Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Jaksot(860)

Riddarsaga eller picknick - Sveriges bild av det stora kriget

Riddarsaga eller picknick - Sveriges bild av det stora kriget

För snart hundra år sedan inleddes en av världshistoriens största katastrofer - det första världskriget. De senaste decennierna har detta krig hamnat i skuggan av det andra världskriget, men nu har historikern Lina Sturfeldt vid Lunds universitet undersökt dåtidens syn på detta det första stora kriget.- Det var märkliga och motstridiga bilder som tecknades av kriget i svensk press, berättar hon. I tidningar som Idun och Allers kunde man läsa om kriget som en vacker riddarsaga, som en nödvändig naturkatastrof och som en rolig picknick.Vetenskapsradion Historia undersöker också vad det innebar att Sverige stod utanför denna världskonflikt.- Vårt eget land sågs ofta som en feg och omanlig nation, men samtidigt målade tidningarna upp bilden av svenskarna som civilisationens förkämpar i skärande kontrast till de europeiska skyttegravarnas kaos och barbari.Dessutom inleds en serie i Vetenskapsradion Historia om medeltidens fantastiska fantasidjur. I den aktuella boken Bernströms Bestiarium skildrar författaren och litteraturvetaren Henrik Otterberg medeltidens zoologiska fantasifoster - den ena varelsen mer osannolik än den andra... Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Huhti 200924min

Att vara psyksjuk på 1800-talet

Att vara psyksjuk på 1800-talet

Synen på vad som är sjukt och friskt i människans psyke är i ständig förändring. Och kanske säger mentalvården mer om samhället än vad dess friska individer gör. Det menar i alla fall historikern Cecilia Riving vid Lunds universitet som studerat den svenska sinnessjukvården på 1800-talet.- Genom att studera framväxten av sinnessjukvården på 1800-talet kan man förstå varför vi har den psykvård som vi har idag, säger Cecilia Riving. Vetenskapsradion Historia besöker mentalhospitalet i Lund, en av sjukhusen som Cecilia Riving undersökt, och letar efter spåren av 1800-talets patienter och läkare.- I mitten av 1800-talet kunde en kvinna bli inspärrad på sinnessjukhus om hon ansågs vara sexuellt lössläppt och hade utomäktenskapliga barn, berättar Ciecilia Riving. Onani och sexuella avvikelser kunde också klassas som sjukliga beteenden. Frikyrklighet ansågs vara ett tecken på religiös förvillelse och det gränsade därmed till psykisk sjukdom.Men den diagnos som förvånat Cecilia Riving mest var när en kvinna togs in på hospital för att hon var så ful att hon kunde vara skadlig för exempelvis gravida kvinnor.I Vetenskapsradion Historia granskar dessutom förintelseforskaren Paul Levin bioaktuella filmen Motstånd, som skildrar polska motståndsmäns kamp mot nazistiska ockupanter, med historiska glasögon.Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Huhti 200924min

Kleopatra - antikens femme fatale

Kleopatra - antikens femme fatale

Hon är en av världshistoriens mest kända kvinnor och den antika världens femme fatale. I två tusen år har konstnärer och författare facinerats av hennes utseende och öde, men vem var hon egentligen? Antikvetaren Allan Klynne är aktuell med en ny bok om Kleopatra.- Hon har oftast porträtterats som en erotisk ikon i lyxförpackning, men sanningen är att vi vet mycket litet om henne, berättar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att se Kleopatra enbart som ett bortskämt sexmonster är grovt felaktigt, menar Allan Klynne, uppenbarligen hade hon enastående förmågor inom diplomati och politik och hon kom att på många sätt forma Romarrikets öde.Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia den försvunna byn i New Yorks Central Park. I mitten av 1800-talet låg där, mitt på Manhattan, byn Seneca Village – en mångkulturell smältdegel helt skild från det egentliga New York City. Men när man började anlägga Central Park fick byborna avlägsnas, och idag söker arkeologerna efter resterna av den försvunna byn i Central Park.Läs mer om projektet .Programledare är Tobias Svanelid.

16 Huhti 200924min

Vasaättens grå eminens

Vasaättens grå eminens

Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar! - dessa ord var Per Brahe den äldres ledstjärna och livräddare i vasakungarnas skugga.Vetenskapsradion Historia bekantar sig med 1500-talets meste doldis - en man som själv hade kunnat göra anspråk på den kungliga tronen, men som istället valde att ge stöd åt andra mer eller mindre maktfullkomliga kungar.- Han var en utmärkt strateg och skaffade ett stort inflytande över såväl sin morbror Gustav Vasa och kusinerna Erik XIV och Johan III, berättar historikern Bo Eriksson som med sin forskning nu för första gången kan berätta den sanna historien om Per Brahe d.ä.Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också striderna i Köpenhamn för 350 år sedan, som så när kom att få hela Danmark på fall. Vårvintern 1659 stod den svenska hären med Karl X Gustaf i spetsen alldeles utanför Köpenhamn och i hopp om att vinna en avgörande seger beslutade kungen att storma staden. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Huhti 200924min

Polarexpeditioner och fotbollssånger

Polarexpeditioner och fotbollssånger

För exakt 100 år sedan blev den amerikanske polarforskaren Robert Edwin Peary den första människan någonsin att nå Nordpolen. Vetenskpasradion Historia berättar om Pearys bedrift och om den kapplöpning mot polerna som han var en del av.- Det tidiga 1900-talets polarforskare var som vår tids astronauter, de var upptäcktsresande i de mest extrema av miljöer, berättar Olav Orheim, direktör vid Norges Polarinstitut.Men polarfärdernas status ledde också till bedrägerier och skumraskaffärer - frågan är om Peary verkligen var på Nordpolen?Dessutom uppmärksammar vi fotbollssångernas historia. I veckan drar Allsvenskan igång, och landets läktare kommer återigen att fyllas av skrål och sång. Men varifrån härstammar egentligen traditionen att sjunga på fotbollsmatcher, och hur kommer det sig att den mest populära fotbollssången av alla heter You ll never walk alone?Vetenskapsradion Historia besöker fotbollspubar i Liverpool och fotbollsmuseet i Preston för att hitta svaret på frågorna.Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Huhti 200924min

Svanelids vapensköld färdigmålad när Vetenskapsradion Historia firar 400 program!

Svanelids vapensköld färdigmålad när Vetenskapsradion Historia firar 400 program!

Det började i januari 2000 med ett program om det mytomspunna Atlantis och denna vecka fyller Vetenskapsradion Historia 400 program! Programledaren och redaktören Tobias Svanelid firar med att skaffa sig en egen vapensköld.- Allt fler skaffar sig ett eget heraldiskt tecken, och jag tyckte att det var på tiden att jag fick min egen vapensköld! säger Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stefan Bede, vice ordförande för Svenska Heraldiska Föreningen, berättar hur heraldikerna har tänkt kring skölden.Läs mer om föreningen på: www.heraldik.se.Dessutom samtalar historikern Dick Harrison, författaren Katarina Mazetti och förlagschefen Björn Andersson om varför det blivit så populärt att skriva historisk skönlitteratur.- Det är en stor utmaning att både skriva en bra roman, samtidigt som man måste hålla sig inom historiska fakta, menar Dick Harrison, aktuell med sin första historiska roman ”Ofärd”.Katarina Mazetti, aktuell med boken ”Blandat blod”, menar att historisk fiction egentligen alltid funnits, men att genren länge varit smutskastad, delvis därför att dessa böcker mest haft kvinnliga läsare. Björn Andersson på Historiska Media menar att den historiska romanen har ökat starkt i popularitet de senaste åren.

26 Maalis 200924min

VR Historia 20090319 2009-03-19 kl. 14.00

VR Historia 20090319 2009-03-19 kl. 14.00

Klimatförändringar hotar kulturarvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Maalis 200924min

VR Historia 20090319 2009-03-19 kl. 13.20

VR Historia 20090319 2009-03-19 kl. 13.20

Klimatförändringar hotar kulturarvet. Vårt kulturav är hotat av klimatförändringar. Högre temperaturer, stormar och översvämningar ökar trycket på redan svårt prövade fornlämningar och historiska miljöer.- Idag ser vi hur arkeologiska fynd, inte minst trä som bevarats i våtmarker, försvinner i snabb takt, säger Karl Uwe Heussner på Tysklands Arkeologiska Institut.Vi besöker världsarvsstaden Prag som 2002 drabbades av översvämningar som överträffade alla tidigare rekord. Prag är ett av många exempel som i en aktuell UNESCO-rapport lyfts fram som särskilt hotade. I en enkät bland UNESCO:s medlemsländer säger 3 av 4 att klimatförändringar påverkar deras världsarv. Sammanlagt listas 46 världskulturarv som direkt hotade av klimatförändringar. Det handlar om arkeologiska ruiner, kyrkor och moskeer. Hoten är allt mellan tropiska stormar, erosion och översvämningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Maalis 200925min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
tsunami
mystista
rss-ikiuni
konginkangas
totuus-vai-salaliitto
rouva-diktaattori
sotaa-ja-historiaa-podi
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-sattuu-sita-suomessakin
historiaa-suomeksi
apinan-vuosi
rss-kirkon-ihmeellisimmat-tarinat
rss-iltanuotiolla
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
rss-peter-peter