Mordet på Lincoln och dess svallvågor

Mordet på Lincoln och dess svallvågor

150 år efter mordet på president Abraham Lincoln reser Tobias Svanelid till brottsplatsen för att höra om den förskräckliga händelsen och dess konsekvenser för amerikansk historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 14 april 1865 sköts amerikanske presidenten Abraham Lincoln för att avlida dagen efteråt. Skottet ekar ännu 150 år efteråt som en av de viktigaste och mest mytomspunna händelserna i USA:s historia, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid åker till platsen för brottet, Ford’s Theatre i Washington DC för att ta reda på vad som egentligen hände och vilka konsekvenser mordet haft.

Historieprofessorn Richard Wightman Fox, författare till aktuella ”Lincoln’s Body” menar att presidenten kommit att bli en kraftfull symbol för den amerikanska drömmen, och för tanken på alla människors lika rättigheter, och att det inte minst var Lincolns groteska kroppshydda som skapat den långlivade Lincolnmyten.

Martha Hodes, historieprofessor vid New York-universitetet och författare till aktuella ”Mourning Lincoln”, visar däremot att alla inte sörjde presidentens död. I Södern hyllade man mördaren och hoppades att mordet skulle sätta stopp för planerna att frige sydstaternas slavar. Bland afroamerikanerna fruktade man samma sak, att mordet skulle krossa Lincolns drömmar om att förbjuda slaveriet.

Men bland dagens amerikaner är det inte presidentens kropp eller sorgliga slut man tänker på, när man hör namnet Lincoln – han är förvisso landets mest populära president genom tiderna, men associeras idag med bilar, bankrådgivning och vampyrjägare.

Jaksot(853)

”Rysslandssvenskarnas historia ett bortglömt trauma”

”Rysslandssvenskarnas historia ett bortglömt trauma”

För hundra år sedan var Ryssland framtidslandet som lockade tusentals svenska emigranter och hundratals svenska företag att etablera sig på andra sidan Östersjön. Svenskar byggde framgångsrika liv i Ryssland, och lade grunden för Ryssland som oljenation. Men 1917 tog allt plötsligt slut. - Historien om svenskarna som bodde i Ryssland är ett oskrivet kapitel i Sveriges historia, menar forskarna Helene Carlbäck och Martin Kragh som båda engagerat sig i det nya arkivsamarbete som nu upprättas mellan Sverige och Ryssland. Dessutom uppmärksammas historien på Sveriges mest bortglömda platser. Genom den kraftigt expanderande vindkraftutbyggnaden i landet får arkeologerna nu möjlighet att undersöka områden som vi tidigare vetat mycket litet om, som i fallet med Alared i Halland, där forntidens svenskar levde, begravdes och bröt granater för smyckestillverkning. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Marras 201324min

Löskefolkets historia i rampljuset

Löskefolkets historia i rampljuset

Sveriges historia är inte enbart dess kungars. I en aktuell antologi riktas nu fokus på samhällets mest utsatta genom historien, vilket ger en ny bild av vårt lands senaste 700 år. - Historien handlar oftast om kungar, drottningar och fältherrar, men vi vill skildra människorna som levde på samhällets absoluta botten, historiens trasproletariat, säger Sofia Holmlund, en av redaktörerna till boken Usla, elända och arma. Dessutom uppmärksammas det 150-årsjubilerande talet vid Gettysburg, då Abraham Lincoln definierade vad inbördeskriget egentligen handlade om. Ett tal som definierat USA som nation, enligt historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Marras 201324min

Hovintrigernas hertiginna

Hovintrigernas hertiginna

Hon bojkottade Gustav III:s fester och anklagades för statskuppsförsök. Hedvig Elisabeth Charlotta var det svenska hovets flitigaste dagboksskrivare, men också en skicklig intrigmakare och politisk aktör i Sveriges stormiga revolutionstid. - Hon utövade sin makt på de informella arenorna, men gjorde det bästa av en ganska komplicerad situation, säger My Hellsing som studerat drottningens politiska ambitioner. Dessutom besöker Tobias Svanelid och historieprofessorn Martin Hårdstedt den svenska historiska kultplatsen vid Lützen för att ta reda på vad Gustav II Adolf egentligen spelar för roll i dagens historiska medvetande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Marras 201324min

