Podd #232 – Anpassa dig till “AI-eran”: Utmaningar och möjligheter för framtidens marknadsföring

Podd #232 – Anpassa dig till “AI-eran”: Utmaningar och möjligheter för framtidens marknadsföring

Välkommen till ett nytt avsnitt av Sälj- & Marknadspodden!

I detta avsnitt, “AI-eran”, kommer vi att dyka in i hur artificiell intelligens omformar sättet vi söker och använder information, och hur det påverkar traditionella marknadsföringsmetoder som content marketing. Vi kommer att diskutera forskning som visar hur AI kan öka produktiviteten hos amatörer medan det inte alltid har samma effekt på experter. Dessutom kommer vi att belysa de utmaningar och möjligheter som AI för med sig för att skapa leads och hur marknadsförare behöver anpassa sig till denna teknologiska utveckling.

Anders belyser vikten av att förnya webbens innehåll och struktur, medan Lars understryker vikten av att fokusera på grundläggande element och ny teknik. Vi pratar också om behovet av ny kompetens och rekrytering av specialiserad personal för att maximera AI:s potential.

Häng med oss när vi utforskar hur AI förändrar spelplanen för B2B-marknadsföring och vad det innebär för dig och ditt företag.

Läs transkribering

Anders Hermansson [00:00:01]:

Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha kunskap och inspiration- kring hur man säljer och marknadsför- till den digitala business-to-business-köparen. Jag heter Anders Hermansson och med mig har jag min kollega Lars Dahlberg. –Välkommen, Lasse.

Lars Dahlberg [00:00:17]:

–Tjena, Anders. Kul. –Nu är det dags att göra podd tillsammans igen.

Anders Hermansson [00:00:21]:

Ja, det är alltid roligt. Du, vad ska vi prata om idag?

Lars Dahlberg [00:00:24]:

Exakt. Vi fokuserar idag på ett väldigt, väldigt stort ämne som vi sitter mitt uppe I. Och det är ju det att vi nu är inom form av, jag skulle vilja kalla det för skifte I form av marketing era här. Och allt det här är drivet av eller inte alltihopa kanske men det är mycket stora delar drivet av AI och den här gången så är det ju så att dels så förändras ju köpbeteendet väldigt mycket på grund av AI och dels så måste vi som marknadsfunktion eller marknadsavdelning förändra oss väldigt mycket för att dels anpassa vår marknadsföring men framförallt kunna börja nyttja AI på riktigt för att göra marknadsföring.

Anders Hermansson [00:01:15]:

Verkligen, det är ett område AI liksom det är väldigt stora möjligheter med AI just inom marknadsföring att skapa eftersom det är generativa AI vi pratar om fortfarande I de flesta fall.

Lars Dahlberg [00:01:25]:

Och vi träffar ju liksom marknadschefer väldigt mycket I vardagen och pratar med många marknadschefer. Och min tydliga känsla är att man är väldigt trevande I hur man ska förändra sin marknadsföring för att anpassa sig mot det här nya köpabeteendet. Det finns väldigt mycket osäkerhet runt det. Och framförallt så kommer man inte framåt med att använda AI för att jobba med sin marknadsföring och utföra sitt arbete. Det går, tycker jag, väldigt mycket trögare än vad man kanske kunde förvänta sig. Jag menar, du och jag var ju inne I den här eran som skedde 2010-2015, när köparen gick från att inte vara digital speciellt mycket alls B2B-köparen till att bli faktiskt väldigt digital. Det var ju en stor, väldigt stor förändring I sig. Som skiljer sig såklart åt en hel del om man jämför med den här förändringen som vi kommer prata om I det här podcastavsnittet.

Lars Dahlberg [00:02:33]:

Ja, men en sak som du och jag har pratat mycket om är att det går ju väldigt mycket snabbare nu den här gången. Både hur vi måste anpassa marknadsföringen och hur vi måste anpassa vårt arbete. Det är mycket lättare den här gången att bli aktieseglad. Det var det då med, men det blir ännu lättare den här gången.

Anders Hermansson [00:02:51]:

Ja, exakt. Jo, de som är på nu och använder de nya möjligheterna, de springer ju liksom hundra gånger snabbare än de som blir lämnade efter, så att säga.

Lars Dahlberg [00:03:01]:

Ja, nu sitter vi och pratar här lite så här om olika eror här. De ser det, men men på något sätt så känns som att den att det finns en typisk era 2010 till 2015 som fokuserar sig väldigt mycket just kring att köparen gick från att inte vara så digitalt att bli väldigt digital. Vi bara tvungna börja marknadsföras digitalt och det är framför allt startade med var ju e-post och sociala media. Och sen sen tycker jag att man kan prata om en era från 2015 fram till nu typ 2021 som man skulle kunna sätta någon sorts titel på I typ content marketing och annonserings eran. Just det. Det handlar otroligt mycket om att skapa content och var väldigt utifrån och in och relevant och hjälpa köparen på en köpresa och var väldigt duktig på att få ut detta innehåll via annonsering.

Anders Hermansson [00:03:57]:

Ja just det och även SEO så att folk förväntas googla på grejer och då ska du ploppa upp där som en kunnig källa till.

Lars Dahlberg [00:04:06]:

Precis, organiskt sök kopplat sig till innehåll var en jätteviktig källa, eller jätteviktig kanal. Och nu då, när vi kommer in här då, 2022 satte vi och vi försökte ju med någon sorts AI-eran efter pandemin. Är det som vi är I just nu eller har varit I ett tag också. Men det accelererar ju väldigt mycket under 2024. Och jag menar, ChattGPT och GeneraTivai slog ju liksom igenom under 2023, men det tog ju liksom riktig fart under 2024, kan man kanske säga.

Anders Hermansson [00:04:44]:

Ja, det blir ju, exakt, Det är just det som är klurigt, det är att teknikutvecklingen går så jäkla fort. Man trodde att man hade koll på läget och sen går det 24 timmar. Då är det liksom nya grejer.

Lars Dahlberg [00:04:57]:

Ja, om vi skulle försöka ge oss på då att försöka beskriva lite våra tankar runt vad som kännetecknar den här eron som vi nu påstår oss vara I. Och jag tror att det är många som kanske känner igen sig I det här nu när vi satt igång och börjat prata om det, men det här med personaliserade e-mails har ju blivit en jättestor grej.

Anders Hermansson [00:05:18]:

Ja, exakt. Ljugemail, där man får pitchemail hela tiden I sin inkorg, där folk påstår att de har tittat på webbsajten och vad nu. De försöker liksom vara personliga, men det är liksom lögn.

Lars Dahlberg [00:05:34]:

Precis, det är som ett väldigt nytt fenomen som uppstått. Sen kan man alltid diskutera hur det fungerar, men det kommer vi komma tillbaka till. Men det är ändå en väldigt tydlig grej som har hänt. Ja, content-chock.

Anders Hermansson [00:05:53]:

Det har där pratas om ganska länge, alltså content chock. Just, man kan väl säga att när I princip alla, vi pratar om vår spelplan B2B-bolag, När alla B2B-bolagen fattade att de skulle börja skapa content så var det ju en content-flod på webben då. Men nu är det ju, nu har ju alla möjlighet att skapa hur mycket content som

Lars Dahlberg [00:06:17]:

helst. Precis.

Anders Hermansson [00:06:18]:

Så nu är väl content-chocken enorm?

Lars Dahlberg [00:06:20]:

Det har blivit någon sorts logaritmisk skala på det. Jag tror att vi pratade om content-chock I slutet på den här content-marketing era, Men då var det liksom, tycker jag I alla fall, content-chock kanske kopplat till, mycket så här, I vissa branscher vart det väldigt mycket content-chock. Men det fanns fortfarande många branscher där det inte var så många som var så duktiga på det där och satsade på det där det blev liksom content chock men men det liksom började lite luta åt det hållet lite content chocks hållet där men nu har det bara ja nu är det content chock I kvadrat.

Anders Hermansson [00:07:01]:

Ja, för man tänker att content skapar de flesta marknadsförare känner nog igen sig till det här att det har varit svårt att få tillgång till expertisen på bolaget, antingen som ska skriva någonting från scratch eller korrläsa det man har försökt knåpa ihop då och så blir massa feedback-runder och så blir det liksom gnissel och den där konten-maskinen stannar ju hela tiden för folk och annat för sig. Nu med AI så kan man ju faktiskt producera ganska bra grejer då då, utan att det stoppar upp helt enkelt processen.

Lars Dahlberg [00:07:34]:

Ja,

Anders Hermansson [00:07:35]:

vilket gör att det kommer att komma ut enormt

Lars Dahlberg [00:07:37]:

mycket grejer. Precis och då så det här är ju en väldigt väldigt tydligt kännetecken kopplat här I eran. Sen är nästa fråga hur man ska hantera det här, hur man ska tackla det här, hur man ska ställa sig till det här själv

Anders Hermansson [00:07:48]:

för att få en

Lars Dahlberg [00:07:49]:

bra effekt. Men det är där vi har liksom landat. Och sen har vi det här med hur köparen söker information.

Anders Hermansson [00:08:00]:

Ja, exakt. Det där är intressant alltså. Om jag skulle backa till de här eren, det var innan marknadsföringen var digital, när det var väldigt svårt att få tag på information om företags erbjudande och få tillgång till expertisinformation. Sen kom content marketing, där vi fröktebjusta på digitala kanaler. Det gjorde att folk kunde googla sig till en hel del. Man pratade om att nu vill köpa I kontroll. Nu är det här om steroids. Nu behöver vi inte gå via ett white paper eller en bloggpost som någon har skrivit.

Anders Hermansson [00:08:35]:

För att det kanske är lite grann 10 procent av den bloggposten är faktiskt relevant för den frågeställning du har. Nu kan du ju faktiskt gå till en AI och bara ställa frågan. Du exakt din fråga du har och få svar på exakt den frågan. Så vi behöver liksom inte ta omvägen via content. Och det där kommer ju fler och fler människor förstå.

Lars Dahlberg [00:08:52]:

Nej men om du sitter där…

Anders Hermansson [00:08:54]:

Det är ju inte så att man… Man ska ju inte använda AI. Det är väl det som att… När man tar reda på en avasaskänk. Det är ju dumt liksom. För Det kan ju bli fel och konstigt om man hittar på det. Men just att resonera kring vad ska jag tänka på när jag ska köpa ett ERP-system? Vad finns det för olika trender inom det?

Lars Dahlberg [00:09:14]:

Ja, eller om man tänker sig bara att Jag sitter här med ett problem I vardagen och hittar lite ny inspiration om hur jag ska kunna lösa det på ett smartare och bättre sätt. Och varför jag ska göra det och vilka alternativ som finns. Allt som handlar om att inspirera mig och vara kreativ. Och förstå hur jag ska göra och hur jag ska gå tillväga och sånt. Det blir också så att jag kan lösa det väldigt mycket med hjälp av AI. Jag behöver inte heller, det är klart att jag kanske vill diskutera det jag kommer fram till med mina kollegor och så. Och kan förhandla I branschen och mitt nätverk och sådär. Men det blir mindre behov kanske av det också på något sätt.

Lars Dahlberg [00:09:55]:

För man kanske kan förlita sig kopplat till AI för att förstå vad man kanske borde göra bättre och smartare annorlunda för att bli mer framgångsrik.

Anders Hermansson [00:10:05]:

Nu var det säkert över ett år sedan jag läste en forskningsrapport från MIT, tror jag det var, där de hade gjort olika grupper av personer som hade fått använda AI-verktyg och så hade de mätt deras produktivitet och effektivitetsökning. Och då var det ju då gruppen med experter, de blev inte så mycket hjälpta av AI. Däremot totalamatörer fick ju ett superlyft liksom. Det är att om det är ett ämne som du inte kan någonting om idag, så är det ju inte så att du behöver sitta och titta på timtal med Youtube-filmer, utan du kan ju bara be en AI om att ge dig liksom det viktigaste informationen om det området. Så kan du helt plötsligt det. I alla områden, det är helt knäppt.

Lars Dahlberg [00:10:52]:

Ja, och mycket där det här har lett till, som vi har pratat om nu med content-chock och att man kan lösa saker och ting själv med hjälp av AI utan att behöva hitta information på nätet på det sättet. Jag har ju lett till att liksom leadgen har blivit mycket tuffare. Det är mycket tuffare att överhuvudtaget få bandvredd sändningstid, attention och så vidare. Få människor slita sig från AI och lyssna på dig som leverantör istället. Så det har ju börjat fungera betydligt mycket sämre att skapa leads med hjälp av marknadsföring.

Anders Hermansson [00:11:37]:

Ja, precis. Att få leads, att få konverteringar lite högre upp I trappan, det är ju redan jättesvårt. Och där har vi ju liksom en källa till verkligt bra information, en hubspot, som är liksom inbound-gudarna på jorden. De har ju själva redovisat hur mycket sämre det går för dem att konvertera inbound-leads, liksom lite grann I mitten av tratten eller uppåt. Det har ju gått ner väldigt mycket, Så nu är det ju, nu är det väl så att det är väl som för oss, Lasse, våra, vi har ju väldigt mycket konten som man kallar under forensight, det har blivit rätt tyst på den fronten sedan AI kom och det som konverterar det är ju som kontaktformuläret. Ja. Rakt på, folk är längst ner I tratten och säger, ja vad kostar det här? För just det där som vi pratade om redan 2013 när vi drog igång, det var Den här undersökningen som Google hade gjort tillsammans med KPT Sective Board där de sa att 70% av köpresan är gjord innan man kontaktar leverantören. Nu är liksom 99% av köpresan gjord innan man kontaktar leverantören.

Anders Hermansson [00:12:43]:

Jag har

Lars Dahlberg [00:12:43]:

inte sett det senaste fakta I detta, men det är ju, det går åt det hållet mycket mer på grund av den här utvecklingen. Och sen skiljer det sig mycket åt I olika branscher, skulle jag säga. Men ändå. Så där är vi. Och vi pratade inledningsvis om att det är två aspekter på det här. Det ena är ju hur ska du förändra dig som marknadsfunktion? Hur ska du så att säga kunna använda AI på ett effektivt sätt? Det är en ena kategorin av saker du måste göra. Och den andra kategorin är ju hur du förändrar din marknadsföring för att ta hänsyn till mycket av det vi precis har pratat om. Men det här med utmaningarna, jag var ju också inne på att många jag träffar har inte kommit så långt.

Lars Dahlberg [00:13:27]:

Vi gjorde en livestream förra sommaren 2024. Det var ett väldigt stort intresse kring den här frågan och det kändes som att det var några I den live streamen som hade kommit en bit på vägen men det var ju väldigt många som inte hade kommit och varit alls där heller. Så Någonstans är det så här, vad är det egentligen som liksom stoppar oss för att verkligen börja använda och få ut värdet av AI på riktigt liksom inom marknad slash kanske sälj också I viss mån.

Anders Hermansson [00:13:57]:

Just det.

Lars Dahlberg [00:13:59]:

Så, så Jag tycker det finns ganska mycket grejer att prata om här. Den ena aspekten är ju att en normal modern marknadschef inom B2B har ju liksom inte gjort det här förr. Det är ju helt nytt. Och det är så väldigt annorlunda också jämfört med mycket erfarenhet man har sedan tidigare. Så bara det gör det väldigt svårt och läskigt.

Anders Hermansson [00:14:23]:

Ja det är förvånansvärt svårt att få armarna kring vad man ska använda AI till faktiskt. Det är lite märkligt det där. Det är många som gör misstag och försöker använda det I stället för Google och så blir det fel. Men det är inte alls det man ska använda AI till. Och det utvecklas ju hela tiden också. Så just förändringsprocessen är väldigt konstig för den är så dynamisk.

Lars Dahlberg [00:14:43]:

Förändringsprocessen, det är ju svårt att på ett radikalt sätt förändra sitt ryggmärgsbeteende. Hur man gör saker. I det här fallet är beteendet så otroligt annorlunda. Det här tänket som du brukar prata mycket om, Anders. Man ska hela tiden ha sin AI-assistent med sig I vardagen, som en kompis egentligen I allt. Bara att ha det med sig hela tiden och behandla det på det sättet är en väldigt stor förändring, beteendeförändring. Det kommer inte naturligt för de allra flesta.

Anders Hermansson [00:15:26]:

Men sen blir man ju… Det finns ju en existentiell liten nödbroms också att man börjar undra, vad ska jag göra nu om den här AI gör allting? Man känner kanske inte ett lika stort hot från Excel om man säger så. Att man ska bli av med jobbet för att nu finns Excel. Men nu säger, vad tillför jag för värde när man kan promta upp nästan vad som helst. Det är också en liten spöke som spökar.

Lars Dahlberg [00:15:53]:

De här sakerna vi pratar om är väldigt självupplevda. Vi har dessutom en hel del konsulter på det här företaget som har verkligen varit igenom det här. Vi har sett det här på riktigt och vi har kunder liksom. Men just det här att man hamnar I det här, hur man än vrider och vänder på, att man blir så, man blir rädd att förlora jobbet. Man tänker så här, ja, kör på lite på mitt sätt, fortsätt med det. För att liksom.

Anders Hermansson [00:16:19]:

Och så räcker det med att man kan bevisa en gång att AI inte var något bra.

Lars Dahlberg [00:16:24]:

Skönt att

Anders Hermansson [00:16:24]:

du kan lägga det åt sidan.

Lars Dahlberg [00:16:25]:

Kom in, förlår jag dig. Så det blir så lätt att skylla på en där. Man hamnar där, hur man än liksom vrider och vänder på det. Och sen är det ju liksom att det inte finns tillräckligt mycket sense of urgency skulle jag säga. Det börjar komma mycket mer, drivs på rätt hårt, liksom upp I ledningsgrupper och så vidare. Men det finns inte riktigt där, sensor of urgency-känslan tycker jag, när man pratar med folk. Det finns ett intresse, men inte riktigt den här, sensor of urgency. Och sen måste man ju lära sig de här nya verktygen, och förstå vilka verktyg man ska använda.

Lars Dahlberg [00:17:04]:

Det bara rasar ut grejer. Vad ska man använda? Vad ska man använda till vad? Vad kan alla de här sakerna? Vad kan man faktiskt göra med dem? Det är otroligt svårt att hänga med. Och det kostar rätt mycket tid att hänga med och sätta sig in I det och bara förstå det. Och den tiden har man inte riktigt, utan man sitter där ska försöka utföra sitt arbete. Man har inte liksom en massa tid att lära sig det här. Och det är inte lite tid att handla om heller om man ska lära sig det själv.

Anders Hermansson [00:17:30]:

Nej, verkligen inte. Det kan vara en ny kategori av programvara som man helt plötsligt ska ha budget till att köpa.

Lars Dahlberg [00:17:35]:

Ja, men det

Anders Hermansson [00:17:36]:

är också… Det ersätter ingenting av det vi har idag. Nej, det är bara mer. Men ska vi köpa det här också?

Lars Dahlberg [00:17:41]:

Ja, för det mesta av det kostar ju pengar om man ska använda det på riktigt. Ja, det gör ju det, kan man ju säga. Så det blir ju också en grej. Och ja, så har kanske personalen liksom fel typ av kompetens helt enkelt. Man har inte kompetens I hur man använder den här typen av verktyg och hur man jobbar med dem på ett effektivt sätt. Utan man kan hur man gjorde förr, eller man har lärt sig göra hur man har gjort. Så att det blir mycket mer challenge, det är så utmaningar än vad man kanske kan tänka sig från början. Det är lätt att säga så här fantastiskt jättemycket möjligheter.

Lars Dahlberg [00:18:22]:

Ja, men det är en stor grej. Så det är inte så konstigt kanske att man står där och stampar och inte kommer framåt på något vettigt sätt. Så vi behöver ju liksom utveckla oss. Så jag gav mig faktiskt på och gjorde en massa behov. Och så får vi se lite grann här. Man skulle vilja fråga de som lyssnar, vad de tycker att de befinner sig med. Jag gav mig faktiskt på fem nivåer. Och så berättade jag, första nivån då, Det är ju att du redan idag har verktyg som har AI inbyggt I sig som du börjar använda.

Lars Dahlberg [00:19:06]:

Det tänker jag kan ligga rätt nära till Hans ändå för många. Man använder Adobe, man använder marknadssystem, CRM-system och det andra sådana. Man använder kanske vissa verktyg för att skapa content, man använder kanske verktyg för att jobba med sökordsoptimering, som till exempel Semrush och andra sådana verktyg. Och de får liksom AI inbyggt. Och så börjar jag använda AI kopplat till det jag gör I de verktygen. Och verktygen blir liksom bättre och smartare och hjälper mig lite mer med AI. Det skulle jag säga är någon som väldigt rudimentär nivå. Att jag har verktyg som har AI som jag använder.

