Att blanda tempus eller inte – det är frågan
Språket20 Tammi

Att blanda tempus eller inte – det är frågan

I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet.

– Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Historiskt presens irriterar

Historiskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser.

– Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson.

Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter.

– Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet.

Språkfrågor om tempus

Varför används i historiskt presens i nyhetstexter?

Varför blandar journalister tempus inom en och samma text?

Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus?

Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerade mat.”?

Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När kriget väl inleddes.”?

Lär dig mer om tempus

Läs artikeln Tempusfrågor i svenskan av Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018).

Läs artikeln Tiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006).

Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020).


Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(925)

Svåra toner

Svåra toner

Allt fler gymnasier erbjuder studier i kinesiska och veckans program besöker Blackebergs gymnasium i Stockholm där eleverna kämpar med kinesiskans uttal. Det svåraste är tonerna, säger de - att samma ord kan få flera olika betydelser, beroende på ordtonen, det vill säga tonhöjden och hur den utvecklas i ordet. Tredjeårseleverna säger att de efter några års studier nu kan göra sig förstådda, och flera av dem tycker kinesiska är lättare än franska. Läraren Håkan Friberg berättar om sitt och medförfattaren Henrik Bengtssons arbete med att utforma den första svenska läroboken för kinesiska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning:- dags att ta med prickarna över å, ä och ö i e-postadresser?- hur skriva e-faktura i början av mening?- jaså eller jasså - hur stavas detta ord?- thé, te, té, tea - många stavningar för känd dryck- ett regnväder kommer att toucha Skåne - uttal och stavning?- Tillstånd erfodras läste en lyssnare och undrade över stavningen- vika eller viga sin tid åt något? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Syys 201124min

Språkkramare

Språkkramare

Sommarkurser med språkbad och översättning av barnböcker. Det är ett par av de strategier som tas i bruk när entusiaster försöker hålla liv i de minsta av de fem svenska historiska minoritetsspråken, samiska och jiddisch. I veckans program besöker vi Umeå universitets sommarkurs i umesamiska. Kursledare Henrik Barruk är en av de få nu levande personer som talat umesamiska sedan barnsben. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- många ord för skjutande rodd, en uppföljning- vad menar man när man talar om språkliga regler? Är det människor som står bekom dessa?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord? - ett apelsin, men flera apelsiner: hur hänger det ihop?- ortnamn: bestämd eller obestämd form, och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Syys 201124min

Lust och listor

Lust och listor

Säger du ostbågar eller ostkrokar? Och tycker du att potatischipsen ska kallas tjippe eller tjibba? Svaret kan avslöja var i Sverige du bor. Det säger lingvisten Mikael Parkvall vid Stockholms universitet som under sommaren roat sig med att göra dialektgeografiska kartor över ord för snabbmat och andra moderna företeelser. I bästa fall avslöjar kartorna också varifrån de språkliga influenserna kommer, säger han.Ur tidigare program:Cellisten Hanna Thorell tar upp ämnet grupptryck i uttalet av ett ord som används mycket i hennes värld: dirigent. Hon har blivit rättad många gånger när hon uttalat ordet med sje-ljud, 'dirisjent', för det vanliga inom konstmusiken är ett uttal där g-et hörs. Eftersom både uttalen är riktiga, tänker hon nu använda det uttal hon vuxit upp med, berättar hon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om övergripande språkfrågor som väcker starka känslor:- Lilla torg eller lilla torget i Kalmar- osäkerhet om dess- tatt eller tagit- efterlyses: krafttag från språkvården!- era lokala nyheter - varför detta tilltal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Elo 201124min

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem 2011-08-23 kl. 14.00

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem 2011-08-23 kl. 14.00

P1 Språket 23 aug 2011 Vem har semester? Den nya säsongen Språket-program inleds denna vecka med både allmängiltiga och udda språkfrågor som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Elo 201124min

Språkbiten 20110815  Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord 2011-08-15 kl. 06.00

Språkbiten 20110815 Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord 2011-08-15 kl. 06.00

Språkbiten 17/8 2011 Uttal av `ungefär` och andra vanliga ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Elo 20119min

Språkbiten 20110808 God och go 2011-08-08 kl. 06.00

Språkbiten 20110808 God och go 2011-08-08 kl. 06.00

Språkbiten 8/8 2011 God och go Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Elo 20118min

Språkbiten 20110801 En enda bokstav kan göra skillnad 2011-08-01 kl. 06.00

Språkbiten 20110801 En enda bokstav kan göra skillnad 2011-08-01 kl. 06.00

Språkbiten 1/8 2011 En enda bokstav kan göra skillnad Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Elo 20119min

Språkbiten 20110718 0535 20110718 2050 20110724 1735 2011-07-18 kl. 06.00

Språkbiten 20110718 0535 20110718 2050 20110724 1735 2011-07-18 kl. 06.00

Språkbiten 18/7 2011 Ingen ko på isen och andra uttryck Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Heinä 20118min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
hippokrateen-vastaanotolla
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
filocast-filosofian-perusteet
rss-ylistys-elaimille
sotataidon-ytimessa
radio-antro
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita