Det hemliga svenska atombombsprogrammet (nymixad repris)

Det hemliga svenska atombombsprogrammet (nymixad repris)

Världen chockades av förödelsen av den första atombomben den 6 augusti 1945 över den japanska staden Hiroshima. Amerikanarna passade också på att testa en plutoniumbomb över Nagasaki tre dagar senare. Bara dagar efter atombomberna över Japan inleddes arbetet med att ta fram en svensk atombomb.


I Hiroshima och Nagasaki dödades runt 150 000 människor. Ett nytt fruktansvärt vapen var fött och få kunde överblicka konsekvenserna av att atomklyvning skett utanför laboratorerna.


Mindre än två veckor efter Hiroshima och Nagasaki gav den svenska överbefälhavaren uppdraget till Försvarets forskningsanstalt att skaffa kunskaper om hur kärnvapen fungerar tillsammans med ett betydande anslag på 450 000 kronor.


I avsnitt 36 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Svenska förintelsevapen.


I februari 1948 lämnade försvarsstabschefen Nils Swedlund ett formellt uppdrag till Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utreda möjligheterna att skaffa atomvapen. Tre månader senare var utredningen om ett framtida kärnvapenprogram klar. Inom tio år skulle Sverige kunna framställa sin första atombomb. Hela programmet beräknades kosta nästan en halv årsbudget för försvaret.


1954 argumenterade statsminister Tage Erlander för en satsning på atomvapen, som sedan klubbas i riksdagen 1956. Och bland de högsta militärerna var anskaffning av kärnvapen en självklarhet i slutet på 1950-talet.


Folkliga protester mot atombomben tog fart 1958 med Aktionsgruppen mot svensk atombomb och socialdemokratin hade varit splittrad hela tiden ända upp på regeringsnivån. Allt mer av forskningen kring kärnvapnen flyttades pragmatiskt in under skyddsforskningen med statsminister Tage Erlanders goda minne.

Sverige fick också löften om att skyddas under USA:s kärnvapenparaply. Därför skrev Sverige under icke-spridningsavtalet för kärnvapen år 1968.

Trots detta behöll Sverige kapaciteten att producera plutonium en bit in på 1970-talet i Ågestaverket utanför Farsta i Stockholm. De sista experimenten med vapenplutonium skedde så sent som 1972.




Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(763)

Klimatet – den bortglömda historiska aktören (nymixad rep)

Klimatet – den bortglömda historiska aktören (nymixad rep)

Klimatet på jorden har varierat kraftigt på jorden – även under de senaste årtusenden – med stora konsekvenser för mänskligheten. Även enskilda historiska händelser har påverkats av klimatet. Ett par ...

14 Elo 20211h 1min

Kyrkan som propgandacentral under stormaktstiden

Kyrkan som propgandacentral under stormaktstiden

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stö...

11 Elo 202158min

Kurderna har haft få vänner i historien (nymixad repris)

Kurderna har haft få vänner i historien (nymixad repris)

Kurdernas nationalism kom sent och det kurdiska samhället är fortfarande präglat av stamsamhället. Och att det finns fyra kurdfrågor och inte en har gjort vägen till en nationalstat svår. Kurderna upp...

7 Elo 202149min

Svenska internets historia – drömmen som aldrig uppfylldes

Svenska internets historia – drömmen som aldrig uppfylldes

När internet började spridas utanför akademiska kretsar utlovades vi ett helt nytt samarbetsinriktat, interaktivt och fritt nätsamhälle där kunskap och idéer skulle flöda fritt. Men den kommersiella d...

4 Elo 20211h 5min

Gustav Vasas känsla för propaganda (nymixad repris)

Gustav Vasas känsla för propaganda (nymixad repris)

Gustav Vasa byggde mycket medveten upp bilden om sig själv som folkets räddare. Han var han medveten om att han erövrat makten med våld från en krönt kung och behövde skapa legitimitet för sin egen ku...

31 Heinä 202156min

Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom

Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån f...

28 Heinä 202159min

Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att...

24 Heinä 202152min

När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker

När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödem...

21 Heinä 202156min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
seitseman
sita
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
ihme-ja-kumma
i-dont-like-mondays
hupiklubi
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
mamma-mia
rss-murhan-anatomia
kolme-kaannekohtaa
yopuolen-tarinoita-2
rss-palmujen-varjoissa
aikalisa
kummitusjuttuja
lahko