Lars Dahlberg [00:19:46]:

Det ger en naturligtvis effekt, men. Sen skulle jag säga att nivå två, då blir det att du börjar ändå skapa innehåll med hjälp av generativ AI. Men du gör det helt manuellt Och när jag säger manuellt, du öppnar upp en generativ AI-plattform, Semperchat KBT, och så börjar du skriva prompter för att få fram ett innehåll.

Anders Hermansson [00:20:12]:

Ja, och man börjar om från början varje gång. Man har kanske ingen promptbibliotek och sånt där, utan man liksom… Ungefär som man googlar. Man börjar från scratch.

Lars Dahlberg [00:20:22]:

Precis. Nivå tre sedan då har man liksom förstått att det där är väldigt ineffektivt och svårt att få till bra kvalitet Så då har man kanske tittat på att skapa GPT som det kallas för, som man har förpreppat med rätt typ av förutsättningar för att man ska kunna få snabbare skapa bättre kvalitet. Man har gett A I rätt kontext.

Anders Hermansson [00:20:48]:

Jag tror det är ett rätt stort steg. Det

Lars Dahlberg [00:20:50]:

är ett ganska stort steg.

Anders Hermansson [00:20:51]:

Jag tror inte det är många som… För det första blir man ju förvånad över hur få trots allt som använder chatt-GPT av alla människor man

Lars Dahlberg [00:20:59]:

känner igen. Ja, faktiskt. Åtminstone för yrkessyftet.

Anders Hermansson [00:21:04]:

Ja, verkligen. Sen har du just att hur många av dem skapar sig en GPT. Det är ju få.

Lars Dahlberg [00:21:11]:

När man väl kommer in I den världen är det inte helt enkelt att förstå- hur man ska göra det på ett bra sätt för att det ska ge ett bra resultat. Det är helt klart så. Men ändå, det skulle jag säga utifrån marknadsförandes perspektiv, är nivå tre om man kan ta sig dit. Nivå fyra sen, Då har man utvecklat man själv egna AI-assistenter som utför vanliga standarduppgifter som vi inom marknadsfunktionen gör.

Anders Hermansson [00:21:43]:

Just det, så de tar fler stegs processer.

Lars Dahlberg [00:21:46]:

Ja, precis. Där saker

Anders Hermansson [00:21:48]:

och ting hänger ihop.

Lars Dahlberg [00:21:48]:

Precis. Så att skapa en bloggpost och då ska man göra det på ett professionellt sätt. Då måste man göra det I specifika strukturerade steg och de är liksom detsamma varje gång oavsett vad bloggen ska handla om. Och så har man gjort en sådan assistent och så använder man den när man ska göra en blogg. Men det finns ju en massa olika typer av sådana här repetitiva arbetsuppgifter där man kan göra assistenter.

Anders Hermansson [00:22:14]:

Ja, och där måste jag säga, nu kom man in på det här med att vi ska försöka hoppa på ett tåg här. Det är bara tåget som går fortare och fortare hela tiden. Så just det där med att det som kanske var lite avancerat eller fortfarande är lite avancerat att göra assistenter och sånt där man kanske behöver göra flöden I Zappier eller Maken och sådana här no-code, low-code plattform. Nu utvecklas ju AI-verktygen fort så att de nu blir liksom de här assistenterna enkla, det blir enklare att be AI-plattformen att göra andra saker än att bara spotta ur sig text så att säga eller bilder. Man kan koppla ihop AI-plattformarna med andra system så att de här assistenterna, så det kommer ju hända under 2025 definitivt.

Lars Dahlberg [00:22:56]:

Ja, jag skulle säga att den här nivå 4, om man ska ha någon målbild, ska man bli liksom på någon vettig nivå effektiv och få till en bra kvalitet I arbetet man utför så är det till nivå fyra man behöver ta sig. Antingen på egen hand är det ganska tufft men se till att man hamnar där. Pratar man sedan om nivå 5 då, så skulle jag säga att det som känntecknar den, det är att då har man ju AE-assistenter som går mer på automatik, som utför saker och ting automatiskt. Och jag kanske mera sitter, är med och styr och godkänner och så. Men det finns automatiska processer som AIS-studenterna jobbar med. Och då kan det ju bli en effektivitet och en fart på en helt annan nivå än när man bara har assistenterna och använder dem när man ska göra något med dem.

Anders Hermansson [00:23:57]:

Just det. Man behöver, på nivå fyra som du sa, då behöver man väcka assistenterna hela tiden. Det är någon som somnar om ständigt. Man måste purra dem för att de ska hända något. Medan nivå 5, då är de vakna 24-7 och bara kör.

Lars Dahlberg [00:24:10]:

Precis. Och sen så skulle jag säga på nivå 5, då har man AI på axeln. Som den här seniora, juniora, kanske då, kollegan. Och använder den egentligen mer eller mindre till allt. Sen tror jag också att man kanske då också börja använda generativ AI och AI på bättre, för att göra mera analys generellt sett, dataanalys och att driva en informationområdsning generellt sett.

Anders Hermansson [00:24:43]:

Det har vi inte varit lite medvetna om, men vi har ju använt AI för det I många år på Google och Metaplattformen till exempel. De har ju AI-snurror för de kan inte själva förklara hur en annons dyker upp hos en viss person. Det är ingen som vet. Det är en black box med någon jättemodell som funderar ut att den här personen borde ha en annons om det här. Så på det sättet har vi redan använt AI. Men det kan ju bli inom fler områden.

Lars Dahlberg [00:25:09]:

Ja, och tänk mig så att man är en svenskt företag, man är B2B, man kanske är ganska själv på marknad, eller man har en mindre marknadsorganisation, tre, fyra, fem personer. Alltså det är inte lätt att göra den här resan då när man har fullt upp över öronen.

Anders Hermansson [00:25:28]:

Det är helt ny kompetens alltså. Om vi säger att AIN nu kan ha sakkunskap inom en domän. Då behöver inte du ha det. Sen har AIN med hjälp av dataanalys koll på vilken kanal och vilken typ av marknadsföring du ska göra. Då behöver inte du kunna det. Då är det liksom att mecka med den här nästan tekniska infrastrukturen. Det är det som är din core kompetens. Att applicera den här A in på rätt ställning I ditt företag.

Anders Hermansson [00:26:01]:

Det är väldigt annorlunda.

Lars Dahlberg [00:26:03]:

Verkligen, verkligen. Ja, det här ska vi kunna prata väldigt länge om. Men jag tror ändå att tanken med den här, att ni ska få en känsla för, ni som lyssnar, på vart vi kanske är och vart vi är på väg och vad vi behöver kanske sikta litegrann på att landa för att kunna kunna hänga med helt enkelt.

Anders Hermansson [00:26:25]:

Ja, exakt. Så det var ju det var ju därmed. Vad behöver du göra som marknadsförare för att hänga med? Det var ju en sak.

Lars Dahlberg [00:26:32]:

Ska vi gå in mer på hur måste man tänka kring sin marknadsföring då?

Anders Hermansson [00:26:36]:

Ja, exakt.

Lars Dahlberg [00:26:38]:

Tänker jag. För att bara hålla på och göra massa grejer med AI. Det är ju bra, men… Det är ju bra. Det är

Anders Hermansson [00:26:46]:

ingen konkurrensfördel att spotta ur sig fyra bloggar om dagen längre. För det kommer ju liksom att… Det gör alla, eller det kan alla, kommer kunna göra med tal.

Lars Dahlberg [00:26:55]:

Jag tror en generell kompetensgrej också som måste tilldelas är att man måste bli ännu mycket, mycket bättre på att förstå sin målmarknad och sin köpare. Där kan man ju använda AI också för att underlätta den förståelsen. Men det är väldigt, väldigt viktigt. Det har varit viktigt länge, men det blir superviktigt nu att man verkligen har koll på det. Och koll på sitt erbjudande och alla de här sakerna som är I kår för företag.

Anders Hermansson [00:27:22]:

Det blir en sorts, om man tänker varumärkeskännedom, det blir väldigt, på något sätt så känns det som att vi har sprungit runt kvarteret ett helt varv nu. Vi kommer tillbaks, vi är lite tröttare än förra gången vi var där, men det är fortfarande samma gathörn vi står I. Och då är det så här, varumärket känner dom, du behöver bli känd för rätt grejer hos rätt personer. Det är väldigt viktigt. För om vi säger att Det är vanligare än någonsin nu att de sköter en större del än någonsin av sin köpresa. Och då måste ju du liksom vara en tydlig leverantör av det de vill ha.

Lars Dahlberg [00:27:59]:

Det här som Vi har pratat mycket om många gånger att ha en väldigt tydlig position, ett väldigt tydligt varumärke. Som verkligen passar mot en målgrupp där vi verkligen kan leverera maximalt värde. Det blir liksom superviktigt. Vad är vårt erbjudande till dem?

Anders Hermansson [00:28:22]:

Och erbjudande är ju alltså det problem vi löser naturligtvis men vi erbjuder också våran backstory. Alltså varför finns vi till och vad är det vi erbjuder utöver själva vår produkt? Att man när man som kund köper en produkt eller tjänst då associerar man sig ju med ett annat varumärke. Och vad står det varumärket för och så vidare? Det är det där som kommer att vara ännu viktigare än förut. Och det gör ju många B2B-bolag lite svårt att egentligen ta till sig. Utan man tycker att det är objektiva köpare vi håller på med här och det är ROI och det är liksom… Vi får

Lars Dahlberg [00:28:58]:

ändå prata när de sitter och mötar. Men jag tycker det här uttrycket du använder Anders, där vi har gått runt kvarteret och när, när det här digitala tog fart där 2010-2015, då insåg ju alla så här B2B, shit vi måste ju ha en webb som förklarar någorlunda vettigt vad vi gör, för den vi gör något för. Och så gjorde man den typen av ganska grundläggande liksom webbar och la lite mer pengar och krut på det. Och sen content marketing era, ja då förstod man ju att webben måste bli mycket mer utifrån in och affärsgenererande och kunna herbariera konten på ett väldigt effektivt och logiskt sätt och vi kan hitta oss av Google bla bla. Det vart en rätt mycket, men nu är vi liksom tillbaka. Nu räcker inte bara med att ha liksom vårt erbjudande på webben och prata lite grann om att vi har ett why. Det här måste verkligen sitta liksom.

