Gruvor på Månen bryter mot historiskt fördrag

För 500 år sedan framträdde för första gången resandefolket i svenska historiska dokument. I Stockholms tänkebok från 1512 berättas det om en greve Anthonius som tillsammans med ett större sällskap tattare ska ha övernattat i staden. I Vetenskapsradion Historia tecknar författaren Bo Hazell de resandes historia, som länge präglats av övergrepp, tvångssteriliseringar och diskrimineringar, och som idag fortfarande är till stora delar okänd. - Idag vågar allt fler resande öppet berätta om sin bakgrund och historia, men fortfarande finns många fördomar kvar och regeringens enmansutredning om de resandes historia riskerar att få väldigt få resultat. Eleonor Frankemo är en av de resande som gärna berättar om sin och sitt folks historia, inte minst på den egna bloggen. Men hon håller med om att 500-årsjubiléet är problematiskt eftersom det är mycket oklart vad som egentligen firas. - Få vet att de romska folken i Sverige tillhör fem olika grupper, där de resande är en, och som också funnits längst i landet. Tillsammans menar de att staten borde ta ett större ansvar för att hjälpa till att stärka de resandes identitet, för att gruppen inte skall marginaliseras ytterligare. Dessutom uppmärksammas 300-årsminnet av ett märkligt datum. År 1712 infördes den 30 februari - ett datum som aldrig förekommit varken förr eller senare i historien. - Orsaken var att Sverige försökte ställa om från juliansk till gregoriansk kalender, men i villervallan under Stora Nordiska kriget blev det ingen ordning på detta, berättar historikern Åsa Karlsson. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Helmi 201224min

För 700 år sedan dog drottning Eufemia av Norge och i Oslo hedras hon med en ny paradgata som kommer att konkurrera i pampighet med Karl Johan. I Sverige är hon märkligt bortglömd, trots att hon är den första att låta översätta en roman till svenska. - Hon hade sannolikt vuxit upp med riddarlitteraturen i sitt barndomshem i Tyskland och ville sprida litteraturtraditionen vidare till Norden, berättar Sofia Lodén, som forskar om de så kallade Eufemiavisorna. De tre Eufemiavisorna är ömsom höviska kärleksäventyr och ömsom snuskiga berättelser, men sammantaget ger de en bra bild av hur den medeltida mannen och kvinnan förväntades bete sig, berättar medeltidshistorikern Olle Ferm. I Vetenskapsradion Historia presenterar också norske medeltidsexperten Björn Bandlien de preliminära resultaten av den vetenskapliga analys av Eufemias kvarlevor som sedan en vecka tillbaka utförs i Oslo. Dessutom uppmärksammas en ny bok om Sveriges viktigaste könspolitiska texter sedan Carl Jonas Love Almqvists dagar. - Många har hört talas om Gudrun Schymans Talibantal och Eva Mobergs skrift om hemmafruar, men vad de egentligen sa och skrev är de få som har koll på, menar Klara Arnberg och Fia Sundevall, två av redaktörerna bakom boken Könspolitiska nyckeltexter. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Helmi 201224min

Dödahavsrullarna anses vara en av 1900-talets viktigaste arkeologiska upptäckter, sedan de hittades i Qumran för drygt 60 år sedan. De över 900 manuskripten innehåller världens äldsta gammaltestamentliga texter, men där finns också lagar och levnadsregler för den mystiska sekt som författat många av pergamentrullarna. Vetenskapsradion Historia berättar om dödahavsrullarna men också om esseerna, den judiska sekt som drog sig undan det världsliga livet för att leva i ett strikt hierarkiskt samhälle som präglades av rituell tvagning och en nervös väntan på den kommande apokalypsen. - De var fullständigt övertygade om att de levde vid tidens slut, innan Gud skulle stiga ned på jorden, berättar Cecilia Wassén, teolog och redaktör för en aktuell bok om dödahavsrullarnas historia. I Vetenskapsradion Historia hörs också historikern och författaren Maja Hagerman, ny krönikör i programmet, berätta om den märkligt förbigångna tioårsdagen för Fadimes begravning, och om kvinnors ständiga kamp för att få gifta sig med vem de vill. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Helmi 201224min

Idag är blyghet inget att vara stolt över, utan klassas inte sällan som social fobi och skall botas med självhjälpsböcker. Tidigare i historien var det annorlunda, visar historikern Kristiina Savin i sin forskning. - Under antiken ansågs det önskvärt att unga pojkar skulle vara blyga, och under medeltiden var den blyga jungfrun det övergripande kvinnoidealet, säger hon. Vetenskapsradion Historia granskar blyghetens uppgång och fall, från Aristoteles tankar om dygder och laster, till dagens facebookmentalitet. Dessutom uppmärksammas det räddade SAAB-museet, där inte bara det anrika bilmärkets historia berättas, utan kanske också hela Sveriges. Och bioaktuella Järnladyn, om Storbritanniens förra premiärminister Margaret Thatcher, granskas med historiska glasögon. - Här finns hela tiden små fina blinkningar till hennes karriär. Till och med hennes insatser inom mjukglassindustrin får sin beslysning, berättar historikern Thomas Roth. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Helmi 201224min

