Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Jaksot(857)

Expedition Karthago del 3 - undergång och pånyttfödelse

Expedition Karthago del 3 - undergång och pånyttfödelse

I ruinerna av det krossade Karthago vandrar Tobias Svanelid och Richard Holmgren bland antika bad och gladiatorarenor. Roms ärkefiende blev romerskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det tredje puniska kriget innebar Karthagos undergång, även om det där med att plöja ner salt i åkrarna nog var en överdrift, menar arkeologen Richard Holmgren. Men några generationer efter stadens fall återuppstod Karthago som en romersk stad, med typiska badhus, och med amfiteatrar där Hannibals elefanter hetsades mot Atlaslejon. Resterna av detta romerska Karthago syns betydligt tydligare än de äldre lämningarna och berättar om en imperialistisk politik för 2000 år sedan.Men allt i den feniciska kulturen försvann inte med Karthagos fall, deras alfabet lever vidare i vårt eget, avslutar Richard Holmgren på Hannibalstationen i det moderna Tunis.

18 Maalis 44min

Expedition Karthago del 2 - Hannibals elefanter och Puniska krigen

Expedition Karthago del 2 - Hannibals elefanter och Puniska krigen

Följ med Tobias Svanelid, Richard Holmgren och Hannibal på en vådlig marsch över Alperna i det andra puniska kriget - antikens supermaktskonflikt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter sekler av ökade spänningar bröt det första av tre krig mellan Rom och Karthago ut år 264 f Kr. Vetenskapsradion Historia återvänder till en av krigsskådeplatserna - krigshamnen i Karthago varifrån enorma flottor skeppades ut för att kämpa med romerska skepp om makten över Medelhavet. Hör också om de ikoniska nordafrikanska elefanterna och deras vådliga marsch över Alperna, om Hannibals krigslister på den Italiska halvön och om Karthagos undergång vid slaget vid Zama år 202 f Kr.I del 2 av Expedition Karthago fokuserar arkeologen Richard Holmgren och Tobias Svanelid på det första och andra av de Puniska krigen, stormaktsdrabbningarna som omformade maktbalansen i Medelhavsområdet.

10 Maalis 44min

Expedition Karthago del 1 - barnoffer och sjöimperium

Expedition Karthago del 1 - barnoffer och sjöimperium

Följ med Vetenskapsradion Historia till Karthago, antikens supermakt som utmanade Rom om herraväldet över Medelhavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobias Svanelid tar med arkeologen Richard Holmgren, Sveriges Indiana Jones, till antikens Karthago för att skildra storkonfliken mellan antikens supermakter. I detta första avsnitt söker vi Karthagos rötter och diskuterar feniciska sjöfarare, värdefulla purpursnäckor, otäcka barnoffer och myterna om Karthagos grundande av prinsessan Elissa från Tyre. Följ med till den urgamla Byrsakullen och de otäcka barngravarna i Tofet där guden Molok svalde småbarn med sina brinnande käftar.

4 Maalis 44min

Historia är Putins vapen

Historia är Putins vapen

Rysslands historia används av Vladimir Putin som ett vapen. En ny bok kartlägger hur och vad i Rysslands historia som minns och glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klas-Göran Karlsson är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien där han visar hur historia alltid använts av ryska tsarer och kommunistledare och nu Vladimir Putin för att rättfärdiga krig och ta på sig en offerroll. Vi tar reda på vad i Rysslands historia som används som slagträ i propagandan, men också vad som förtigs och glöms bort av Putin.Dessutom återvänder vi till platsen för världens första internationella skidtävlingar, de i Stockholm 1892. Historikern Isak Lidström guidar runt bland resterna av sportanläggningen och jämför 1800-talets skidsport med dagens.Och så svarar Isak på en lyssnarfråga om Erik XIV:e och om han verkligen hoppade tresteg på slottet Tre kronor.Programledare är Tobias Svanelid.

25 Helmi 44min

Vulcanbranden 1875

Vulcanbranden 1875

46 flickor och kvinnor omkom i en av Sveriges dödligaste bränder. Vi återvänder till tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm 1875. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en olyckshändelse som snabbt fick fruktansvärda konsekvenser. Morgonen den 18 februari 1875 svaldes tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm i lågorna och 46 unga kvinnor omkom i eldhavet. Anna Larsdotter, som skriver en bok om händelserna, berättar om branden och om dåtidens svenska obefintliga arbetsskyddslagar. Och idag, 150 år efter dödsbranden, ska Tidaholm minnas sina offer. Anja Praesto som är projektledare för minnesveckan, berättar hur och varför.Dick Harrison tar också tillfället i akt att reda ut två lyssnarmysterier i samband med kriget i Ukraina som är på väg in i sitt fjärde år.

18 Helmi 44min

Hon löser verklighetens Da Vinci-kod

Hon löser verklighetens Da Vinci-kod

Beáta Megyesi löser chiffrerade historiska dokument med datorkraft. Vi tar reda på hur hon går till väga och vad de hemliga texterna kan berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Dan Browns böcker är det professorn Robert Langdon som tolkar tecken och symboler och löser komplicerade historiska chiffer. Verklighetens Robert Langdon heter Beáta Megyesi och arbetar med språk och datorer för att avkoda åldrade dokument skrivna med hemliga tecken. Redan har hon och hennes kollegor löst många chiffer och kunnat blicka in i en väl förborgad värld av hemliga sällskap och spioneri. Urban Björstadius har träffat henne.Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan senatorn Joseph McCarthy inledde sina anklagelser mot amerikaner för deras påstådda kommunistsympatier. Häxjakten skulle pågå i flera år och prägla det amerikanska samhället, och idag ser historien ut att återupprepa sig.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge olika stater spionerat på varandra.Programledare är Tobias Svanelid.

11 Helmi 44min

Kärlekshistorien mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen

Kärlekshistorien mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen

Det är en av historiens mest kända kärlekshistorier, den mellan den franska drottningen Marie-Antoinette och svenske greven Axel von Fersen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobias Svanelid dyker ner bland peruker, puder, solfjädrar och hovdamerna på Versailles med hjälp av Kristina Ekero Eriksson, författare till aktuella boken Förbindelsen som skildrar relationen mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen. Kärleken mellan dem är världsberömd, men detaljerna i den har fram tills helt nyligen varit okända. Genom att dechiffrera kärleksparets korrespondens får vi nu en fördjupad bild av hur relationen växte och fördjupades. Innan den fick sitt tragiska slut i och med Franska revolutionen.Och så uppmärksammar vi det europeiska byggnadsvårdsåret som fyller 50 år i år och vill rikta uppmärksamheten mot behovet att värna om våra byggnader. Svenska byggnadsvårdsföreningens Helena Hammarskiöld och Stephan Fickler berättar om byggnadsvårdens historia och ställning idag.

4 Helmi 44min

Historiens sämsta föräldrar

Historiens sämsta föräldrar

I 250 år har staten, kyrkan, läkare och andra experter haft åsikter om vad som är en bra förälder, och vad som är en dålig. Vi granskar råden som präglat föräldraskapet sedan 1700-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till?Programledare är Tobias Svanelid.

28 Tammi 44min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
mystista
tsunami
konginkangas
rss-ikiuni
sotaa-ja-historiaa-podi
totuus-vai-salaliitto
rouva-diktaattori
hippokrateen-vastaanotolla
rss-i-dont-like-mondays-2
maailmanpuu
rss-peter-peter
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-antiikki-nyt
historiaa-suomeksi
historian-nurkkapoyta