykiater döms för våldtäkt. Vad händer sen? En granskning av vad som hänt i flera fall där vårdpersonal dömts för brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Patientsäkerhetslagen skulle höja kravet på legitimerad sjukvårdspersonal. Legitimationen skulle bli ett ”garantibevis” för att vårdaren är en person som allmänheten kan hysa förtroende för. Vårdpersonal skulle därför lättare kunna bli av med legitimationen om de döms för allvarliga brott. Men hur har det gått sedan lagen infördes? Vad krävs för att legitimationen ska återkallas? Och upptäcks alla brottmålsdomar?Berättelserna strömmade in till Daniel Velasco efter P1-dokumentären ”Den fastspända flickan”. De över 1500 breven har inspirerat till serien Patienten och tystnaden.– Många skrev till mig om sexuella övergrepp och andra missförhållanden inom vården. Ibland helt otroliga berättelser av patienter som aldrig blivit trodda, men de var så många att de inte går att vifta bort. En patient är i en oerhörd beroendeställning till sin vårdare, inte minst inom psykiatrin. Ändå stoppas inte alltid den vårdpersonal som missköter sig, säger Daniel Velasco.Hör gärna av dig till: daniel.velasco@sr.seDaniel Velasco som gjort dokumentärenHan har jobbat på Sveriges Radio sedan 1999 och är sedan 2004 undersökande reporter på Ekot. Daniel Velasco har gjort flera uppmärksammade dokumentärer. P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” har belönats med Prix Europa, Stora Radiopriset i kategorierna Årets radioprogram och Årets reportage, Guldspaden och Prix Bohemia. Daniel Velasco har även tilldelats 2013 år pris i radioklassen från den internationella organisationen IRE. Ett pris som anses vara världens finaste pris för undersökande journalistik.

12 Loka 201451min

När renskötaren Per-Ola Blind bestämmer sig för att sluta som renskötare skickar han ett SMS till sin fru det känns som att komma ut ur garderoben. Där Per Ola vuxit upp slutar man inte med renar, man dör ifrån det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag vet inte om jag törs, tänk om jag ångrar mig, säger Per-Ola Blind som de senaste åren alltmer börjat tvivla på om han orkar att fortsätta jobba heltid med renskötsel. Det är tungt och kostar mer än det smakar. Men vågar han bryta med arvet? Familjearvet, att han som äldste sonen fick ta hand om renflocken när pappa dog, och det samiska kulturarvet. Hans lillebror Nisse var för ung för att ta hand om renarna, nu jobbar i gruvan och tjänar bra med pengar. Renskötseln är mer en livsstil än ett jobb, tycker bröderna. Men numera är det mest en livsstil på deltid. Emil Östlund är journalist och har jobbat på Ekot, P4 Norrbotten, Sameradion och SVT Nordnytt. Renskötaren som la av är hans första dokumentär. På länken här nedan kommer du till Sameradion där du kan höra en intervju med programmakaren Emil Östlund. Huvudpersonen i dokumentären Per-Ola Blind bryter med ett flera hundra år gammalt familjearv. I hans fall handlar det om renskötsel. Har du varit med om eller går och funderar på något liknande? Skriv här och berätta.

5 Loka 201451min

Den 1 mars 1986 vaknar Mia Blomgren upp i ett höghus i Biskopsgården och hör på tv att Palme blivit mördad. Nu, 28 år senare går hon runt i samma hus och frågar de som bor där idag om de kommer ihåg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det var en man som vi alla ställt våra förhoppningar till, säger den gamla damen som bor högst upp i huset medan mc-mannen några våningar under minns att han utropade att det var skönt ”att de fått den grisen”. Arkeologen Lina var bara två år och har själv inga minnen av det hela men tycker att 28 år en kort tid i historien. Den unge rumänen har aldrig hört talas om Olof Palme och undrar – Vem är det? Möt några av människorna i höghuset på sommarvädersgatan i Göteborg 28 år efter denna milstolpe i svensk historia i en dokumentär av Mia Blomgren. Programmet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär, Riksteatern och det internationella teaterkompaniet NIE. "Natten den 28 februari – 28 år senare" och teaterföreställningen "Natten den 28 februari" tar på olika sätt upp hur mordet på Olof Palme kan ha påverkat Sverige. Här kan du läsa mer om teaterföreställningen. Mia Blomgren om programmet – De flesta jag pratade med sa att ”samhället förändrats” och det i sig är ju egentligen inte särskilt konstigt med tanke på att de gått snart tre decennier sedan mordet. Dessutom så beror det ju på vem man frågar. Det som vissa ser som positivt ser andra som negativt. Så går det överhuvudtaget att konstatera en förändring som många skulle skriva under på? Något som inte har med siffror eller statistik att göra? Läs mer om Mia Blomgren och lyssna på hennes program mia.blomgren@sverigesradio.se

25 Syys 201450min

70 år har gått sedan den 21 september 1944 då sovjetiska trupper intog Estlands huvudstad Tallinn. Och medan järnridån delade Europa mitt itu ökade flyktingströmmen över Östersjön till Sverige. Här samlades tiotusentals balter i flyktingläger för att så småningom smälta in i det svenska samhället. Till dem hörde frilansjournalisten Dodo Parikas estniska familj som hyrde rum i en dragig och sliten Saltsjöbadsvilla fylld med estniska flyktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Saltsjöbadsvillan växte Dodo Parikas själv senare upp. När han började undersöka flyktingarnas historia fann han också människor som flytt till Sverige efter krigsslutet och efter flera år i ett krigshärjat Europa. Flyktingsmugglare släppte dem i gummibåtar precis utanför svenska vatten, andra kom via Danmark. Bland dem fanns 83-årige Enn Iliste och Mai Raud-Pähn, 91. Iliste ägnade sitt svenska arbetsliv åt att rita hus till miljonprogrammet och fritiden till att katalogisera sitt liv och sina intressen i oändliga rader med pärmar. Mai Raud-Pähn blev lärare, konstvetare och aktiv i estniskt föreningsliv. Enn och Mai möttes aldrig i huset i Saltsjöbaden eftersom de inte bodde där samtidigt, men deras vägar korsas i Dodo Parikas radiodokumentär, som är ett program om flykt, anpassning och om att bli svensk. Dodo Parikas (född 1956) är frilansjournalist och författare. Detta är hans sjunde radiodokumentär och den andra med utgångspunkt i hans estniska bakgrund. Dokumentären sändes första gången 2012.

21 Syys 201451min

När nu mandatperioden går mot sitt slut är livet helt förändrat för några av de riksdagsledamöter vi följt sedan riksmötets öppnande 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De har tänjt på politikens snäva gränser - medvetet eller omedvetet, planerat eller av vårdslöshet - och fått ta konsekvenserna. En fick ett karriärlyft inte ens han själv trodde var möjligt - eller lämpligt. En annan karriär fick tvärstopp när kvitton i oordning ledde till polisutredning - men ett nytt liv ger hopp. En tredje finns kvar i sitt partis centrum trots att han var mitt i periodens kanske mest pinsamma politiska skandal. Dokumentärserien Riksdagen i P1 avslutas med ett kollektivporträtt på fem av riksdagens ledamöter nu - och då. Vi möter Håkan Juholt, Abir Al-Sahlani, Kew Nordqvist, Anna Kinberg Batra och Kent Ekeroth - i politiken och livet. Och så försöker vi begripa vilket inflytande riksdagen och dess ledamöter egentligen har. En dokumentär av Amanda Glans. Producent: Lars Truedson. Exekutiv producent på Sveriges Radio: Håkan Engström.

14 Syys 201451min