Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer
Språket27 Tammi 2025

Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.

Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete

Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.

– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Grön omställning, grönmålning och greenwashing

– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.

– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Viktigt att hålla koll på terminologin

– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.

Språkfrågor om miljö och hållbarhet

Vad är etymologin bakom ordet återvinning?

Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.

Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?

När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?

Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?

Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?

Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet

Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.

Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(934)

Trindsnö, drivis, skotta och pumsa

Trindsnö, drivis, skotta och pumsa

Det är omöjligt att säga hur många ord för snö det finns, säger Ylva Byrman. Det verkar också finnas väldigt många för snöröjningsredskap. Vi reder ut begreppen. Programledare: Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför pumsar man i snö i Hälsingland? Borde inte snöskyffel heta snöskotta? Ungefär hur många ord för snö det finns i svenskan? Hur många ord för is har SMHI? Varifrån kommer uttrycket ”sa svinskiten”? Finns det ett specifikt ord för kattunge, såsom killing, kulting och kalv hos andra djur?   Språkvetare Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper

26 Helmi 201824min

Sjung ut om du har svårt att tala

Sjung ut om du har svårt att tala

Tal och sång har väldigt lite med varandra att göra och det kan vi dra nytta av, berättar Henrik Rosenkvist i veckans upplaga av Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kan man sjunga utan brytning, när man talar med brytning? Kan man gömma någonting utan avsikt? Är orden nämnd och nämna släkt med varandra? Varifrån kommer det dialektala ordet begla för att glo? Varför blev ordet torsk en benämning på någon som köper sex?   Språkvetare professor Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

19 Helmi 201824min

Varför säger man man istället för jag?

Varför säger man man istället för jag?

Att vara artig, generalisera och distansera kan vara anledningar till att använda man som pronomen, säger professor Henrik Rosenkvist i veckans Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket djungeltrumman? Hur vanligt är det dialektala ordet sisare för sax och är det släkt med engelska? Vad skiljer formuleringarna kan inte uteslutas och är osannolikt som förekommer i försvarsdebatten? Varför säger man ofta man och inte jag när man pratar om sig själv? Hur vanligt är det att dialekter har andra personliga pronomen än i standardspråket? Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

12 Helmi 201824min

På Japan och i Island

På Japan och i Island

Öar och länder föregås vanligtvis av de olika prepositionerna i eller på. Ofta är det lätt att veta vilken som är rätt. Men inte alltid! Ylva Byrman tar oss med till Sri Lanka, Jylland och Kuba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kan "klassmarkörer" i språk vara liknande i olika länder? Vad betyder uttrycket full patte? Gifta sig och att ta gift - finns det något samband? Varför kallas polisen ibland för aina? Finns det någon regel för i/på när det gäller platser som också är öar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

5 Helmi 201824min

Skämskudden räddar dig från sekundärskam

Skämskudden räddar dig från sekundärskam

Är skämskudde ett unikt svenskt ord? Ja, kanske, säger Ylva Byrman och tar oss tillbaka till ordets ursprung. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad innebär det att hata på någon?  Hur och när uppkom ordet skämskudde? Finns det något samband mellan orden gäst och gast? Dabba - är det att dansa, göra bort sig eller både och?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

29 Tammi 201824min

En makalös vante är en värdelös vante

En makalös vante är en värdelös vante

Är ordet makalös bara ett fancy ord för singel? Det är en av veckans frågor som får språkvetare Ylva Byrman att börja prata om vantar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har det funnits en skrivregel för bindestreck i sammansatta ord? Varifrån kommer ordet penta som används om vissa tjejer i Skåne? Finns det fler språk än engelska och svenska som använder ordet ärende? Kan ordet makalös användas för att beskriva en person som är singel, eller ensam vante? Finns det en manlig motsvarighet till begreppet nymfoman? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Tammi 201824min

Vad är rätt och fel?

Vad är rätt och fel?

Många letar efter språkregler för att få förklaring till varför språk används som det gör. Men det är inte alltid det finns regler, berättar Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor "Hon blev så rädd, så att hon riktigt for tillsammans", skrev Selma Lagerlöf i Dunungen. Men vad betyder egentligen att "fara tillsammans" i det här sammanhanget? Vad är skillnaden mellan orden omständig och omständlig, och är båda korrekta? Lyssnaren Per-Olof undrar om man verkligen kan använda uttrycket "jag beklagar min frånvaro", och om finns det någon språkregel som styr det här? När använder man prepositionen över och när använder man under när det handlar om tid? Orden och och att uttalas båda ofta som å i talspråk. Men ordet att kan inte alltid uttalas som å i talspråk. Varför är det så?   Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

15 Tammi 201824min

Vilket språk har minst antal tecken i sitt alfabet?

Vilket språk har minst antal tecken i sitt alfabet?

Antalet bokstäver i olika alfabet varierar från tolv till över 70 tecken. Henrik Rosenkvist berättar vad det beror på och vilket språk som bara har tolv bokstäver. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är ordföljden "Fulla fickorna med sten" eller "Jag har fulla munnen med pepparkakor" dialektal och kan ordföljd vara dialektal? Vad betyder lunda i annorlunda och ingalunda? En del språk har många olika uppsättningar av räkneord, varför är det så och vilket språk har flest räkneord? Antalet tecken i olika alfabet varierar, men hur få tecken går det att ha i ett naturligt språk? "Sa och sa!" säger Karl-Bertil Johnssons far Tyko i det populära tv-programmet. Men varifrån kommer uttrycket "sa och sa", och finns det liknande uttryck där man upprepar ett ord och där innebörden av det ursprungliga ordet förändras? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

8 Tammi 201824min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
radio-antro
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-politiikasta-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-lihavuudesta-podcast