"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."
Offentliga ursäkter kännetecknas ofta av opersonligt språk och försök att förskjuta ansvar. För vad betyder egentligen uttryck som "det är olyckligt" och "vi beklagar om någon tagit illa vid sig"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Orden barnmorska, engelskans midwife, norskans jordmor och tyskans hebamme betyder samma sak men orden liknar inte varandra, hur kommer det sig? Och vad betyder -morska i barnmorska? Hur har språkundervisningen i grundskolan ändrat inriktning sen 40-talet och är det mindre fokus på rätt och fel? Har olyckligt fått en ny innebörd eller varför använder företagsledare ordet när de ska be om ursäkt? En finlandssvensk lyssnare tycker att "det får stå för dig" låter bakvänt och att det istället borde heta "det får du stå för". Vad har uttrycket för bakgrund? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
8 Loka 201824min
Hur definierar du ordet bröst?
Det krävs en större språklig kompetens för att förstå ordboksförklaringar av enkla vardagsord än att veta vad orden betyder, säger Ylva Byrman efter att ha slagit upp orden bra, ful, vacker och bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är umami ett adjektiv eller substantiv? Hur förklarar man ful för ett barn och hur beskrivs tillsynes enkla ord i ordböcker? När kom spinndoktor in i svenskan och används det i andra sammanhang än i politiska? Har fortfarande börjat användas istället för ännu? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
1 Loka 201824min
En man på en häst och andra homografer
Det finns flera ord som delar både stavning och uttal med andra ord. Vi pratar homonymer, homofoner och homografer och Henrik Rosenkvist berättar vilket språk i världen som har flest homofoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När kom ordet dans in i svenskan? Varför kan man säga både "jag är och handlar" och "jag handlar"? Är det typiskt för svenskan med homonymer, ord som stavas och låter likadant men betyder olika saker, eller finns fenomenet även i andra språk? Varför finns bokstaven C i det svenska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
24 Syys 201824min
Svenskans exotiska harbortfall
Att utelämna ordet "har" går bra i en del meningar på svenska. Men det är en unik regel som finns i få andra språk och som uppkom i svenskan på 1600-talet utan att någon vet varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor "Ingen ska vara skadad" är ett påstående där ska signalerar ett antagande, men ska kan i andra sammanhang betyda något bestämt. Hur hänger det ihop?Hur länge sedan är det ordet omnibuss var i bruk och när började vi säga buss?Varför kan vi i svenskan ibland ta bort ordet har ur en mening utan att betydelsen förändras? Det dialektala sinnu betyder arg i Västerberslagen, men varför heter det sinnu i singular och sinnuga i plural?Varifrån kommer ordet kassako? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
17 Syys 201824min
Varför förändras språket?
Att förutsäga språkförändringar är lika svårt som att ge en exakt prognos för väder eller ekonomi. Men det finns ledtrådar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språkförändring bygger på att det under lång tid finns en variation i uttryckssätt, förändring är att det ena sättet vinner mark, säger Ylva Byrman. Veckans språkfrågor Vad betyder beforska och beskoga, och är det en trend att skapa ord som börjar med be-? Hur sker språkförändringar som till exempel att inte skilja på var och vart? Varifrån kommer uttrycket kreti och pleti? Varför kallas champagne eller mousserande vin för skumpa, var kommer p:et ifrån och borde det inte förkortas skumma eller skummis istället? Att kalla en klänning för blåsa eller festblåsa, var kommer det ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
10 Syys 201824min
Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket
Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att de tillfrågade har svårt att definiera specifika ord ur den politiska debatten anser 70 procent att det är ganska eller mycket lätt att förstå vad politiker säger. Det är fler än förra valet då drygt hälften uppgav att det var lätt att hänga med i politiska debatter. – Det inte helt enkelt att hitta en given förklaring till det, men det kan handla om karaktären på frågorna som är aktuella i årets val, säger Mats Elzén på Novus. – Förra valet handlade om mycket om landets ekonomi medan det i år är mer fokus på konkreta frågor som lag och ordning eller integration. Det kan göra det lättare för väljare att förstå. Så här många förstår inte orden Jobbskatteavdrag: 4 av 10 Gymnasielagen: lite mer än 7 av 10 Bonus malus: 7 av 10 Talmansrunda: 8 av 10 Samhällskontraktet: 8 av 10 Läs mer om Novus undersökning här! Språkkrav och språkplikt I årets valrörelse har flera partier lagt fram förslag om att få fler att lära sig svenska, samtidigt som man bland annat vill höja kraven på dem som utbildar sig. Medan Socialdemokraterna kallar de hårdare tagen för språkplikt, benämner Moderaterna sitt förslag som språkkrav. – Det bygger på en förenklad bild av språkinlärning som en närmast mekanisk process vilket endast bygger på individens vilja, säger Maria Rydell, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning svenska som andraspråk. I september disputerar hon på en avhandling om synen på språklig kompetens och olika perspektiv på muntlig bedömning inom SFI. Hon har tidigare även arbetat som SFI lärare. – Språkinlärning hos vuxna är en tidskrävande och komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer. Programledare och producent: Emmy Rasper.
3 Syys 201824min
Stocka kortleken! Eller, vad säger du?
Sanna från Hälsingland säger "stocka leken", men hennes sambo från Jämtland har aldrig hört uttrycket. Ylva Byrman reder ut ordet stocka och vi efterlyser fler kortblandningsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är bytta för ord som förekommer i kullerbytta och skvallerbytta? I Hälsingland är att stocka kortleken samma sak som att blanda. Var kommer ordet stocka ifrån och finns det andra ord för att blanda en kortlek? Hur ska fler och mer användas och håller användningen på att förändras? Varifrån kommer uttrycket att vara uppe tidigt och skafta, och vad är egentligen att skafta? Dessutom: Ylva Byrman har åkt tåg i sommar och efterlyser prepositionerna i tågutropen. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
27 Elo 201824min
Stor, mer större och mest störst?
En hybridform av sätten att komparera adjektiv har upptäckts av en lyssnare. Henrik Rosenkvist reder ut hur adjektiv bör kompareras och varför vissa säger mer större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vissa mer godare, vad kallas fenomenet grammatiskt och har det blivit vanligare? Varifrån kommer uttrycket hallego? Heter det min god man eller min gode man? Varför används orden svart och vit i samband med arbeten? Varifrån kommer uttrycket att knyta sig i betydelsen att gå till sängs? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
20 Elo 201824min