Anders Hermansson [00:29:50]:

Ja, det ska vara väldigt tydligt för det blir det som vad är det för problem man löser och egentligen på vilket sätt och varför. Om man kan svara på de frågorna på ett riktigt attraktivt sätt som resonerar med målgruppens värderingar, då blir det bra. För det kommer att vara så att när AI står för all kunskap och kompetens så är det det mänskliga, Det som är närmare de mänskliga värderingar som kommer att vara de konkurrensfördelarna.

Lars Dahlberg [00:30:21]:

Och sen så är det ju så att de som använder AI för att leta efter information och hitta svar på saker och ting. Då kommer ju AI att hitta dig och då gäller det att den hittar dig för rätt saker här.

Anders Hermansson [00:30:35]:

Ja det är många som funderar över tror jag, hur ska man sökord optimera för en AI spindel? Nu är det ju så att det var I de första två åren när OpenAI Chat GPT kom, då var ju den som alla vet, den var ju blind för vad som hade hänt senast. Den hade ju liksom dammsugit webben var det nu var, fram till, jag kommer inte ihåg, september 2021 eller något sånt där. Det som hände efter det, det var ju liksom inte I den, den kunde ingenting om det. Nu är det ju integrerat sök på webben även I ChatGypT och Gemini och Bing. De är mer på den hemmaplanen. Det gör att du ska komma med I sökresultatet på en AI, kanske liknar de gamla, om man säger, hedliga SEO lite grann. Men någonting som man märker, det är ju att det som har, För att sökmotorerna ska ha någon vettig information att komma med så kan de inte utgå från det content som AI har skapat. Alltså om webben är helt full med AI genererat content och så söker AI in I sitt eget content som den själv har genererat.

Anders Hermansson [00:31:51]:

Då blir det liksom rundgång I det hela. Så då blir man då. Då kommer de här sajterna som Quora och Reddit och sådana sajter där människor faktiskt än så länge I alla fall producerar original content och besvarar frågor. Då blir de viktigare. Så att har man en produkt, eller agerar man på en marknad där inom en domän, som där folk liksom håller till på Quora och Reddit, då måste man vara aktiv där. För det blir som en datakälla för de här systemen för att man ska dyka upp SEO-mässigt. Exakt. Nu är vi

Lars Dahlberg [00:32:23]:

inne på många intressanta aspekter samtidigt här. Men det här med söket, jag tror att många kanske frågar sig, ställer sig den frågan, vad har hänt här då? Har det tagit fart? Och jag hittar faktiskt lite data här från oktober, november 2024 på hur marknadsandelarna fördelar sig lite grann. Jag tror det här var ganska globala siffror. Att Det är fortfarande Google som dominerar med 83 procent. Och YouTube faktiskt sticker ju också upp här med 6-7 procent. Men chatt-GPT står till exempel för 4-5 procent. Så det har börjat att hända grejer, men det är fortfarande lite I sin linda, men det där kommer ju att förändra sig snabbt. Det kommer ju öka enormt, liksom.

Lars Dahlberg [00:33:10]:

Så att det är fortfarande ett ganska litet fenomen, men pass på, när de gör den här typen av undersökningar I slutet på det här året så kommer det vara, tror jag, en helt annan balans. Bing lever lite med två procents vid det. Så att det är, och sen har vi ju de här många plattformarna som du nämnde också, där man söker på information, som Meta och allt möjligt. Men, LinkedIn och så där. Men I alla fall, det är liksom nuläget och om vi då går tillbaka till det här med varumärken och erbjudande och företag och så. Och det här har ju också pratats mycket om den personliga varumärken. Det kommer bli jätteviktigt att man får fram de personliga personer och personliga varumärkena I det här. Så har man inte börjat med det då är det verkligen dags att börja tänka igenom hur det ska gå till.

Anders Hermansson [00:34:05]:

Ja, och det är lite så att vi ska alla bli influencers på min vänster då. Där regeln har varit om att man ska vara genuin och personlig och så vidare, Den har ju varit från början där och det börjar liksom spilla över även I vår bit och bivärd. Det är den, om man säger chansen man har att välja och genomin I sociala media för att bygga sitt personliga varumärke och om ens arbetsgivare har tänkt rätt så hjälper det ju även till att bygga företagets varumärke.

Lars Dahlberg [00:34:37]:

Ja och personligt innehåll då det är ju ändå ganska många som har jobbat med det, skrivit olika typer av poster på sociala media, skrivit bloggar, artiklar, varit med och skapat innehåll I form av kanske webbinarier och guider och white papers och allt möjligt liksom där man som man står bakom liksom kanske personligen och den typen av konten och En del har ju börjat prova video, men det är ju fortfarande också inom B1 och B2 väldigt mycket I sin linda att göra personlig video och göra video. Det måste ju liksom vi ta på allvar och börja verkligen jobba med för att komma framåt med det på utifrån många olika syften och olika aspekter. För att video är grejen framåt är ju självklart.

Anders Hermansson [00:35:30]:

Ja, verkligen. Jag är lite kluven själv. Jag tror på att video är ett bra sätt att kommunicera effektivt. Det finns en möjlighet att skapa en annan typ av relation mellan den som är på videon och tittaren. Det är en att man ska läsa en torr text av någon författare som man sedan inte kommer ihåg vem det är såklart. Men sedan har vi ju då möjligheten att generera videos med AI och sådana här avatare till exempel att man gör en digital kopia av sig själv Och då vet jag inte riktigt hur det blir med det personliga varumärket. Då börjar man ju lura sig igen, eller vad man nu gör. Så vi får se var

Lars Dahlberg [00:36:10]:

vi landar. Jag tänker så här, att rätt mycket här att tänka på. Både det som har med aspekterna kring hur vi ska använda AI för att utföra vårt arbete och hur man ska tänka I den här AI-eran runt B2B-köparen och hur vi måste anpassa vår marknadsföring och ett sätt att marknadsföra sig. Vad tror du Anders? Ska vi klämma till med en sak att göra nu då, när man har lyssnat på den här podden, så man tar ett steg åtminstone I rätt riktning?

Anders Hermansson [00:36:46]:

Då tänker jag att man ska renovera webben. Jag tror att det är, om man nu är en duktig marknadsförare som har en ordentlig sektion på webben för bloggar och för content och nedladdningar och sådana här call to actions och sådana här saker så är det ju bra, behåll den. Men se över webben ur perspektivet. Vad är det vi löser för problem? För vem och varför? Se till att de frågorna besvaras supertydligt på webben- -. Så att köparna fattar vilka ni är till för. Det skulle jag säga att man tjänar väldigt mycket på. För just det där när de nu gör 99% av sin köpresa själva, då är de framme vid slutstationen, tänker jag. Och då måste du vara supervass där.

Lars Dahlberg [00:37:34]:

Ja, jag håller verkligen med dig. Att verkligen fokusera på grunden och se till att det där verkligen sitter. Det är ett väldigt bra tips. Och Om vi ska säga någonting om hur man ska förflytta sig framåt I den här, I att använda AI.

Anders Hermansson [00:37:55]:

Ja, precis. Jag skulle nog säga att försök göra det du normalt gör själv med AI. Glöm inte bort det och om AI misslyckas försök igen för att modellerna utvecklas hela tiden och blir bättre och bättre. Det går jäkligt fort. Det är liksom inte så att det är en bugg som aldrig går att rätta utan det här är mer som en medarbetare som blir smartare varje dag. Så tänk utav det en, vad ska man säga, det är en superambitiös praktikant som har 300 I IQ men som inte kan någonting utan att du måste tala om för den exakt vad du vill. Men då händer det grejer.

Lars Dahlberg [00:38:41]:

Ja precis. Och apropå de här fem stegen och så vidare. Jag tror också att många verkligen behöver tänka till lite grann här och ta hjälp på olika sätt för att ta sig framåt. Eller kanske titta på att ta in en ny typ av kompetens för att kunna ta sig framåt I den här utvecklingen. Det kommer nog behövas.

Anders Hermansson [00:39:04]:

Ja, just det vi pratade om, att det som man då, om AIN kan, en sakkunskapsområde, alltså den domän som man är expert inom, och man kan få väldigt mycket hjälp med hur man ska marknadsföra med hjälp av data som AIN går igenom och analyserar, då blir det faktiskt så att det blir ganska tekniskt det som kommer att göra skillnad. Så det är bra att få tillgång till sån kompetens.

Lars Dahlberg [00:39:30]:

Ja, men det börjar vi kanske på dags för oss att knyta ihop säcken för någonting som aldrig kommer förändra sig. Det är att du måste vara relevant. Tack och hej!

The post Podd #232 – Anpassa dig till “AI-eran”: Utmaningar och möjligheter för framtidens marknadsföring appeared first on Business Reflex.

Jaksot(244)

Podd #204 – Så påverkas du av cookiedöden

Podd #204 – Så påverkas du av cookiedöden

Dagens gäst – Anders UhlinÄr du redo för en cookie-lös framtid? Anders Uhlin är Nordenchef på teknikbolaget Quantcast. Han har stenkoll på digital marknadsföring och annonsering i världen utanför Google och Facebook – och utan cookies. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar vi om varför en blå länk på internet kan kosta mer än en TV-reklam spot, hur man når sin målgrupp på det “öppna internet” och vem som egentligen är förloraren när kakorna försvinner. Podden får dig att tänka efter och ger tips på hur du ska gå vidare utan tredjepartskakorna och utan att riskera att tappa din målmarknad. Läs mer om ämnet i bloggen: Slutet för tredjepartscookies & framtidens digitala marknadsföring The post Podd #204 – Så påverkas du av cookiedöden appeared first on Business Reflex.