Från starten i början av 1500-talet fram till systemets avskaffande i mitten av 1800-talet skeppades 12 miljoner afrikaner som slavar till den Nya världen. Nu startar ett stort EU-finansierat projekt som syftar till att ta reda på vilka de förslavade människorna egentligen var. - Vi kommer att försöka spåra slavättlingaras DNA för att ta reda på varifrån de egentligen kom, berättar Hannes Schroeder, arkeolog vid universitetet i Köpenhamn, en av koordinatorerna för projektet EUROTAST. En av slavhandelns aktörer har dock redan blivit kartlagd - den svenske slavkaptenen Abraham Brink. I en kommande bok skildrar Anne Agardh kapten Brinks karriär inom den smutsiga slavhandeln och hans problemfyllda slavresa 1796. - Det är skrämmande hur en människas strävan efter makt och pengar helt kan överskugga tankar om medmänsklighet, säger Anne Agardh. Dessutom berättar arkeologen Stefan Brink, aktuell med boken Vikingarnas slavar, om det unika skandinaviska slavsystem som präglade vikingarnas värld - trälväsendet. Till skillnad från förslavade svarta afrikaner kunde vikingarnas trälar till exempel köpa sig fria, och det var inte ovanligt att välbärgade unga män frivilligt försatte sig i att slavliknande förhållande till någon storman för att få beskydd och karriärmöjligheter. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Tammi 201224min

Åren kring 1600 var örlogsvarvet på Blasieholmen Sveriges största arbetsplats. Här byggdes bland annat Vasaskeppet och här lades grunden för den svenska stormakten. Nu gräver marinarkeologerna fram fynd som ger en ny och mer detaljerad bild av platsen. - Vi har hittat resterna av fyra skepp som kan ha byggts på örlogsvarvet här, och dessutom mängder av vardagsföremål och verktyg, berättar Jim Hansson, marinarkeolog och projektledare vid utgrävningarna på Blasieholmen. I programmet berättas också fåglarnas tidigare okända roll i det antika diktverket Iliaden. Tidigare forskare har inte nämnvärt brytt sig om Homeros skildringar av örnar, tranor och pilgrimsfalkar, men genom att kombinera ornitologi och antikvetenskap kan forskaren Karin Johansson nu visa att fåglarna spelade en central roll för antikens greker. - De ger ledtrådar till hur vi ska läsa Iliaden, och berättar om hjältarnas känslor och gudarnas gunstlingar, säger hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Tammi 201224min

För exakt fyrahundra år sedan steg Axel Oxenstierna upp på posten som rikskansler i Sverige. Drygt fyrtio år senare hade landet helt formats om och det lilla Sverige förvandlats till en stormakt. - Man kan säga att det moderna Sverige föddes för exakt fyrahundra år sedan, menar Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO och författare till flera böcker om Axel Oxenstierna. Och det i en situation när allt såg ut att gå åt pipsvängen. Vetenskapsradion Historia berättar om 1612 års Axel Oxenstierna - hur det kunde komma sig att denne 28-åring fick en av de högsta positionerna i riket, och vilka kvalitéer han hade som gjorde att han var så lämpad för uppgiften. För även om Gunnar Wetterberg menar att Oxenstierna byggde världens mest effektiva stat, så fick han många fiender på kuppen. Och trots att han hyllade meritokrati och ojäv levde han inte alltid själv som han lärde... Dessutom bänkar sig historikern Dag Blanck och programledaren Tobias Svanelid i biosalongen för att granska aktuella filmen J Edgar - om den legendariske FBI-chefen J Edgar Hoover. - Visst är det något av en historielektion att se filmen, men samtidigt är det också ett glorifierande personporträtt som till stora delar utelämnar Hoovers mer tveksamma operationer med olagliga avlyssningar och förföljandet av bland annat Martin Luther King. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Tammi 201224min

Lata, giriga och opatriotiska. Så har man allt sedan 1800-talet betraktat överviktiga män. Ett synsätt som har sitt ursprung i tankar om nationalism och kapitalism. - Fetma hade tidigare varit en symbol för välstånd och rikedom, men kom under det sena 1800-talet att bli synonymt med borgerlighetens sämsta sidor, berättar etnologen Fredrik Nilsson som kartlagt de feta männens historia. I Vetenskapsradion Historia förhandstittar Tobias Svanelid också på det mytiskt laddade ödesdatumet 21 december 2012. Enligt mayaindianerna är det sista dagen i deras så kallade long count, vilket av bland annat Hollywood har tolkats som jordens undergång. Men enligt religionshistorikern Bodil Liljefors Persson finns det ingen större anledning att vara rädd. - Jag är mer nyfiken än rädd på vad som kommer att hända, säger hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Tammi 201224min