Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Jaksot(861)

Historisk sommarläsning i Vetenskapsradion Historia

Historisk sommarläsning i Vetenskapsradion Historia

Medeltida borgar, infrusna tyska pansarvagnar och romerska soldater passar utmärkt att avnjuta i sommarens syrénberså. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och Urban Björstadius inför säsongsavslutningen om historiska böcker att ta med på semestern. - Ett absolut måste är Maja Hagermans Försvunnen värld, även om den är lite stor att ha i hängmattan, och jag bläddrar också med barnets upptäckarglädje i den nya boken om Vasaskeppet! Böckerna som tas upp i programmet är: Upplev Sveriges historia av Dick Harrison Det medeltida Gotland av Anders Andrén Hitlers första krig av Thomas Weber Hitlers första nederlag av Niklas Zetterling och Anders Frankson Tyskar och allierade i Sverige av Lars Gyllenhaal Medeltida borgar av Martin Hansson Försvunnenvärld av Maja Hagerman Svenska adelns historia av Bo Eriksson Från almstrid till trängselskatt av Börje Karlsson och Thorbjörn Tenfält Upproret av Simon Scarrow Köksträdgårdens historia av Marie och Björn Hansson Custers sista strid av Tommy Eriksson Vasa - historien om ett skepp av Marika Hedin Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Kesä 201124min

Salaligans sista stöt

Salaligans sista stöt

Strax före midsommar för 75 år sedan mördades Elon Petterson i Sala. Mannen som sköt det dödande skottet hette Sigvard Thurneman och var ledare för den kriminella organisation som han själv kallade för Den Magiska Cirkeln. Några veckor senare skulle mördargänget bli rikskänt som Salaligan. Vetenskapsradion Historia reser till Sala tillsammans med författaren Anders Sundelin, aktuell med boken Den magiska Cirkeln, för att besöka platsen för ligans sista stöt, och för att ta reda på vad dagens salabor känner inför stadens mörka förflutna. - Mina vänner tycker inte att mina kvarlevor skall spridas i minneslunden i Sala när jag dör, för att Thurneman också ligger begraven där, säger en av personerna vid Stora Torget i Sala. I programmet hörs också Thomas Nygren, idéhistoriker i Umeå, som är aktuell med sin forskning om hur historieundervisningen i gymnasiet utvecklats under 1900-talet. - Kungar och krig är något som faktiskt verkar intresserat gymnasieeleverna i mycket liten utsträckning. Istället har internationell och global historia stått i fokus, när eleverna själva fått välja ämnen för sina examensarbeten, ända sedan 1930-talet, berättar han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Kesä 201124min

VR Historia 20110609 1320  2011-06-09 kl. 13.20

VR Historia 20110609 1320 2011-06-09 kl. 13.20

Citytunneln i Malmö och E4:an norr om Uppsala är några av Sveriges största infrastrukturella projekt och i Vetenskapsradion Historia presenteras två aktuella sammanställningar av den arkeologi som bedrivits i samband med byggena. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Kesä 201124min

Processionsvägar och radartraktorer – nya spadtag i svensk forntid

Processionsvägar och radartraktorer – nya spadtag i svensk forntid

Vid Gamla Uppsala, Svearnas främsta kultplats under vendeltid och vikingatid, pågår nu flera stora arkeologiska undersökningar. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att bland annat granska det unika fyndet av en 400 meter lång stenrad. - Det här fyndet, som kan ha markerat en processionsväg, ger en helt ny bild av Gamla Uppsala, menar arkeologen Jonas Wikborg. Vetenskapsradion Historia reser också till vikingastaden Birka för att ta reda på hur nya teknologier kan revolutionera arkeologin vid ett av Sveriges världsarv. Med hjälp av markradar och magnetometer kartlägger nu arkeologer vid Ludwig Boltzmann-institutet enorma områden på Björkö för att skapa en helhetsbild av vikingarnas Birka. - 1990-talets grävningar kartlade bara en halv procent av vikingastaden under sex år, medan vi kan scanna av 40 hektar på tre veckor, berättar geofysikern Immo Trinks. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Kesä 201124min

Hitlers första krig

Hitlers första krig

Första världskrigets skyttegravar har sagts vara platsen där Adolf Hitler föddes. Under kriget skulle hans antisemitiska idéer slagit rot, och hans idéer om en nazisitisk folkstat väckts. Men i en ny bok ställs denna vedertagna sanning på ända. - Hitler var inte den modige soldat som han själv velat göra gällande, och hans nära allianser med judiska officerare i regementet avslöjar att han knappast var en judehatare vid denna tid, berättar Thomas Weber, författare till den aktuella boken Hitlers första krig. Vetenskapsradion Historia besöker också det svenska historikermötet som samlade drygt 500 av landets historieforskare för att debattera varför forskningen om historia är alltför nationellt fokuserad. - I en globaliserad tid, och i ett land med omkring 2 miljoner invånare med utomsvensk bakgrund, är det beklämmande att historieforskningen mest handlar om svenska förhållanden, säger Sverker Sörlin, en av forskarna på mötet. Dessutom uppmärksammas en aktuell avhandling om skogarnas historia. Miljövetaren Sofia Eriksson menar att historiska ägarförhållanden i våra skogar kan avslöja mycket om hur och varför våra skogar ser ut som de gör idag. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Touko 201124min