9 Syys 202242min

Podd #203 – Så konkurrerar du med giganter som Google och Facebook

Podd #203 – Så konkurrerar du med giganter som Google och Facebook

Dagens gäst – Adam StighällKan man verkligen konkurrera med mediajättarna som Google och Facebook? I det här avsnittet av Sälj- & Marknadspodden träffar vi Adam Stighäll som arbetar som säljchef på Laget.se som sedan 2004 har levererat system till klubbar och lag inom svensk idrott och är idag Sveriges i särklass största aktör och har hittat en otroligt tydlig nisch med ett recept på hur man faktiskt kan konkurrera med de stora mediajättarna som Google och Facebook. Laget.se kammade hem IAB Sweden Mixx Awards utmärkelse “Årets digitala säljteam- 2021”. Bakomliggande framgångsfaktorer till detta var att Google och Facebook står för 99 % av reklamtillväxten och Adam såg snabbt att de behöver kartlägga vilka möjligheter dem kan ha för att särskilja sig och vilka resurser som de kan vara vassast i. Det och mycket mer pratar vi om i detta avsnitt av podden. Vill du läsa en sammanfattning av intervjun med Adman Stighäll i text? Se nedan. Affärsmodellen bakom Laget.seLaget.se består av två olika affärsområden, vi har ca 3000 idrottsföreningar som nyttjar vårt system dels som ett back-office system och ekonomisystem/medlemsregister men också som en hemsida för klubbar och lag. Ena benet ligger hos idrotten och deras andra hos reklam- och sponsorintäkter (vilket möjliggör att de kan satsa på föreningar). Idrotten i sig  väcker ett stort engagemang. Sponsring  blir en naturlig del i bilden, ett exempel på sponspring kan vara: Sommarturneringar är i full igång igen och alla fotbollsturneringar börjar explodera igen efter pandemin.  Vitvarubolag X ska ställa ut sina tvättmaskiner på de olika turneringarna och sponsra med det så idrottsföräldrar kan tvätta sina barns kläder under turneringen. Detta resluterar sedan i att vitvarubolaget Xkan gå ut och säga att de har tvättat x antal kläder under dessa lokala turneringarna.  Laget.se kammade hem IAB Sweden Mixx Awards utmärkelse  “Årets digiatala säljteam- 2021”. Bakomliggande framgångsfaktorer till detta var att med insikt att de stora mediahjättarna som Google, Facebook och Youtube står för 99 % av reklamtillväxten, så insåg dem snabbt att de behöver kartlägga hur man kan särskilja sig och vilka möjligheter som Laget.se kan vara vassast i. Trots utsatt marknad så hade dem en tillväxt i i fjol på 57 % på reklamaffären.  Vad har digitaliseringen  haft för påverkan de senaste 6-7 åren?Mediabolagen har valt att konkurrera på jättarnas premisser, med fokus på att man ska automatisera och digitalisera all försäljning. Det som man tidigare hade som konkurrensfördel var närvaron på den lokala marknaden (B2B-försäljning) – något som försvinner allt mer i takt med digitaliseringen. Vad finns det för trender framåt inom denna bransch?Det som är väldigt påtagligt är att det som inte går att mäta, finns inte. När man vant sin ledningsgrupp att allt grundar sig i data då vill den som levererar marknadsplanen leverera det som man vet ger avkastning och som är 100 % mätbart. Andra tankar framåt om trender inom branschen är kriget om mätpunkterna. Det är svårt att konkurrera mot Facebook och Google när dem är två stora leverantörer av de stora mätverktygen.  I en värld med mycket brus så tas det snabba beslut baserat på känslor. Vad finns då kvar i en värld fylld med brus? Man kan välja ut något som engagerar, vilket idrotten gör. Den har en känslomässig anknytning till extremt många och idrott är väldigt kraftfullt content som det investeras allt mer pengar i. Hur konkurrerar man med dessa globala jättarna?Om man är en underdog så måste man börja med att inse att man inte kommer vinna och bestämma sig för att inte bli bäst på det dem bestämmer sig för att bli bäst på.  Att  skaffa sig en upfattning om vad deras USP är så att man inte har samma. Man kan inte konkurrera med t.ex. Facebooks spelregler och sälja billig räckvidd. De snabba förflyttningarna i media medför ett typ av vakuum i marknaden som man kan dra nytta av. Tips på hur man kan konkurrera mot de globala jättarna: Ta reda på vart jättarna eller dina konkurrenter verkligen är superbra på och ha fokus på att göra tvärt om. Tänk på hur man kan komplettera det dom gör. Då vänder man det som kanske var en svaghet från början till en styrka(exempelvis om kundbemötandet endast är en chatbot så gör tvärt om och fronta telefonnummret högst upp på sidan istället för en chatbot). Tänk på att ha en spetsinriktning som ni är bäst på. Är man inte bäst på något inom media idag kan man lika bra lägga ner (om man vill ha reklamintäkter). Identifiera digitala pains, ha stark kundkännedom som resulterar i en konkurrensfördel.  Hur identifierar man sin egen Digital Pain?Digital pains-  skav som uppstår hos  konsument/kunden när något inom branschen drar iväg och  går alldelses för fort. Detta kan man dra nytta av och vända till sin styrka. Exempel på detta är när man vill lösa ett snabbt problem med sin leverantör och hittar inte derastelefonnummer. Detta konkreta exempelleder till en konkurrensfördel för den lokala marknaden. Vad ska man tänka på kring sin utveckling av erbjudande över tid i en föränderlig bransch?Det man ska tänka på går i linje med att bli bäst på någonting specifikt ur kundens ögon och samtidigt arbeta på att inte tappa kundnärvaron. Ta intryck från närliggande branscher eller de  som ligger snäppet  före sin egna genom att förslagsvis lyssna på poddar som ofta har dagsaktuell information jämfört med böcker. Hur värdeskapar ni till er målgrupp?Vår målgrupp består av idrottsfamiljer och föreningsliv. Vi diskvalificerar kunder i ett tidigt stadie där vi inte har vår spets vilket ger en hög hit rate på affärer. Det är inte där vi ska lägga fokus, utan på de kunder som kan generera mest värde.  Vi strävar efter en långvarig leverantörs- och kundrelation. Så att vi kan vara säkra på att vi kan vara det bästa alternativet över tid. Adam tipsar Favoritpodden: “Planet Money”  med 20 min om ekomoniskt fenomen. Boken: “The  Transparacy Sale” av Tod Caponi om  varför man tjänar på att vara ärlig och öppen med sina kunder. The post Podd #203 – Så konkurrerar du med giganter som Google och Facebook appeared first on Business Reflex.

21 Heinä 202238min

Podd #202 – Sälj mer genom att kombinera inbound och outbound försäljning

Podd #202 – Sälj mer genom att kombinera inbound och outbound försäljning

Dagens gäst – Karin AxelssonÄr kombinationen av inbound och outbound marketing receptet för mer tillväxt? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden träffar vi Karin Axelsson som arbetar som säljchef på Pineberry, en digitalbyrå som hjälper kunder med sökordsoptimering och digital annonsering. Med en redan framgångsrik inboundstrategi som fyller på leads i säljarnas knän, adderade Pineberry outbound marketing som ett komplement för att växa ytterligare. Hur fungerade den nya strategin? och hur får man sina befintliga inbound-säljare att motiveras för kalla samtal? Det får du reda på i podden! Vad menas med inbound och outbound marketing? Inbound är en sälj- och marknadsföringsmetod som går ut på att få potentiella kunder så pass intresserade av ditt erbjudande att de tar kontakt med dig – istället för att du ska gå till kunderna. Outbound betyder uppsökande försäljning och marknadsföring. Det är en metod där man aktivt letar upp och kontaktar företag som man kan sälja in sitt erbjudande till. Lär dig mer om hur du ska tänka kring din inbound marketing-strategi i vår guide – helt utan kostnad. The post Podd #202 – Sälj mer genom att kombinera inbound och outbound försäljning appeared first on Business Reflex.

