Sjukvården i pandemins spår

I pandemins början möttes sjukvårdspersonal av applåder, bakelser och lunchlådor. De var Sveriges hjältar. Men vad har hänt med den statusen nu? Barnmorskor säger upp sig från förlossningsavdelningar och inom vården gror ett missnöje.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rebecca har jobbat som barnmorska på förlossningen sedan 2007. Hon blev utbränd redan innan pandemin, och kom tillbaka när läget var ännu mer kaotiskt. Nu har hon fått nog. Hon är en av dem som sagt upp sig och ska nu istället jobba på ungdomsmottagning.

– Jag började få hjärtklappning och tryck över bröstet, svårt att somna på kvällarna. Jag låg och funderade på jobbet, jag kunde inte släppa vissa patienter jag hade haft hand om. Det fanns vissa katastroftankar om det värsta tänkbara som skulle kunna hända på jobbet. Det slutade med att jag inte klarade av att gå till jobbet, utan jag blev sjukskriven, berättar hon.

Barnmorskor och övrig vårdpersonal har larmat om överbelastningar i vården under många år, och i och med pandemin ändrades arbetssituationen drastiskt med hög arbetsbelastning och osäkerhet kring rutiner.

Men pandemin har också fört med sig vissa positiva aspekter. I och med att man ville begränsa sjukhusbesöken för vissa patientgrupper har en del digitala innovationer fått sig en skjuts.

– Det är bra för att det avlastar sjukvården och för att patienter slipper ta ledigt från jobbet t.ex. Men just nu är det extremt många pilotprojekt igång och det är där utmaningen kommer in, när man ska försöka göra ett avgränsat pilotprojekt till en regional eller nationell lösning, säger Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Gäster i programmet är Magnus Åkerström, forskare på Institutet för stressmedicin, Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Annika Wåhlin, vårdstrateg på Vårdförbundet.