Skyddslös och utnyttjad – sexualbrott mot särskilt sårbara
Kaliber29 Marras 2021

Skyddslös och utnyttjad – sexualbrott mot särskilt sårbara

Kaliber om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som lurats, pressats och tvingats till övergrepp och hur myndigheternas skydd brister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fallet i Linköping

Flera kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning blir våldtagna av en 29-årig man som de känner, eller känner till, men han utger sig för att vara någon annan när de ses. Någon som är identisk honom till utseendet.

Och enligt åklagaren Elin Åkerberg så visar utredningen att den misstänkta 29-åringen kommit på ett sätt att utnyttja kvinnornas utsatta position.

– De har haft svårt att sålla i den informationen som han har lämnat, och svårt att värja sig mot de här lögnerna som han har förmedlat till dem via de här profilerna. Och det kan nog delvis ha lite med deras intellektuella funktionsnedsättningar att göra, att man haft svårt att se vad som varit sant och falskt. Det här är ju någonting som gärningsmannen har utnyttjat.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska prioriteras

Inom polisen och Åklagarmyndigheten lyfts personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en grupp som ska prioriteras. Och forskning visar att de är mer utsatta för sexuellt våld än andra, och de kan ha svårt att ta till sig information och förstå och svara på frågor. Målsägandebiträdet som företrädde de utsatta i Linköping, Ulrika Wangle har själv jobbat både inom Åklagarmyndigheten och som civil utredare vid polisen. Hon anser att bristen på specialisering och djupare kunskap riskerar att påverka rättssäkerheten.

– Har man då inte den kompetensen så ser jag ju också att det brister i förundersökningen, som gör att man kanske inte kan driva vidare en utredning, eller att det leder till ett åtal. Och det gör ju också att man då kanske inte då som en person med intellektuell funktionsnedsättning märker av att det är värt att anmäla, för att det inte leder någonstans.

"Tror på en bred kunskapshöjning"

Även åklagare Elin Åkerberg som jobbade med fallet i Linköping ser ett behov av kompetenshöjning.

– Specialistkunskap är ofta bra, samtidigt så tror jag att det här är brottsoffer som vi stöter på ganska ofta och då är det bra om alla har lite kunskap om hur man ska bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så jag tror på en bred kunskapshöjning ändå, inom myndigheterna.

Eva Johnsson är vice överåklagare och arbetar på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, och säger att personer med osynliga funktionsnedsättningar är en grupp som ska prioriteras, och att den vägledning som tagits fram är forskningsbaserad, men det kan ändå finnas skäl att se över den, anser hon.

– I och med att ni lyfter den här frågan nu, så kommer det ju fram att det finns interna önskemål och då måste vi ju titta på om vi behöver se över vårt metodstöd och förbättra det, vi måste se över om det finns behov av ytterligare utbildning för att det är väldigt viktigt att de här personerna med de här funktionsvariationerna som vi vet förekommer, får komma till tals på rätt sätt. Man måste bemöta dem på rätt sätt och de måste få lov att bli hörda på rätt sätt, oavsett om de är offer eller förövare.

Det finns idag inga nationella riktlinjer eller särskilda direktiv, utan det är väldigt olika hur landets kommuner gör i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor, där det här ingår.
I Östersund har man de senaste åren jobbat aktivt med förebyggande arbete. Bland annat genom att utbilda personalen inom LSS-verksamheten och ha möten med boende. Och temat för nästa möte är sex mot ersättning, eftersom det är något som kuratorn Alexandra Woxlägd stöter på i sitt arbete:

– Jag träffar kvinnor som har sökt kärleken utifrån sexuell kontakt, via ofta olika sociala medier, där de då får frågan om de vill utföra olika sexuella tjänster mot ersättning.

"Innan något händer"

Samtidigt har polisen i Alingsås startat ett brottsförebyggande projekt, "Innan något händer”. Utredare Ekblad-Sjölund och barnförhörsledaren Susanne Karlsson jobbar med projektet.

– Det kom in förhållandevis många ärenden med intellektuellt funktionsnedsatta, och vi sa att "det här är ju inte klokt!". Och vi kände ju att de är väldigt skyddslösa och utsatta. Och till slut så kom vi fram till att vi måste försöka göra någonting åt det, det kan inte vara såhär, säger Susanne Karlsson.

Poliserna började att samla in anmälningar och utredningar som rör personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Här har vi ju ett femtiotal ärenden där vi har sexualbrott, och där en av parterna, eller båda, har en intellektuell funktionsnedsättning.

Statistik är viktigt, säger Eva Ekblad-Sjölund.

– När vi gick till vår chef här på vårt lokalpolisområde, så var det hans första fråga: "Hur ser statistiken ut?" Och det finns ingen statistik att hämta. Det finns ingen brottskod där man kan se att det är en intellektuellt funktionsnedsatt som förekommer, och det finns heller ingen markering någonstans i våra arbetssystem som vi har, vi jobbar i ett system som heter Durtvå, och det finns ingenstans där man kan markera det, utan då fick vi säga att vi hade de här ärendena som vi har funnit, och som sagt ja, en 45-50 ärenden.