Jakten på Karl XII:s turkiska palats

Jakten på Karl XII:s turkiska palats

För 300 år sedan styrdes stormakten Sverige ifrån en turkisk kiosk i Timurtasch. Här beslutade kungen bland annat om att införa justitiekanslersämbetet - en instans som lever kvar än idag. Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter spåren av Karl XII:s turkiska äventyr och söker efter spåren efter karolinerna i turkiska Edirne och grekiska Didymoticho, där kungens minne lever kvar i fotbollslaget som bär hans namn. I allhelgonatider har skräcken högkonjunktur - liksom den hade i slutet av 1800-talet. Konstvetaren Anna-Maria Hällgren menar att förrförra seklets fascination för brottslingar, änglamakerskor och likplundrare egentligen handlade om uppfostran. - Genom att besöka vaxkabinettens ruskiga avdelningar skulle 1800-talsmänniskan lära sig se skillnad på en giftmördare och en falskmyntare, menar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Loka 201324min

När fotbollen föddes

När fotbollen föddes

Ingen ribba i målet, frispark för lyrtagning och domarna på bänken. Mycket var annorlunda när fotbollen enades om sina första gemensamma regler för 150 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen där världens populäraste sport föddes. - Varenda privatskola hade sina egna regler för hur fotboll skulle spelas, och vid mötet i oktober 1863 handlade det om att enas om gemensamma regler, berättar fotbollshistorikern Åke Jönsson. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia verklighetens Downton Abbey, med anledning av en aktuell bok som skildrar livet på Highclere Castle som stått modell för tv-serien. I centrum för berättelsen står Lady Almina, som köpte sig såväl slott som titel av sin rike pappa, men historikerna är kritiska till skönmålningen av det tidiga 1900-talets klasskillnader. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Loka 201324min

Leipzig 1813 – Napoleons ödestimma

Leipzig 1813 – Napoleons ödestimma

I oktober 1813 drabbade 600 000 soldater samman vid Leipzig i ett av historiens största fältslag. Folkslaget vid Leipzig innebar slutet för Napoleon, och födelseplatsen för en tysk nationalkänsla. - Vi har ju lärt oss att Waterloo är avgörandet, med det var här vid Leipzig som Napoleon hade sin tyngsta förlust, berättar historieprofessorn Martin Hårdstedt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slagfältet, och de museer som idag visar jubileumsutställningar, och undersöker hur man idag högtidlighåller minnet av fältslaget, som skördade mer än 50 000 dödsoffer. På platsen finns numera det 100-åriga Folkslagsmonumentet, en kolossal byggnad som skulle minna om segern mot Napoleon - men hur har minneskulturen förändrats från 1800-talets romantiska nationalism, via kalla kriget till idag? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Loka 201324min

Vetenskapsradion Historia Kvinnokamp för skilsmässor och myndighet 2013-10-10 kl. 13.35

Vetenskapsradion Historia Kvinnokamp för skilsmässor och myndighet 2013-10-10 kl. 13.35

Att fingera otrohet verkar ha varit en vanlig strategi för högadeln att få skiljas i början av 1800-talet. Vetenskapsradion Historia berättar om adelns skilsmässoboom och om kvinnornas långa kamp för att bli myndiga. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Loka 201324min

När folkhemmet städades fram

När folkhemmet städades fram

För 75 år sedan sändes radions första socialreportage, På husesyn med Ludvig Nordström. En radioserie som kom att revolutionera folkhemmet. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Lort-Sverige anno 1938 egentligen såg ut, och vad det var Lubbe Nordström ville förändra. - Det handlade inte om städning utan om själva husen, som man ansåg höll Europas lägsta standard, berättar historikern Jenny Björkman. Men den lort som skulle bort var inte bara fysisk, utan också själslig, menade Lubbe Nordström, som kritiserades för att syssla med rasbiologisk skandaljournalistik. Dessutom uppmärksammas emigrationsutredningen 1913 som skulle förklara varför alla svenskar tycktes överge moderlandet för Amerika. En utredning som i förlängningen lade grunden för ett modernt och amerikaniserat Sverige, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Loka 201324min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
huijarit
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
mystista
konginkangas
tsunami
rss-ikiuni
totuus-vai-salaliitto
sotaa-ja-historiaa-podi
rss-i-dont-like-mondays-2
rouva-diktaattori
rss-peter-peter
hippokrateen-vastaanotolla
historiaa-suomeksi
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-iltanuotiolla
rss-kikka-forever
rss-kalmakabinetti
rss-kirkon-ihmeellisimmat-tarinat