Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp

Vidkun Quisling – förrädaren som blev ett begrepp

Den norska nazisten Vidkun Quisling (1887-1945) har inte bara gått till historien som den största förrädaren i norsk historia hans efternamn används internationellt med betydelsen förrädare.


Vid militärhögskolan tog Vidkun Quisling officersexamen med det högsta resultatet någonsin och han hade sedan en lysande karriär som diplomat och hjälparbetare i Ukraina på 1920-talet. För att senare bli försvarsminister för Bondepartiet åren 1930-33. Hans intresse för rasläror kom att utvecklas till nazism och vid Nazitysklands ockupation av Norge tog han makten statskupp mot tyskarnas vilja.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.


Vidkun Quisling avrättades den 24 oktober 1945 för sitt förräderi mot Norge och gåtan Quisling är ännu olöst. Hur kunde en sådan begåvad människa hamna så moraliskt fel?


I slutet av 1920-talet läste han och förvärvade mycket av den raspolitiska uppfattningen av historien från amerikanska, tyska och franska författare. Hösten 1929 presenterade han sig själv i en självbiografi med orden "Jag är av nordisk härkomst".


I maj 1933 bildade han nazistpartiet Natsjonal Samling som aldrig fick mer än ett 2,2 procent i allmänna val för att senare splittras 1936. Redan på 1930-talet planerade Quisling att ta makten i en statskupp.


Vidkun Quisling träffade Hitler första gången i december 1939 för att samtala om hur Natsjonal Samling skulle kunna komma till makten i Norge. Quisling fick aldrig vetskap om invasionsplanerna av Norge, men när tyskarna anföll Norge i maj 1940 tog han makten genom en statskupp. Eftersom Quisling helt saknade legitimitet i norrmännens ögon tvingade tyskarna honom att träda tillbaka och resa till Tyskland. Först 1 februari 1942 utnämnde tyskarna Quisling till ministerpresident.


Lyssna också på Birger Furugård – Deje-Hitler


Bild: Vidkun Quisling möter nazistledare i Tyskland den 13 februari 1942. Wikipedia, Public Domain.


Musik: Ja vi elsker dette landet av Bjørnstjerne Bjørnson och Rikard Nordraak med Carsten Woll år 1920, Public Domain, Youtube.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tämä jakso on lisätty Podme-palveluun avoimen RSS-syötteen kautta eikä se ole Podmen omaa tuotantoa. Siksi jakso saattaa sisältää mainontaa.

Jaksot(763)

Finska kriget - när Sverige förlorade sin östra rikshalva

Finska kriget - när Sverige förlorade sin östra rikshalva

I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Na...

17 Heinä 201959min

Berlinmuren 1961-1989 - kalla krigets främsta symbol

Berlinmuren 1961-1989 - kalla krigets främsta symbol

Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland...

10 Heinä 20191h 5min

Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till makten

Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till makten

Birger Jarl (1210-1266) blev aldrig kung, men är ändå en av Sveriges historias viktigaste personer. Hans väg till makten blev blodig. Samtidigt lade han grunden till Sverige som stat, skapade ett rätt...

3 Heinä 201946min

Antikens sju underverk

Antikens sju underverk

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Me...

26 Kesä 201957min

Tågresenärens historia

Tågresenärens historia

När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnv...

19 Kesä 201949min

När järnvägen förändrade Sverige

När järnvägen förändrade Sverige

Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades j...

12 Kesä 201955min

Dackefejden blev det sista stora bondeupproret i Sverige

Dackefejden blev det sista stora bondeupproret i Sverige

Dackefejden som startade vid midsommar år 1542 är det största bondeupproret i Nordens historia. Upprorsmannen Nils Dacke organiserade ett överfall på Gustav Vasas fogdar söder om Kalmar. Upproret spre...

5 Kesä 201949min

IB-affären - underrättelsetjänsten som inte fanns

IB-affären - underrättelsetjänsten som inte fanns

Underrättelseorganisationen IB var okänd för allmänheten innan den avslöjades i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront år 1973. Då öppnades en värld av åsiktsregistrering av svenska medborgare i...

29 Touko 201950min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
seitseman
sita
siita-on-vaikea-puhua
kaksi-aitia
ihme-ja-kumma
i-dont-like-mondays
hupiklubi
uutiscast
poks
antin-palautepalvelu
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
mamma-mia
rss-murhan-anatomia
kolme-kaannekohtaa
yopuolen-tarinoita-2
rss-palmujen-varjoissa
aikalisa
kummitusjuttuja
lahko