"Kan vara integritetskänsligt"

Det är Brottsförebyggandet rådet, Brå, som skapar nya brottskoder, men initiativet måste komma från myndighetshåll, det säger Linn Brandelius, som är statistiker på Brå:

– Vi får ju önskemål från polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, de som jobbar med att utreda brott. Men sedan får ju de i sin tur krav från regeringen att följa upp brott, och oftast brukar ju önskemål komma från sådana typer av krav.

Hos Åklagarmyndigheten är även det här en fråga som ligger på vice överåklagare Eva Johnssons bord. Hon ser risker med brottskodning av det här slaget:

– Det kan ju vara integritetskänsligt, att utifrån först en lekmannabedömning, så ska vi koda om en person har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.

Och ju fler koder ett brott har desto sämre riskerar kvaliteten på kodningen att bli, enligt Brå.

Anna Lindström är verksamhetsutvecklare när det gäller polisens arbete med sexualbrottsutredningar. Och hon säger som överåklagare Eva Johnsson att brottskodning kan vara känsligt utifrån frågan om integritet.

– Det finns ju så många olika personer vi möter. Vi möter de här personerna där det är viktigt för oss att förbättra oss, vi har personer med missbruksproblematik, vi har med psykisk ohälsa, och så vidare. Och eftersom vi inte har den brottskodningen, utan att som sagt vi brottskodar utifrån brottsområdena, så det här är inte en helt enkelt fråga känner jag.

Men nu lyfts det ju både från polisen och kommuner behov av mer samordning och att man ska göra mer lika över landet, vad tänker du om det?

– Ja men det är ju nånting som vi får ta med oss och titta på.

Reporter: Lisbeth Hermansson
Producent:
Johan Sundström
Tekniker och slutmix:
Henrik Henriksson
Programledare:
Annika H Eriksson

Jaksot(590)

Barnen och diagnoserna

Barnen och diagnoserna

Snabbutredningar av barn och felaktiga diagnoser. Hundratals barn utreddes av ett privat bolag när köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin skulle kortas. Men flera utredningar höll inte måttet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Touko 202030min

Resorna till IT-jätten

Resorna till IT-jätten

Från Riksdagsförvaltningens IT-avdelning flyger varje år tjänstemän till IT-jätten Microsofts konferenser. Det trots att alla föreläsningar finns gratis tillgängliga på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Touko 202030min

Birgits vädjan om demensvården i coronatider

Birgits vädjan om demensvården i coronatider

Kaliber om hur anhöriga till äldre drabbas som en konsekvens av coronasmittan som tar allt mer tid och resurser i kommunerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Huhti 202029min

De dolda sexövergreppen del 4: Förövaren är en kvinna

De dolda sexövergreppen del 4: Förövaren är en kvinna

Kaliber granskar fenomenet med sexualbrottsdömda kvinnor. Polis och barnrättsorganisationer larmar om att de ser allt fler kvinnor i övergreppsmaterial som anmäls på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Huhti 202035min

Kina och de svenska systerstäderna

Kina och de svenska systerstäderna

24 svenska kommuner har någon form av samarbetsavtal städer i Kina samtidigt har sju kommuner avslutat sina samarbeten på grund av bristerna för mänskliga rättigheter i Kina. Det visar nya siffror som Kaliber tagit fram. Hur kontroversiella är avtalen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Huhti 202029min

Domen som friade Kultursverige

Domen som friade Kultursverige

Julmiddagarna för kulturmakthavarna blev rättssak. Och efter fem år har nu Högsta domstolen satt punkt: Middagarna var inga mutor. Men hur tydlig vägledning ger domen framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Huhti 202029min

De dolda sexövergreppen del 3: Skadestånden som inte når fram

De dolda sexövergreppen del 3: Skadestånden som inte når fram

Kaliber granskar processen kring skadestånd till brottsoffer i andra länder, om hur det som bestäms i vårt svenska rättssystem krockar med andra länders system och om pengar som fastnar på svenska bankkonton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Maalis 202037min

Guldspadenominerade: Den sista milen – leverans till dörren

Guldspadenominerade: Den sista milen – leverans till dörren

Förra våren sände Kaliber ett program som handlade om hur villkoren ser ut för de personer som kör ut alla våra nätköp ända till dörren. Det är nu nominerat till grävpriset Guldspaden. Lyssna igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maalis 202029min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
sita
rss-ootsa-kuullut-tasta
poks
antin-palautepalvelu
yopuolen-tarinoita-2
kaksi-aitia
mamma-mia
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
murha-joka-tapahtui-2
ootsa-kuullut-tasta-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
terapeuttiville-qa
rss-palmujen-varjoissa
lahko