Historiskt mode synas i sömmarna

Historiskt mode synas i sömmarna

Historiska kläder blir ett allt viktigare ämne för forskare, och på landets muséer avlöser modeutställningarna varandra. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar aktuell forskning kring såväl antika togor som medeltida blygdkapslar. - Under hundratals år var togan ett favoritplagg för män med makt i det antika Rom, berättar Lena Larsson Lovén, antikvetare vid Göteborgs universitet. Men kvinnor fick inte bära plagget, om de inte hade begått äktenskapsbrott, då de kunde iklädas toga som straff. Lika trögrörligt var modet under medeltiden, även om de benvita togorna bytts ut mot färgglada tunikor. - Under stora delar av medeltiden hade män och kvinnor på sig i princip samma sorts kläder, långa kjortlar i grälla färger, berättar historikern Eva Andersson som leder ett forskningsprojekt om hur den medeltida unisexdräkten förvandlades till senare tiders manliga kostymer och kvinnliga klänningar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Touko 201124min

Sicilien – Medelhavets mångkulturella mötesplats

Sicilien – Medelhavets mångkulturella mötesplats

Idag är det apelsiner, solstekta sträder och antika tempelruiner som lockar tusentals turister till Sicilien. Men få vet att apelsinerna fördes in av muslimska erövrare under tidig medeltid, och att det bland de antika templen går att hitta ruiner av moskéer. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Siciliens mångkulturella arv, och den tid då ön var en mångkulturell smältdegel. - Det muslimska arvet är sorligt bortglömt på Sicilien, menar Mats Roslund, docent i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Ändå satte muslimerna ett stort avtryck på ön, som är tydligt ännu idag. Behovet av att uppmärksamma den muslimska historien på ön blir allt större, menar Mats Roslund, när främlingsfientliga krafter i Europa vill föra fram idén om att muslimsk kultur är något nytt och skadligt i Europa. Historien på Sicilien visar motsatsen. Vetenskapsradion Historia besöker dessutom Venedig, där runforskaren Thorgunn Snaedal arbetar med att försöka dechiffrera tre runinskrifter på ett marmorlejon som står staty i staden. - Texterna, som är illa åtgångna av sekler av smuts, väder och vind, berättar om skandinaviska vikingar som fungerat som legosoldater i bysantinsk tjänst. På 1000-talet knackade de in runorna i lejonet, medan det fortfarande stod på sin ursprungliga plats i Athens hamn Piraeus. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Touko 201124min

Elymerna – det dolda medelhavsfolket

Elymerna – det dolda medelhavsfolket

På toppen av berget Monte Polizzo på västra Sicilien finns ruinerna av en svunnen antik stad. Sedan fyrtio år tillbaka har arkeologerna försökt tolka fynden från Monte Polizzo och långsamt framträder bilden av ett folk som den grekiske historikern Thukydides kallade elymer. - Vi vet fortfarande mycket lite om elymerna, men genom att rikta sökljuset mot detta folk, som alltid stått i skuggan av greker, karthager och romare, hoppas vi få en ny bild av antikens värld, säger Sebastiano Tusa, arkeologiprofessor som ansvarar för de antika fornlämningarna på västra Sicilien. Elymernas språk är fortfarande en gåta, men bilden av deras kultur och religion, med jaktgudinnan som en central kultperson, blir allt tydligare. I höst leder också den svenske arkeologen Christian Mühlenbock nya utgrävningar på platsen. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ny forskning kring den svenska säkerhetstjänstens historia. Historikern Jenny Langkjaer har i en aktuell avhandling undersökt hur övervakningen av den tidiga arbetarrörelsen och invandrade svenskar ledde till formerandet av dagens moderna säkerhetstjänst. - Det är tydligt att säkerhetstjänsten redan från början tänjde på befintliga bestämmelser och använde brottsbekämpande metoder i sin övervakning av människor som inte begått något brott, säger hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Touko 201124min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
tsunami
mystista
rss-ikiuni
konginkangas
totuus-vai-salaliitto
rouva-diktaattori
sotaa-ja-historiaa-podi
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-sattuu-sita-suomessakin
historiaa-suomeksi
tiedetta-ja-sirkushuveja-vanhojen-aikojen-podcast
rss-kirkon-ihmeellisimmat-tarinat
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
apinan-vuosi
rss-iltanuotiolla