Det hemliga svenska atombombsprogrammet (nymixad repris)

Det hemliga svenska atombombsprogrammet (nymixad repris)

Världen chockades av förödelsen av den första atombomben den 6 augusti 1945 över den japanska staden Hiroshima. Amerikanarna passade också på att testa en plutoniumbomb över Nagasaki tre dagar senare. Bara dagar efter atombomberna över Japan inleddes arbetet med att ta fram en svensk atombomb.


I Hiroshima och Nagasaki dödades runt 150 000 människor. Ett nytt fruktansvärt vapen var fött och få kunde överblicka konsekvenserna av att atomklyvning skett utanför laboratorerna.


Mindre än två veckor efter Hiroshima och Nagasaki gav den svenska överbefälhavaren uppdraget till Försvarets forskningsanstalt att skaffa kunskaper om hur kärnvapen fungerar tillsammans med ett betydande anslag på 450 000 kronor.


I avsnitt 36 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Svenska förintelsevapen.


I februari 1948 lämnade försvarsstabschefen Nils Swedlund ett formellt uppdrag till Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utreda möjligheterna att skaffa atomvapen. Tre månader senare var utredningen om ett framtida kärnvapenprogram klar. Inom tio år skulle Sverige kunna framställa sin första atombomb. Hela programmet beräknades kosta nästan en halv årsbudget för försvaret.


1954 argumenterade statsminister Tage Erlander för en satsning på atomvapen, som sedan klubbas i riksdagen 1956. Och bland de högsta militärerna var anskaffning av kärnvapen en självklarhet i slutet på 1950-talet.


Folkliga protester mot atombomben tog fart 1958 med Aktionsgruppen mot svensk atombomb och socialdemokratin hade varit splittrad hela tiden ända upp på regeringsnivån. Allt mer av forskningen kring kärnvapnen flyttades pragmatiskt in under skyddsforskningen med statsminister Tage Erlanders goda minne.

Sverige fick också löften om att skyddas under USA:s kärnvapenparaply. Därför skrev Sverige under icke-spridningsavtalet för kärnvapen år 1968.

Trots detta behöll Sverige kapaciteten att producera plutonium en bit in på 1970-talet i Ågestaverket utanför Farsta i Stockholm. De sista experimenten med vapenplutonium skedde så sent som 1972.




Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaksot(723)

Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark

Karlskronas grundande – Värnet mot ärkefienden Danmark

I november 1679 kliver kung Karl XI iland på Trossö i Blekinges skärgård. Redan året därpå får Karlskrona sina stadsprivilegier. Här ska ett nytt nav för Sveriges sjömakt växa fram – långt från huvuds...

6 Loka 202543min

Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget

Skyddsmakten – Sveriges okända roll under andra världskriget

Sverige spelade en betydande roll som skyddsmakt för 27 stater under andra världskriget. När krigförande länder bröt sina diplomatiska förbindelser trädde Sverige in som neutral mellanhand och ansvara...

2 Loka 202547min

Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget

Sveriges aktiva roll i Japan under andra världskriget

Sverige spelade en mer aktiv diplomatisk roll i Japan och Kina än i Europa under andra världskriget. Eftersom Sverige aldrig hotades militärt av Japan kunde landet föra en självständig utrikespolitik ...

1 Loka 202547min

De första fascisterna

De första fascisterna

talien var det första landet där en fascistisk regim tog makten – i huvudsak med legala medel, även om gatuvåld var en avgörande förutsättning. Fascisterna erbjöd ungdom, glödande nationalism och en m...

29 Syys 202558min

Gustav III:s kamp för och emot upplysningen

Gustav III:s kamp för och emot upplysningen

Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt in...

24 Syys 202544min

G-trafik och Gestapo - Sveriges underrättelsetjänst under andra världskriget

G-trafik och Gestapo - Sveriges underrättelsetjänst under andra världskriget

När Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – vare sig militärt eller vad gäller en fungerande underrättelsetjänst. Men behovet var akut, och utan några egentliga t...

22 Syys 20251h

Augustus kamp för romerska dygder

Augustus kamp för romerska dygder

När Augustus grep makten under den utdragna maktkampen i spåren av mordet Julius Caesars genomlevde Rom en djup identitetskris. Republiken hade kollapsat, och ett nytt imperium växte fram – styrt av e...

20 Syys 202545min

Caesars eviga liv

Caesars eviga liv

När Julius Caesar mördades den 15 mars 44 f.Kr. förväntade sig många att den romerska republiken skulle återupprättas. I verkligheten bevarades och vidareutvecklades många av hans reformer av hans ado...

19 Syys 202540min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
siita-on-vaikea-puhua
kolme-kaannekohtaa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
sita
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
mamma-mia
kaksi-aitia
rss-murhan-anatomia
rss-ootsa-kuullut-tasta
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
ootsa-kuullut-tasta-2
rss-palmujen-varjoissa
lahko
terapeuttiville-qa