5 Heinä 202244min

Podd #201 – CAC payback och hemligheten bakom mer tillväxt

Podd #201 – CAC payback och hemligheten bakom mer tillväxt

Företag bryr sig mest om tillväxtI podd 198 träffade Sälj-och Marknadspodden Niklas Carling som arbetar som tillväxtstrateg på Monterro. De har gjort en intressant undersökning om nordiska SaaS-bolags tillväxt och vad som är unikt för företag som växer över 40% per år. Det visade sig i undersökningen att det företag generellt bryr sig mest om är tillväxt. Vi var många som som efter podden lämnades med följdfrågan: Vad kan jag göra med den här informationen? Så i detta poddavsnitt delar Anders Hermansson och Lars Dahlberg, grundare på Business Reflex, erfarenheter kring detta ämne och hoppas kunna bidra till er lyssnares framgång. Framförallt för dem som fokuserar på tillväxt! Lyssna på vår podd där vi granskar och reflekterar över tillväxthemligheterna och delar våra egna erfarenheter! Eller fortsätt att läsa i textform nedan. Tillväxt och CAC paybackRapporten ”Nordic B2B Software Growth Benchmark 2022” där runt 120 företag har svarat på en rad olika frågor kopplat till affärsstrategier handlar mycket om vad företagen fokuserade på och vilka utmaningar de har. Man delade upp bolagen i olika kategorier beroende på omsättningen per år och de tre sakerna som de alla hade gemensamt var fokuset på tillväxt, lönsamhet och cash balance. Samtliga hade tillväxt som första prioritering och det tyckte vi var extra kul eftersom det är precis det vi arbetar med. Det presenterades många tänkvärda KPI:er att hålla koll på för ett tillväxtbolag, men det KPI vi tyckte var extra intressant och som inte talas så mycket om är CAC payback (Customer Aquisition Cost). Det är alla de pengar man lägger i sälj- och marknadföringsresurser för att få en ny kund. Man mäter alltså hur lång tid det tar innan man får tillbaka pengarna man investerat för att förvärva en ny kund. Vi säger att ett SaaS bolag säljer och lyckas stänga ett 12 månades kontrakt med en kund men samtidigt har en CAC på över 12 månader, betyder ju det att man måste lägga så mycket pengar och tid för att få en ny kund att det inte täcker kostnaden för första årets kontrakt. Skulle kunden sluta köpa ens produkt året efter så har ju det resulterat i en ren förlust. Så vi tror absolut att man ska passa sig för att ha en CAC som är över 12 mån. Hur hög CAC har bolag med snabbast tillväxt?I rapporten kunde vi se att de bolag som växer snabbast vanligtvis har mindre och fler affärer. De har också en högre investering i Customer Acquisition Value. Det betyder att de tillåter sig själva att investera mer pengar i att få fler nya kunder. Om man då ska passa sig för att ha en CAC som ligger långt över 12 månader så har det visat sig att bolag som växer allra snabbast har en CAC payback på 9 månader. De mindre bolagen som inte växer lika mycket spar ofta in på marknad och sälj och landar på en CAC payback om 8,3 månader. Den lilla skillnaden får alltså stor påverkan på tillväxttakten. CAC känns minst sagt som en väldigt viktigt KPI att ha koll på. Vad är det för typer av kostnader som CAC består av?Customer Aquisition Cost består av alla de kostnader som man lägger för att få in nya kunder. Dels kostnader för personal och kompetens inom försäljning och marknadföring men också annonsering och content marketing. Vi brukar kalla detta för affärsgenerering. Annonsering är ju bara en del i detta som kan brytas ner i flera områden. Dels behöver man arbeta med annonsering för att skapa awareness (varumärkeskännedom) men också consideration (när du överväger att köpa en produkt) och konverteringar (leads). Här behöver man även ha koll på sin “cost per lead” – det man betalar för att få ett lead när man annonserar. En annan intressant del-KPI i CAC payback hamnar på säljsidan. Har ens säljare månadslöner så vill man gärna veta hur lång säljprocessen är. För varje minut av säljprocessen behöver en säljare få betalt och har man då en väldigt liten average deal size och en väldigt lång säljprocess går det inte riktigt ihop. Utöver kostnader för sälj- och marknadspersonal så behövs även system och verktyg för att vara effektiv. Nu investerar man i CRM och Marketing Automation system, en förhållandevis låg kostnad i sin CAC men det är många delar som ska adderas till totalen. I de företag som har en tillväxt på över 40 % per år arbetar 24 % av personalstyrkan med sälj och marknad. De med störst tillväxt lägger mer kraft på marknadsföring. Vilka är utmaningarna som man står inför om man vill ha en tillväxt på över 40% som B2B-bolag?Våga ändra på processer och optimera Vad vi ser i Sverige generellt är en övertro i ingenjörskonsten. Man tror helt enkelt att bra produkter säljer av själva. Men det stämmer tyvärr inte alls. Man behöver absolut ha en någorlunda bra produkt, men du behöver få världen att upptäcka den. En annan utmaning är att många tillväxtbolag tror att marknaden är mer mogen än vad den är. På B2B-sidan tar det tyvärr längre tid. Det finns fortfarande en känsla av att beteendeförändring är riskfylld och vi kör vidare på våra stenciler och papper för att det har fungerat förr. Denna tröghet överraskar de flesta. Budskap Vi behöver veta vad vi ska säga till vår marknad och ha möjlighet att kunna skruva på det och anpassa det till vem som ska köpa det. Våga testa och utvärdera! Flexibilitet Man behöver bygga upp sin marknadsmaskin så att den är flexibel. Man ska inte investera alla sina pengar i sitt första försök – flexibilitet är A och O. Gasar man på en ny marknad och upptäcker att det inte går så bra eller får man alldeles för mycket fart så måste man kunna bromsa. Ibland blir det som att man laddar allt och hoppas på strike. Per Schlingman sa något klokt på en föreläsning jag lyssnade på: “Modern kommunikation är som att spela flipper – man måste vara agil och hålla kulan igång”. Uthållighet Det motsägelsefulla idag är ju att man måste vara lite envis med sin marknadsföring också. För att komma igenom bruset kan man inte fråga var leadsen är efter en kvart in i annonskampanjen. Så funkar inte algoritmer eller människor heller för den delen. De hoppar inte på det första de ser utan där behövs lite mer uthållighet. Man behöver fortfarande vara flexibel och kunna analysera för att dra ner på sådant som inte funkar. Skala upp Börjar det istället rulla in affärer så behöver man snabbt kunna skala upp. Att ha en förmågan att öka upp tempot och hantera många transaktioner och flöden samtidigt är viktigt. Det är såklart lättare att skala upp och ner rent digitalt. Börjar vi dock få fart på pipen inom SDR kan den typen av resurs vara svår att skala. För säljare kan man se till att man har en kultur där det är acceptabelt att testa och misslyckas med saker, men det ska också vara flexibelt att kunna ändra på arbetsuppgifterna. Effektivitet och hålla ner CAC över tid De som har högst tillväxt, har också investerat mer i sälj och marknad. Över tid vill vi ju självklart hålla nere den kostnaden (CAC). Här måste man kunna skapa ett högt mått av flexibilitet, speciellt när man skalar upp. Det är bra att ha koll på i vilket fas ditt bolag är. Är man en start up där VD eller grundare stänger alla affärer? Är man i ramp up fasen där man har skalat upp, har ordning och reda och experimenterar sig fram? Eller är man i scale up fasen, där man har nailat sitt erbjudande och har repetitiva framgångsrecept? Oavsett var du befinner dig så är det farligt att bygga en skalbar organisation för tidigt, då rinner pengarna iväg för fort. Tillväxt på nya marknader snabbt Mognadsgraden på marknaden har stor betydelse för ditt erbjudande. Börja bearbeta de marknader som är mogna först, fortsätt sedan till de som är lite mindre mogna och till sist kan du sälja på den omogna marknaden. En svensk marknad kan vara mogen medan i Tyskland totalt omogen. Det är viktigt att prioritera redan i början. När tillväxt är viktig vill man gärna in på nya marknader. Då är det bra att värma upp marknaden först. Här finns det delade meningar om man ska skicka en Country Manager med eller utan säljresurser eller bara en enskild säljare till den nya marknaden. Vi tycker man ska bygga upp en digital närvaro innan man börjar anställa personal. På så vis blir det en kortare säljprocess när det redan finns en pipedrive för den nya marknaden och säljare slipper börja från noll. Alla vill väll att det ska stå människor utanför butiken innan man öppnar den? Kvalitet i sin marknadsföring En annan utmaning är att efterfrågan på kvalitet ökar. Man behöver se ut som man är större än vad man är. Mycket det som syns utåt kopplat till sälj och marknad behöver ha bättre kvalitet och hänga ihop. Detta kan man lyssna mer om i en av våra tidigare poddar där vi pratar om varumärkeskännedom. Man måste se till att vara konsekvent i sin kommunikation och framtoning både i sin långsiktiga strategi och kortsiktig affärsgenerering. Merförsäljning Man behöver tänka igenom noga på sina programvaror och hur man som SaaS integrerar sin egna programvara med Marketing Automation och CRM system, så att man har koll på vad kunderna gör. Detta för att kunna arbeta med up sale, cross sales och eftermarknad. Det här såg vi exempelvis i rapporten ”Nordic B2B Software Growth Benchmark 2022”, att de företag som växte snabbast fokuserade till stor del på merförsäljning till sina befintliga kunder. Att sälja till sin befintliga kundbas kallas net revenue retention. För att skapa förutsättningar för detta behöver du ha en affärsmodell och produkt som gör det möjligt att expandera på två olika håll. Dels kan du sälja mer funktionalitet per användare och dels expandera användarbasen. Om du inte kan erbjuda kunder både mer funktionalitet och större användarbas riskerar köpet att vara över redan efter första försäljningen. På så vis missar du fördelarna med en lång kundrelation och möjligheten att erbjuda värde över tid. Om du har ett bra inflöde av nya kunder och säljer mer till din kunddatabas kommer du få en mer hälsosam tillväxt. Hur skapar jag mer tillväxt?Kortfattat handlar det om att ha rätt budskap och erbjudande till sina köpare. Man ska kunna vara agil och datadriven i sitt arbete. För att göra detta möjligt behöver du ha en digital sälj- och marknadsmaskin. Om du misslyckas här kan det få konsekvenser. Alla dessa delar arbetar nämligen tillsammans. Rätt budskap och erbjudande Vem är din idealkund och i vilka typer av organisationer kan din lösning erbjuda mest värde? Det är där du ska sälja. Analysera och välj ut din idealkund och förstå hur hon köper i den organisationen: Vem driver den interna köpprocessen? Köpprocessen måste man vara otroligt noga med att förstå, för det är där ditt erbjudandet ska fästa. Tänk utifrån och in! Vi har gjort ett helt avsnitt om värderesan som ni kan hitta här, där pratar vi om hur varje transaktion måste ge värde. Man vill kunna skapa innehåll som reflekterar budskapet men utan att behöva kosta för mycket. Contentstrategi i all ära men gör man inte grundjobbet så kommer man inte ha den långsiktiga framgången. Man behöver vara flexibel och våga ifrågasätta och analysera sin produkt och marknad. Agil datadriven metod Det vi på Business Reflex har tagit fasta vid är kvartalsfokus. Man bestämmer vad som är viktigt och vilka förbättringsåtgärder man behöver göra i kommande kvartal för att sedan bryta ner och arbeta agilt i två veckors sprintar. Marknadsföring kan jämföras lite som programvaruutveckling, det finns mycket att skruva på! Man måste hitta och skapa sig nya förmågor som gör det avgörande om man ska nå effektivitet och långsiktighet. Processen är densamma för sälj och marknad. Det är inte så svårt att få till om man börjar i rätt ände. Ett enat sälj och marknad som arbetar mot samma tillväxtmål Det gäller att man inte sätter upp KPI:er som skapar konkurrens mellan sälj och marknad. Detta ska vara ett gemensamhetsprojekt – alla ska hjälpa köparna att köpa. Vissa är bra på att skriva content och göra annonskampanjer på LinkedIn medan andra är bra på att vara ute och bearbeta kunderna face-to-face. Oavsett så arbetar alla mot samma mål. Detta borde vara självklart men tendensen är att de två avdelningarna glider ifrån varandra. Som VD behöver man sluta att se marknadsavdelningen och försäljningsavdelningen som en supply chain där marknadsförare ska “fixa lite leads” till säljare att följa upp på. Alla måste inse att köpresan är analog och digital parallellt och att det krävs att man jobbar tillsammans så att man servar kunden på alla ställen – det är då det genererar affärer. Hitta gemensamma mätningar att mäta framgångsfaktorn så att de inte glider ifrån varandra, exempelvis antalet nya kunder. En komplett infrastruktur för din tillväxt För att få igång din marknadsmaskin och driva den digitala affärsgenereringen behöver du en flexibel hemsida. Vissa spenderar miljoner på en hårdkodad hemsida som kräver en webbutvecklare varje gång man ska flytta en bild. Bygg inte en katedral som ska stå i 100 år när det kommer till din hemsida, den måste vara flexibel för att du inte ska gå från agil till galen. Analysera! Ha örat mot marken så att du har underlag för förändringar. Använd Google analytics, Google search console, effektiva sökordsoptimeringsprogram och programvaror som mäter användarupplevelsen för att nämna några. Marketing Automation och CRM måste hålla ihop och kunna expandera till eftermarknad över tid. Det är viktigt om man vill sälja mer till sin befintliga kundbas. Du och din marknadsavdelning behöver ha kompetens och effektiva verktyg för att skapa kvalitetstark grafisk design – allt från kampanjsidor, annonser och content. Att ha programvara som möjliggör samarbete mellan olika kompetenser är av stor vikt om man vill få fram kvalitetsäkrat resultat. Beroende på vad det är för säljkår så finns det även programvara för säljmöten. Är du ett bolag med stora affärer handlar mycket om kundinsikt. Digitala mötesplattformar (virtual selling) är specialiserade att stötta sälj och ersätter Google meet och Zoom. Detta kan göra underverk för säljprocessen när det skapas ett digitalt säljrum med all information samlat på ett och samma plats. Oberoende av var man befinner sig i sin tillväxtresa; start up, ramp up eller scale up, så gäller det att man har en företagskultur där det är okej att testa och göra misstag. Börja att arbeta med mer enkla plattformar till en början innan du skalar upp och köper dyra programvaror. Se inte marknad och sälj som en kostnadspost, se det som en investering. SammanfattningsvisVi rekommenderar att du börjar räkna på din CAC payback om du inte redan gjort det. Det är en kostnad som innehåller många delar och kräver en hel del arbete men det lönar sig i längden. Har du en bra koll på din CAC payback har du goda möjligheter att optimera den för nå ytterligare tillväxt. Ingenjörskonsten i all ära men för stor tilltro i en perfekt produkt – i en redan mättad marknad, genererar inte tillväxt. Se inte marknad och sälj som en kostnadspost, det är en investering. The post Podd #201 – CAC payback och hemligheten bakom mer tillväxt appeared first on Business Reflex.

