Därför slogs flera värmerekord 2024
Vetenskapsradion10 Tammi 2025

Därför slogs flera värmerekord 2024

Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2024 präglades av flera extrema väderhändelser, inte minst översvämningar och värmeböljor. Förra året hade en global medeltemperatur som var 1,6 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar klimattjänsten Copernicus i en rapport som släpps idag.

Har uppvärmningen accelererat? Vilka faktorer kan förklara rekordtemperaturerna 2024? Och hur påverkar det här Parisavtalet, där världsledare kommit överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?

Medverkar i programmet gör Erik Kjellström, professor i klimatologi och oceanograf Ola Kalén. Båda arbetar på SMHI.

Programledare:
Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se

Producent:
Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Genredigerade grisar kan stoppa klassisk svinpest

Genredigerade grisar kan stoppa klassisk svinpest

Avancerad genteknik används för att ta fram grisar som står emot klassisk svinpest genom att slå ut proteiner som viruset är beroende av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk svinpes...

19 Tammi 19min

Snön som ljuddämpare och livsmiljö

Snön som ljuddämpare och livsmiljö

Snön är mer än vita flingor den isolerar, ger livsutrymme och styr hur djur och växter klarar nordiska vintrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det blev en snöig inledning på år 2026. P...

16 Tammi 19min

John rev sina kraftverk – ser hur livet i vattnet återvänder

John rev sina kraftverk – ser hur livet i vattnet återvänder

Havsöringar och vattenfladdermöss hör till vinnarna i Stångån där ett projekt för att restaurera vattenmiljöer har tagits till en ny nivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stångån är ett ...

15 Tammi 19min

Klimatet motiverar studenter i framtidens svenska kärnkraft

Klimatet motiverar studenter i framtidens svenska kärnkraft

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första...

14 Tammi 19min

Så påverkas vi av de invasiva arterna – mer än bara biologisk mångfald på spel

Så påverkas vi av de invasiva arterna – mer än bara biologisk mångfald på spel

Invasiva arter väcker starka känslor. De rör vid frågor om identitet, tradition och hur vi ser på naturen som en del av vårt arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De är ett hot mot den bi...

13 Tammi 19min

Begravningar och böner markerar glaciärernas försvinnande

Begravningar och böner markerar glaciärernas försvinnande

Ceremonier vid smältande glaciärer samlar forskare, lokalbor och religiösa ledare för att ge plats åt sorg och ansvar i klimatkrisens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glaciärerna kry...

12 Tammi 19min

Så restaureras en skog för bästa mångfald

Så restaureras en skog för bästa mångfald

Skog och natur restaureras för att förbättra läget för arterna. Här möter vi ekologen som forskar om hur skogens liv reagerar på de åtgärder vi gör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Progr...

9 Tammi 19min

Visentens återkomst – från helt utrotad i det vilda till flera tusen djur

Visentens återkomst – från helt utrotad i det vilda till flera tusen djur

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Pro...

8 Tammi 19min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-tervetta-skeptisyytta
mielipaivakirja
rss-ylistys-elaimille
koodikahvit
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-ranskaa-raakana
rss-metsa
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita