Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer
Språket27 Tammi 2025

Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.

Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete

Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.

– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Grön omställning, grönmålning och greenwashing

– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.

– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Viktigt att hålla koll på terminologin

– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.

Språkfrågor om miljö och hållbarhet

Vad är etymologin bakom ordet återvinning?

Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.

Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?

När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?

Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?

Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?

Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet

Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.

Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(935)

På medeltiden kunde alla stava

På medeltiden kunde alla stava

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på medeltiden? Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så? "Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen? Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska. Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Helmi 201724min

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke? Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden? Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

30 Tammi 201724min

Varför pratar meteorologer om ost?

Varför pratar meteorologer om ost?

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?Vad är egentligen en huggsexa?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

23 Tammi 201724min

Hur många är ett par stycken?

Hur många är ett par stycken?

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder ordet ska, och hur ska det användas? Vad är det för skillnad på ramla och trilla? Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken? Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

16 Tammi 201724min

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"?Varför slutar så få svenska mansnamn på a. Och varför slutar många flicknamn i Norge på e?I Jämtland använder vissa en förstavelse innan namn, till exempel kan man säga "a Kari" och "n Erik". Varifrån kommer det sättet att prata?I Västerbottnisk dialekt bildas infinitiv genom att verbets rotmorfem får en extra likadan vokal. Till exempel kasta som blir kä'äst eller ka'ast. Var kommer det ifrån?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Tammi 201724min

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas Sjöstedt (V), David Lagercrantz, Sandra Beijer och Ginna Lindberg om vilka ord de har börjat använda under året och vilka ord de har tröttnat på.Vad har hänt hos de fem minoritetsspråken under året som gått? Reporter Erik Espeland ger en lägesrapport.I Språkets nyårspanel medverkar Anna-Malin Karlsson - professor i svenska språket, Patrik Hadenius - chefredaktör för Språktidningen och Olle Josephson - professor i nordiska språk.Vilka ord från nyordslistan är mest intressanta?Varför är debatten om de, dem och dom åter aktuellt och varför är den så känslig?2017 firar du-reformen 50 år, hur har den påverkat Sverige?Arabiskan växer som språkgrupp i Sverige, hur påverkar det landet och svenskan?Programledare Emmy Rasper.Reporter Erik Espeland.

27 Joulu 201629min

När kom ordet mys in i svenskan?

När kom ordet mys in i svenskan?

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden långtbortistan och läskeblask kommer från Kalle Anka-serier. Språkets reporter Erik Espeland har träffat översättaren Stefan Diös som tar oss med på en språklig resa i Ankeborg.Veckans språkfrågorNär och hur kom ordet mys in i svenskan?Att skriva mysteriskt istället för mystiskt - är det något ni sett länge eller något som dykt upp först på sistone?Kan ni förklara skillnaden mellan softa och löka? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Joulu 201624min

Är det blått så är det blått?

Är det blått så är det blått?

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorEn lyssnaren har hört ordet parklek som synonym till lekpark, hur har det kunnat bli så?Går det att komparera färger?Vad kallas fenomenet när en person flätar ihop händerna för att kunna ge en kompis ett fotsteg?"Utbildning mot Hemvärnet" får man anta är en utbildning som leder till en placering i hemvärnet, men ordet mot går även att tolka som motstånd. Hur kan det vara så här rörigt?Dessutom ger vi en uppdatering kring frågan om törna från ett tidigare avsnitt.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

13 Joulu 201624min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-poliisin-mieli
rss-laakaripodi
rss-kasvatuspsykologiaa-kaikille
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lihavuudesta-podcast
mielipaivakirja
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-radplus
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-ilmasto-kriisissa
rss-taivaanranta
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita