Vikingar och zombier granskas

Vikingar och zombier granskas

Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen.

– Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.

Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk – allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti.

– Visst blir pulvret giftigt, säger han, men vi kommer troligtvis ändå inte att kunna uppleva samma sak som en voodoo-troende haitier som vuxit upp med zombies som en självklar del av kulturen, menar Richard Holmgren.

Richard Holmgrens recept på zombiepulver

  1. Tillredarens armar och händer smörjs med en skyddande lotion innehållande citron, ammoniak och kleren. Placera bomullspluggar i näsan, ta på en skyddande hatt och täck hela kroppen med hampasäckar.
  2. Blåsfisken och paddan soltorkas under några dagar under stark sol.
  3. Därefter värms fisken och paddan försiktigt över öppen eld. Det är viktigt att inte värma för länge, då djurens aktiva gifter kan försvagas.
  4. Mal sedan ovanstående ingredienser i en mortel till ett grovt fragmenterat stoff.
  5. Rosta sedan spindeln (exempelvis en ”Haitian Brown”) med tusenfotingen samt den ogiftiga ödlan ganska hårt. Värmen kan vara hög eftersom de inte har några aktiva toxin som kan förstöras.
  6. Lägg sedan de rostade djuren i morteln och fortsätt att mala alltsammans med blåsfisken och paddan - detta till ett pulver som även filtreras för att slutligen ge ett grövre pulver.
  7. När pulvret appliceras på offrets kropp skapar det en känsla av myror under huden. Kliandet (paddans gift) skapar sår som gör att tetrodotoxinet når blodflödet. Mest effektivt är pulvret om det tas oralt under extremt noggrann dos. I vissa recept förekommer växtdelar för att skapa klåda och irritation på huden.
  8. Överkurs: förmodligen var det den giftiga örten, Datura stramonium, som medförde amnesi och extrema hallucinationer som användes för att skapa ett ”efterpulver”. Om det första pulvret fick offret att skenbart dö och sedan återvända från de döda, så var det denna så kallade ”zombiegurka” som senare skapade ett bisarrt beteende.

(lokala varianter förekom på Haiti samt skilda åsikter på ingrediensernas effekter)

Jaksot(853)

Så minns vi lumpen

Så minns vi lumpen

Den allmänna värnplikten är ett minne blott, men hur detta minne egentligen ser ut intresserar nu historikerna. Anna-Maria Forssberg på Armémuseet i Stockholm har drivit projektet som kartlägger svenskarnas lumparminnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är märkligt att en institution som präglat Sverige under mer än hundra års tid så snabbt kan falla i glömska hos en yngre generation, menar hon. Men de som var med minns desto mer – allt ifrån snuskburkar och muckarkammar, till Status Quo och stridskukar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått hundra år sedan det första arkeologiska spadtaget på den mytomspunna Påskön. Katherine Routlegde tillbringade ett drygt år på ön och hennes teorier gäller delvis än idag, menar Helene Martinsson-Wallin vid Uppsala universitet. Programledare är Tobias Svanelid.

27 Maalis 201424min

El Clásico formade Spaniens historia

El Clásico formade Spaniens historia

Fotbollsmatcherna mellan Real Madrid och Barcelona har präglat Spaniens 1900-talshistoria, och till och med påverkat hur landet utvecklats. I helgen är det dags igen, och Vetenskapsradion Historia kartlägger de nära sekelgamla rötterna till fiendskapen mellan fotbollslagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Beslut om spelarköp i Barcelona och Real Madrid togs upp till och med på ministernivå under Franco-tiden, berättar Sid Lowe, aktuell med en bok om El Clásicos historia. Dessutom botaniserar programledaren Tobias Svanelid bland svärd, skelett och rustningar ifrån slaget vid Visby ringmur 1361, som nu ställs ut på Historiska museet i Stockholm. Slaget, som var ett av medeltidens brokigaste, kom att påverka Gotland under hundratals år, och den stora förloraren efter Valdemar Atterdags härjningar var inte det påstått brandskattade Visby, utan landsbygdens bondefamiljer.

20 Maalis 201424min

Bottenresultat i det första nationella historieprovet

Bottenresultat i det första nationella historieprovet

16 procent av Sveriges elever blev underkända på det första nationella provet i historia. Jämfört med andra ämnen som testats i nationella prov låg historieresultaten i absoluta botten. Vetenskapsradion Historia träffar provkonstruktören Per Eliasson för att förstå varför eleverna har så svårt för just historieämnet. - Provet är utformat enligt den nya kursplanen som bara funnits under ett par år. Både lärare och elever håller fortfarande på att anpassa sig till de nya kunskapskraven, menar han. Men redan nu har det nationella provet visat sig vara mycket nyttigt för att stimulera en ämnesdiskussion bland historielärarna. Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisningen i Sverige och menar att det nu behövs andra metoder i undervisningen för att elever bättre skall lära sig historia. I hennes forskning har hon sett hur diskussioner kring historiska aktörer och strukturer kan hjälpa såväl lärare och elever att tänka nytt kring historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Maalis 201423min

1700-talets shopaholics handlade på auktion

1700-talets shopaholics handlade på auktion

Vi svenskar har alltid varit köptokiga. Det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Muräng och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 – Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid

6 Maalis 201424min

Vad ska vi med historiker till?

Vad ska vi med historiker till?

I Vetenskapsradion Historias 600:e program ställer programledaren Tobias Svanelid tre historiker mot väggen - vad ska vi egentligen med historiker till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I svallvågorna efter debatten om humanioraämnenas kris börjar historikerna själva diskutera vilken roll de borde ha i samhället, och vilket ansvar de har i samhällsdebatten. – Vi historiker har länge ansett att det är något gott att hålla sig på avstånd från samhällsdebatten, men jag tycker att det är helt fel, och att historiker har en viktig roll att fylla för att sätta vår tids stora frågor i ett längre perspektiv, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor vid Lunds universitet. Med i debatten är också lundahistorikerna Cecilia Riving och Eva Österberg.

27 Helmi 201424min

Historiska bilder fortfarande relevanta

Historiska bilder fortfarande relevanta

Historiemåleriet har varit ett föraktat kulturarv i hundra år, men nu tas de gamla konstverken till heder i Göteborgs konsthalls nya utställning En målad historia som öppnar i helgen. - De här konstverken har format bilderna av vår historia, menar Per Dahlström, intendent på konstmuseet. Hans kollega Kristoffer Arvidsson menar också att målningarna från 1800-talet fortfarande fortsätter att påverka hur vi upplever dagens historiska ögonblick. - Dagens historiska filmer, eller Sagan om Ringen-trilogin, liksom nutida dokumentärfotografi bär vidare ett arv ifrån historiemåleriet, menar han. Dessutom uppmärksammas den svenska stormaktstidens grå eminens, drottning Hedvig Eleonora, som i sextio år var mycket aktiv i att forma bilden av den svenska stormakten. Konsthistorikern Lisa Skogh har undersökt hennes roll som konstmecenat. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Helmi 201424min

Jakten på nazisternas stulna konst

Jakten på nazisternas stulna konst

Det har beskrivits som den största skattjakten i världshistorien, The Monuments Men-initiativet i andra världskrigets slutskede - ett allierat försök att skydda det europeiska kulturarvet och återfinna miljontals konstföremål som stulits av nazisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Hitlers och nazisternas mål var att omforma den europeiska konsthistorien till nazisternas fördel, berättar Anders Rydell, författare till boken Plundrarna. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar fenomenet, som nu uppmärksammas i filmen The Monuments Men, men som fortfarande är aktuellt. Malin Myrin arbetar till exempel idag i organisationer som vill skydda kulturarvet i händelse av väpnade konflikter, och Thomas Roth på Armémuseet berättar om det ideella initiativet att skydda svenska krigsmonument i utlandet. Dessutom berättar författaren Åke Persson om de sista ord som vi vet är sanna. I den sista delen i serien om de sista orden på dödsbädden får han också berätta om sitt hårdkokta favoritcitat, från helgonet Sankt Lars. Programledare är Tobias Svanelid.

13 Helmi 201424min

Borggårdskrisen 1914 – Sveriges politiska ödesstund

Borggårdskrisen 1914 – Sveriges politiska ödesstund

För hundra år sedan marscherade tiotusentals bönder till borggården i Stockholm för att visa sitt stöd för kungens försvarspolitiska linje. Borggårdskrisen ledde till Sveriges allvarligaste regeringskris genom tiderna och innebar en politisk ödesstund för landets nyfödda demokrati. - Det var en benhård strid som gjorde forna vänner till fiender, berättar Axel Odelberg, författare till boken Med kungen som verktyg som skildrar händelserna. Dessutom avslöjar författaren Åke Persson vad Julius Caesar, Goethe och Oscar Wilde egentligen sade på dödsbädden. För deras och andras sista ord i livet lät inte riktigt som vi lärt oss Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Helmi 201424min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
huijarit
mystista
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
tsunami
konginkangas
rss-ikiuni
totuus-vai-salaliitto
sotaa-ja-historiaa-podi
rouva-diktaattori
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-i-dont-like-mondays-2
hippokrateen-vastaanotolla
rss-peter-peter
historiaa-suomeksi
historian-nurkkapoyta
maailmanpuu
rss-kikka-forever