Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer

Lyssnaren Martins fjärdeklassare har börjat använda uttrycket "ofta", vad är det för fenomen egentligen? Är det nytt? Dialektalt? Och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman reder ut saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Vad är det för skillnad på lingvistik och språkvetenskap?Skulle inte det svenska uttrycket "borda" kunna användas även när man kliver ombord på ett flygplan, istället för det engelska "boarding"?Varifrån kommer ändelsen "ish"?Vad betyder uttrycket "ofta"?Varför säger man "smurf" om man säger samma ord samtidigt som någon annan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

26 Huhti 201624min

Få tummen ur röven - varför säger man så? Ja, varför skulle den vara där till att börja med? Och vad har brittiska flygvapnet under andra världskriget med saken att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Varför säger man "få tummen ur"? Och vad betyder "att hålla tummarna"?Vad signalerar man om man använder uttrycket "helt okej"?Hur ska orden "prova" och "pröva" användas?Dessutom får vi ytterligare varianter på ordet "ostbåge" samt fler exempel på sammanblandningar av uttryck. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

19 Huhti 201624min

Lyssnaren Thomas tycker att danska, norska och svenska skulle kunna betraktas som tre olika dialekter av ett språk. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, reder ut varför det inte är så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad betyder det ordet distinkt, vad kommer det ifrån och vad finns det för synonymer till ordet?Varför heter det instrument och inte verktyg om till exempel en pincett?Varför betraktas de tre språken svenska, danska och norska som just tre olika språk och inte tre olika dialekter ur ett gemensamt nordiskt språk?Hur kommer det sig att det bara är älvdalsmålet som hamnat i forskarfokus, och inte övriga ovansiljanmål?I moramålet säger man "i" eller "ig" istället för "jag", alltså precis som i engelskan. I äldre svenska texter brukar ju "i" annars betyda "ni". Hur hänger det här ihop?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Huhti 201624min

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel.– Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"?"Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt?Finns någon koppling mellan det svenska ordet ”refug” och det engelska ”refugee”?Var kommer ordet ”pulka” kommer ifrån?Orden ”arbete” och ”jobb” vad har de för olika betydelser och nyanser?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Huhti 201624min

Idag är särskrivning en käpphäst för språkpoliser. Men hur var det förr i tiden? Det undrar lyssnaren Henrik som har läst äldre böcker och hittat flera särskrivningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorÄr mjölk ursprungligen bara en beteckning på det som kommer från däggdjurs juver, eller är det snarare en beteckning för allt som är lite tjockare och mer krämigt än vatten?Ostkrokar eller ostbågar - varför säger människor olika?Ordet chef kan uttalas på två sätt, vad kan det bero på och är är det dialektalt?Särskrev människor förr i tiden?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

29 Maalis 201624min

Språket är tillbaka nästa vecka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Maalis 201628s

Ordet "bög" är ett substantiv och ordet "lesbisk" är ett adjektiv. Vi reder ut hur orden används idag och historisk och om det är ett problem att de är av olika karaktär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorPå skånska kan man säga " jag ska bjuda på Theo" i betydelsen att man ska bjuda Theo på något. Hur har den språkliga varianten uppkommit?På vilka sätt skiljer sig orden lesbisk och bög åt, grammatiskt och historiskt, och varför är orden så olika i sin karaktär?Varför används ordet antiziganism som ett vedertaget ord när ordet zigenare uppfattas nedsättande och man istället rekommenderar ordet rom?Ordet "relativt" verkar ha ett ganska brett användningsområde. Betyder det "ganska" eller hur kan ordet användas?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

15 Maalis 201624min

Lyssnaren Katarina undrar över ordet "bränn" som hon hörde som förstärkande förled under sin uppväxt i norra Bohuslän. Nu undrar hon var det kommer ifrån och om det används idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVilket ursprung har uttrycket "bränngott" och används "bränn" på det sättet någon annanstans i landet än i norra Bohuslän?Varifrån kommer det dialektala ordet "feshlig", som betyder ungefär finkänslig, mesig, löjlig?Hur skiljer sig användningen av ordet "dryg" åt i olika delar av landet.Vad är det för skillnad mellan fjärd, bukt och vik?När uppfanns ordet paparazzi?Varifrån kommer ordet person?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

8 Maalis 201624min