21 Kesä 202244min

Podd #200 – Varumärkesskydd och domäner

Podd #200 – Varumärkesskydd och domäner

Dagens gäst – Per AhlströmHur skyddar du ditt varumärke och hur kan du snabbt upptäcka ett intrång? I detta avsnitt av Sälj- och Marknadspodden träffar vi Per Ahlström på Ports Group som arbetat med varumärkesskydd i över 13 år – digitalt legalt och tekniskt. Idag arbetar han på Ports Group där han ger råd till kunder om hur man ska tänka kring varumärkesskydd. Det kan handla om domännamn, hur man registrerar sitt varumärke på olika marknader eller intrångsfrågor om någon registrerat någonting som är väldigt likt ens eget. Under avsnittet lär du dig bl.a: Vad du ska tänka på när du namnger ett nytt varumärke. Varför du alltid ska registrera domännamnet innan varumärket. Hur ett varumärkesskydd kan öka värdet på ditt bolaget. Missa inte detta otroligt viktiga ämne. Intervjun finns även sammanfattad i textform nedan. Varför behöver man ett varumärkesskydd?Alla de pengar man puttar in i sitt varumärke – all kommunikation som kostar massor av pengar skyddar man genom att man har ett varumärkesskydd. Detta för att man ska ha ensamrätt om sitt varumärke, logo, ord, ljud-jingle, färg eller andra uttryck. Mest handlar det om ett ord eller en logotyp. Registreringen innebär inte bara att man vill skydda sig själv utan även att man inte gör intrång på någon annans rättighet. Låt säga att du ska expandera på andra marknader och upptäcker att det redan existerar varumärken som är väldigt likt ditt eget. Man vill inte hamna i en situation där man tvingas byta namn. Man kan få en registrering automatisk för att varumärket är så pass inarbetat, men för att uppnå sådan grad av igenkänning behöver du vara i Google och Coca Cola’s klass tyvärr. Vad är ett varumärkesskydd?Som jag nämnde så finns det många olika former av varumärkesskydd. Allt handlar om att man har ett kännetecken i form av ett ord, en logotyp eller bara en figur av något slag. Jag brukar ta Nike’s logotyp som exempel. De har en logotyp för bara ordet Nike, en med ordet Nike och swoosh-logon som de har på många skor och sen använder de ibland endast swooshen utan text. De här är de vanligaste formerna och allt är naturligtvis varumärkesskyddat. Sen finns det extremiteter som ljud (Hemglass jingeln) och färg (Löfbergs lila kaffe). Varumärke, branding eller trademark?På svenska har vi bara ett ord – varumärke, medan man på engelska använder både branding och trademark. Detta kan lätt blandas ihop. Det vi arbetar med är trademark och hur man skyddar det. På vilka sätt kan man bli drabbad om man inte har ett varumärkesskydd?När man expanderar på nya marknader och glömmer registrera sitt varumärke kan man begå intrång på någon annans varumärke eller glömma att skydda sitt eget. Detta kan bidra till att man behöver byta sitt namn eller ha olika namn på olika marknader, vilket är lite av ett mardrömsscenario. Ett exempel på detta är när Burger King skulle lanseras i Australien och det redan fanns ett varumärke med samma namn. Det slutade med att de fick heta Hungry Jacks i Australien. Detta innebär en enorm kostnad när man behöver göra om alla restauranger, skyltar och förpackningar med ett annat namn. Det vi ofta kommer i kontakt med är att andra har piratkopierat ens produkt. Har man inte ett varumärkesskydd i grunden så finns det heller inga vapen att ta till. Vad ska man tänka på när man namnger ett nytt varumärke?Ett stort problem vid namngivningen är att man väljer ett namn som är alldeles för beskrivande. Det är det värsta vi i trademarkvärlden vet. Ett exempel på detta är om Spotify’s grundare istället valt att döpa sin musiktjänst till Musicstream. Det här är en trademarkmardröm då det inte går att skydda. Man kan inte få ensamrätt om någonting som alla kan göra. Istället ska man välja ett namn där man bara kan ana vad det handlar om. Ett bra exempel är Lätt och Lagom som bara ger en hint om produkten – något man inte blir så tjock av men är lätt att äta ungefär. Den bästa formen av varumärke är just dessa typer av namn. Vi kan konstatera att Spotify helt enkelt inte varit där de är idag om de valt att heta Musicstream. Registrera domän eller varumärke?En grundregel är att registrera sitt domännamn först och varumärket sen. Det är väldigt vanligt att man gör tvärtom. Det man ska veta är att alla varumärkesregistreringar som sker blir offentliga vilket kan innebära att oärliga företag som vill tjäna pengar på andra går in och registrerar det domännamnet som du precis registrerat som varumärke. Då sitter man i en situation där att man helt enkelt inte får tag på sitt domännamn. Domännamn och varumärke hänger mycket ihop. De företag som inte har sitt varumärke.com får det svårt att flyga internationellt. Vilka webbdomäner tycker du att man ska registrera och säkra upp?Den absolut viktigaste är .com adressen. Många känner nog till att det finns .net .tech .music .pizza osv. De nya domänerna lanserade för ca sju år sedan för att bredda valmöjligheten och inte göra .com så dominant. Det har blivit en liten förändring men .com fortsätter att vara den viktigaste internationellt. Det senaste decenniet har det varit en trend att man ska registrera alla möjliga domänändelser. Jag skulle rekommendera att registrera .com och de länder du är verksam i. Är det Norge och Danmark så ska du ha .no och .dk. Det är också bra att tänka 3-5 år framåt i tiden. Det är alla gånger värt att registrera .fr domänen ifall du kanske i framtiden vill verka i Frankrike. Gör detta i god tid. Hur blir man bra på att upptäcka om någon missbrukar ens varumärke?Det finns en uppsjö av tjänster för att hålla koll på sitt varumärke. Vi brukar rekommendera att man har en domänamns-bevakning som registrerar och varnar när det dyker upp ett domännamn som innehåller ens namn eller liknar ens namn. Det finns de som registrerar domännamn som liknar ditt bolagsnamn och skickar ut falska e-post. Det här händer inte bara stora bolag som Google eller Mcdonald’s utan sker på alla bolag – även vårt eget. På varumärkessidan behöver man ha en legal bevakning, alltså en varumärkesbevakning som håller koll på om det är någon som registrerar ett varumärke som är likt ditt egna. Då har man möjlighet att göra en invändning mot registreringen så att ens varumärke förblir intakt. Du nämnde falska e-post från bolagsdomäner som påminner om ens egna. Hur undviker man detta?De vanligaste varianterna är bl.a. bolag som jobbar med spoofing. Det handlar om att man sätter upp en VD’s mail (snabel-a) företagsadressen.com för att skicka till en ekonomiassistent eller ekonomichef och begära en utbetalning: “En brådskande överföring måste ske, kan du sätta in x antal miljoner kronor på detta konto”. Du upptäcker bedrägeriet när du trycker på “Svara” och ser mailadressen det egentligen är skickat ifrån. Ofta är det massor av krumelurer och en gmail-adress som man enkelt ser igenom. Detta kan du motverka rent tekniskt. Det är svårare när mailet kommer från en riktig domän. Ta vårt bolag Portsgroup som exempel. Byter man ut vårt o till en nolla så är det inte alltid att man noterar fejkadressens avvikelse. I de här fallen är det bra med en domännamns-bevakning så att man har koll på vad som registreras och hur det registreras. Vad är det för certifikat man kan utfärda för att få sin hemsida mer säker?Det du tänker på är säkerhetscertifikatet som syns i början av en URL-adress: https://. Idag ser man https på nästan alla webbplatser. Det betyder att webbplatsen är krypterad och allt som en besökare matar in på sajten är krypterad när det skickas över till den som äger sajten, t.ex. bankkoder och lösenord. Förr i tiden användes inte kryptering utan endast http-adress och saknade s:et som står för secure. Detta ser man väldigt sällan numera då Google alltid rankar sidor med https högre. För att läsa ett certifikat kan du trycka på det lilla hänglåset som sitter till vänster om URL-adressen. Där ser man när certifikatet är utfärdat och vem som har utfärdat det. Du kan på så vis kontrollera att du faktiskt är på den rätta och säkra hemsidan. Krypteringstekniken är svår att knäcka. Det finns några få certifikat-utfärdare, bl.a. DigiCert som nästan alla banker använder sig av. Sectigo är också en stor aktör och även Let’s Encrypt. Let’s Encrypt utfärdar certifikat gratis vilket är positivt. Nackdelen är samtidigt att om det är någon som ska göra bedrägerier så är det också Let’s Encrypt de använder. De som tar betalt för certifieringstjänsten gör först en validering och säkerställer att du är den du utger dig för att vara. Ska man ge någon tumregel till en användare så är det att man behöver se över certifikatet en extra gång om det är utfärdat av Let’s Encrypt, medan de andra är mer pålitliga. Som bolag ska man aldrig snåla på ett certifikat. Hur ska man göra om någon gör intrång på ens varumärke?Har man bevakningsfunktioner uppsatta så upptäcker man intrång väldigt tidigt. Många intrång börjar med ett mail som vi pratade om tidigare. Man behöver vara snabb och agera så fort man fått vetskapen om att ett varumärkesintrång har skett. Har man ett varumärkesskydd så har man också rätt till domännamnet på internet. Bara för att ett domännamn är ledigt innebär det inte att vem som helst kan använda det. Är ditt varumärke registrerat så har du ett varumärkesskydd i grunden och kan visa på att ett företag exempelvis försöker sälja domännamnet i ond tro eller använda det för att göra bedrägerier. Då har du väldigt stora rättigheter som varumärkesägare att ta över den domänen. Som vi nämnde tidigare ska man alltid börja med att registrera sin domän, man har dock sällan möjlighet att registrera alla möjliga kombinationer av ens varumärke. Det kan handla om att ha ett bindestreck på olika platser i namnet och det kommer säkert alltid finnas någon kombination av ens domännamn ledigt. Därför behöver man bevaka det. Har man ett varumärkesskydd i grunden så har man medel att ta till. Så fort man upptäckt intrånget behöver man agera snabbt. Man kontaktar hostingbolaget som har domänet registrerat och meddelar att det gör intrång på ens varumärke. På så vis kan man få det nedstängt eller överflyttat till sig själv. Vem har ansvaret för varumärkesskydd på företaget?Ansvaret för varumärket spänner sig över många olika företagsavdelningar och är såklart beroende på storleken på bolaget. I små bolag hamnar ansvaret för varumärkesskydd väldigt ofta på VD-nivå och i större bolag på CMO-nivå. IT-avdelningen är också inblandad, de sätter upp domännamnet och har koll på säkerheten runt webben. När det handlar om vilka varumärken man ska ha och i vilka länder man ska fokusera på så är det marknad som bär det största ansvaret. Vad har varumärkesskydd med bolagsvärdering att göra?Nu har vi pratat mycket om hur man ska skydda sig och vara proaktiv, men det man inte får glömma är bolagsvärdet. När du väl kommit in i en process då du ska ta in pengar eller kanske rent av sälja hela ditt bolag så är varumärkesskydd otroligt viktigt. För även om bara du verkar i Sverige så har en ny ägare säkerligen en helt ny vision för ditt varumärke. De vill kanske ta ditt bolag och sprida ut det i deras kanaler som redan finns – i hela Europa. Att i den situationen upptäcka att du bara har registrerat varumärket i Sverige skulle vara ett otroligt nederlag jämfört med att ha säkrat varumärket i hela Europa och kanske t.o.m. Kina, Australien och USA. Värderingen kommer slå betydligt högre då. Det är ju den roliga sidan i detta och som kanske är det viktigaste av allt. Vad är verified mark certificate?Verified mark certificate är ett samarbete mellan DigiCert och Google som är det största pilotbolaget i detta. Du känner säkert igen från Gmail att när du får ett mail från exempelvis en Per så kan man se bokstaven “P” i en rund symbol som avsändare-ikon. När du har ett Verified mark certificate kan du istället ha din logotyp i symbolen som kunder förhoppningsvis känner igen och känner en trygghet till. Att man visuellt kan se att mailet är från rätt avsändare är en bra validering men innebär också att den kommer med extremt höga krav för att få tillgång till. Kommer företag börja använda verified mark certificate?Google är vår största maktfaktor på internet så det som Google går med i brukar vanligtvis vara vägen de andra vandrar. Apple och Microsoft är ännu inte med i detta, men det är förmodligen bara en tidsfråga. Vår mailklient behöver stödja denna funktion för att visa upp logotypen. Gmail gör såklart det redan, men inte Microsoft Outlook eller Apple mail. Hur kan man arbeta med varumärkesskydd på sociala medier?Varumärkesskydd gäller precis lika mycket på exempelvis Facebook och Instagram som det gör på ens egna domän. Det krångliga är att dessa är privata bolag som har egna regler och bestämmelser. Det är svårare att upprätthålla varumärkesskyddet på sociala medier och få de privata aktörerna att agera. Lagen gäller även på sociala medier men det är svårare att följa upp. Vi hade en klient för ett par veckor sedan som hade fått sitt konto nedtaget väldigt godtyckligt. Anledningen var att någon hade anmält deras konto. Aktören, i det här fallet Instagram, stängde ner kontot utan några vidare efterforskningar om det var en korrekt anmälan. Det är alltså riskabelt och dumt att lägga all sin kommunikation på sociala medier. Något annat som gäller för Instagram som är värt att nämna är de runda profilikonerna. Få bolag har ett registrerat varumärkesskydd för den ikonen som börjar bli allt mer viktig. Det en igenkänningsfaktor och kan skapa ett starkt varumärke på sikt. Vad tycker du att man ska göra som VD på ett bolag efter att lyssnat på denna intervju?Man ska undersöka vilket varumärkesskydd man har idag. Många kanske har ett skydd men känner inte till det. Kanske var det den förra VD’n eller marknadschefen som satte upp det? Kontakta ett ombud likt oss på Ports Group, som kan hjälpa dig att göra en första analys. Finns det något skydd idag? Om inte, finns det någon annan som har ett varumärkesskydd som är väldigt likt ditt egna? Då finns det en risk i det och man får självklart rådgivning i hur man ska ta det vidare. Vi kan göra en ansökan så att varumärket förhoppningsvis blir registrerat eller så blir det lite bumpar på vägen som vi helt enkelt kan hjälpa dig att lösa. Hur får man kontakt med dig?Skicka ett mail till mig! Jag nås på per.ahlstrom(at)portsgroup.com The post Podd #200 – Varumärkesskydd och domäner appeared first on Business Reflex.

7 Kesä 202245min

Podd #199 – Generera digitala affärer som B2B SaaS-bolaget Pitchflow

Podd #199 – Generera digitala affärer som B2B SaaS-bolaget Pitchflow

Dagens gäst – Ricard ChramerI det här avsnittet av Sälj och marknadspodden träffar vi Ricard Chramer – en entreprenör ut i fingerspetsarna som driver B2B SaaS-bolaget Pitchflow. Det är utmanande att få till en digital affärsgenerering som fungerar effektivt för B2B SaaS-bolag. Många vill få igång en snabb tillväxt men möter ofta hinder i just marknad och sälj. Ricard ger under avsnittet inspiration till andra som vill lyckas med sin sälj- och marknadsföring och kommer med konkreta tips på hur du samlar data – använder data – och lär dig av din data. Allt för att skapa effektivitet, bättre kundupplevelse och slutligen öka chanserna till order. Vill ni komma i kontakt med Ricard går det bra att följa honom på LinkedIn eller skicka ett mail till ricard.chramer@pitchflow.com. Mer information om Pitchflow och möjligheter att testa plattformen finns på www.pitchflow.com Se alla våra avsnitt av Sälj & Marknadspodden här > The post Podd #199 – Generera digitala affärer som B2B SaaS-bolaget Pitchflow appeared first on Business Reflex.

20 Touko 20221h 3min

Podd #198 – Så agerar snabbväxande mjukvarubolag

Podd #198 – Så agerar snabbväxande mjukvarubolag

Dagens gäst – Niklas Carling på MonterroI det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden får vi veta hur man ökar sina chanser att bli ett snabbväxande mjukvarubolag! Vår gäst Niklas Carling arbetar med tillväxtstrategi på Monterro som precis publicerat en omfattande rapport om nordiska SaaS-bolags tillväxt. Niklas sitter på en mängd insikter om vad som gör företag till “Growth Champions”, bolag som växer med över 40% per år. Det och mycket mer kommer han berätta för oss. Spetsa öronen extra ni som är sugna på tillväxt! Läs hela rapporten “Nordic B2B Software Growth Benchmark 2022” på Monterro’s hemsida. Psst.. Visste du att de företag som växer snabbast satsar på sälj- och marknadsföring? Det är vi experter på. Kontakta oss! The post Podd #198 – Så agerar snabbväxande mjukvarubolag appeared first on Business Reflex.

25 Huhti 202248min

Podd #197 – Bygga varumärke inom B2B

Podd #197 – Bygga varumärke inom B2B

Dagens gäst – Pelle JosephsonVarför räcker det inte att endast prata om våra produkter och deras egenskaper med våra kunder? Varför är det så viktigt att bygga ett starkt varumärke inom B2B? Det och mycket mer kommer vi att ta upp i detta avsnitt av Sälj- och Marknadspodden där vi idag gästas av varumärkesgurun Pelle Josephson. Pelle har arbetat i gränslandet mellan marknadskommunikation och affärsutveckling under hela sitt arbetsliv och varit konsult på flera olika reklambyråer, bl.a. en längre tid på DDB. Idag driver han den egna marknadsbyrån Spaze relations. Lyssna på podden eller ta del av den skriftliga intervjun här. Läs gärna vårt blogginlägg om Vikten av att bygga ett starkt varumärke The post Podd #197 – Bygga varumärke inom B2B appeared first on Business Reflex.

13 Huhti 202241min

Suosittua kategoriassa Liike-elämä ja talous

sijotuskasti
mimmit-sijoittaa
rss-rahapodi
psykopodiaa-podcast
ostan-asuntoja-podcast
oppimisen-psykologia
pomojen-suusta
taloudellinen-mielenrauha
rss-lahtijat
rss-rahamania
rahapuhetta
sijoituskaverit
sijoituspodi
rss-uskalla-yrittaa
rss-h-asselmoilanen
rss-turvacast
rss-yrittajan-mielenmatka
rss-merja-mahkan-rahat
rss-seuraava-potilas
rss-viisas-raha-podi