Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer
Språket27 Tammi 2025

Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.

Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete

Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.

– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Grön omställning, grönmålning och greenwashing

– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.

– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Viktigt att hålla koll på terminologin

– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.

Språkfrågor om miljö och hållbarhet

Vad är etymologin bakom ordet återvinning?

Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.

Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?

När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?

Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?

Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?

Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet

Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.

Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(934)

När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar

När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar

Talet har fjärmat sig från skriften och det är dags att införa ett enhets-dom som ersättning för både personligt pronomen och bestämd artikel. Det tycker Per Ledin, som är professor i svenska vid Örebro universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar andra frågor som utmanar vår språkkänsla. Det handlar om ord som tycks ge budskapet ett helt annat innehåll än det avsedda. En lyssnare i veckans program ser nykterhetsorganisationens budskap falla sönder och en annan har slagit vad om att hennes formulering är den enda rätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-"Joggning undanbedes på bryggan". Syftning som skaver på vissas språkkänsla -IOGT/NTO vill ha ”en värld där alkohol och andra droger inte hindrar människor från att leva ett rikt och fritt liv”. En lyssnare finner invändningar mot formuleringen som kan misstolkas.-”givet” i många politikers mun och många ledarskribenters texter – nytt?- närmare och närmre-komparation: mer/mest eller –are/-ast-äldre än jag/äldre än mig

15 Loka 201324min

Kan musslor vara gravida? Språket om ord på nya och gamla vägar

Kan musslor vara gravida? Språket om ord på nya och gamla vägar

I veckans upplaga av Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om ord som tycks ta sig nya vägar. Kan musslor vara gravida, undrar en lyssnare. Och finns det släktskap mellan lucka, lock och lyckta dörrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-knia-abrovink eller abrovinsch-lyckta dörrar, lycka som betyder liten åker och lucka – finns släktskap?-vad betyder ”tveten” och ”tvet” i många ortnamn?-”gravida musslor”-jobbskatteavdrag – nytt ord?-på stubinen, stubben och stuberten

8 Loka 201324min

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Om stora drag i språkutvecklingen och om ett nytt litet ord som tar steget in i kurslitteraturen

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Om stora drag i språkutvecklingen och om ett nytt litet ord som tar steget in i kurslitteraturen

I veckans program kommer flera frågor från lyssnare som bott utomlands i många år och då ställt sig frågan: vad är egentligen ett språk och vilken är skillnaden mellan en dialekt och ett språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Vi noterar också att det könsneutrala pronomenet hen nu tar steget in i neutral läromedelstext.Förläggaren Kristina Iritz Hedberg på Liber motiverar beslutat och etnologen Jenny Gunnarsson Payne vid Södertörns högskola kommenterar hens karriärväg från feministiska manifest till neutral text. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-skillnaden mellan språk och dialekt-dialektgränser, förr och nu-standardspråk, vad är det? Olika nivåer av definitioner- ju-ju och desto-desto- vart/vart

1 Loka 201324min

Gammaldags rätt och gammaldags fel. Språket om stavning

Gammaldags rätt och gammaldags fel. Språket om stavning

I senare års internationella jämförelser har svenska elevers läsförmåga sjunkit. Karin Taube, professor emeritus i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, summerar forskningens syn på orsakerna till försämringen och ger sin syn på de åtgärder som svenska skolpolitiker planerar.Det allra viktigaste är en satsning på lärarna, säger hon.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om stavning och uttal, förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. -”Smögens hafvsbad” – så stavar dagens reklammakare, för att ge anläggningen ett gammaldags skimmer. Men har det någonsin stavats så?- namnet Ulf och djuret ulv – stavning och uttal-fonetisk stavning-lyckta dörrar – stavningsbekymmer-”skym ej sikten för kapten” – varför inte ”kaptenen” för det är ju bestämd form?-varför får man inte använda versaler i sociala medier?

24 Syys 201324min

Vårt dagliga bröd, i bitar Språket om dialektala ord och om ord som lämnat sin vanliga betydelse

Vårt dagliga bröd, i bitar Språket om dialektala ord och om ord som lämnat sin vanliga betydelse

Från frukostbord och mellanmål från stora delar av landet kommer besked: till filen, långmjölken eller yoghurten är det vanligt att man bettar i bröd, gärna med sylt eller äppelmos till! Professor Lars-Gunnar Andersson återvänder till en fråga som engagerat många och kommer också in på området homonymi, ord som låter lika men betyder olika saker. Veckans upprop: finns det några svenska, folkliga ord för svampen kantarell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -betta bröd-jalur-brunnjong-träsk, tjärn eller sjö – samma sak?-"gubbgoogla" - vad betyder det?-kantarell-gympa och jumpa – hur hänger slangorden för ”gymnastik” ihop?-spilkum-vad är –skap, som i ”partnerskap” och är det släkt med ordet ”skepp”? - kattrakande-synvilla och andra villor

17 Syys 201324min

Ord på kors och tvärs i hundra år Språket om korsordet som jubilerar och om klassiska språkvårdsfrågor som aldrig upphör att engagera

Ord på kors och tvärs i hundra år Språket om korsordet som jubilerar och om klassiska språkvårdsfrågor som aldrig upphör att engagera

Korsordet som företeelse fyller hundra år i år och uppmärksammas i en ny bok. Men vad är det som gör att så många gärna fördriver tiden framför ett korsord? Lena Rainer är författare till boken Rätt i krysset och berättar om några av korsordets grundpelare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-Kungen av Danmarks bröstkarameller-får man börja meningar med ”och” och ”men"?-”det hade kunnat gått annorlunda”-”jag bodde på ett hotell i Rom som jag ofta besöker” – syftning?-”vi vill tacka de som/dem som hjälpt oss”-”det är han som jag inte vet vad han heter” – konstigt, eller?

10 Syys 201324min

-Hur mycket är klockan? -Varför? Språket om små ord på fel plats

-Hur mycket är klockan? -Varför? Språket om små ord på fel plats

Språket handlar denna vecka om hur små ord på fel plats kan väcka stora frågor, frågor som för oss in på svenska språkets grammatik och hur vi konstruerar meningar. Betyder inte omöjligt samma sak som möjligt?Har Alfons Åbergs skabara före sänggåendet blivit ett ord i svenskan?Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar dessa och andra frågor från radiolyssnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga frågor i veckans program:-”och” och ”men” i rätt sammanhang. ”Porslinsapan är hård till ytan men inte särskilt formbar”-”Var har du varit?” ”Varför?” Om rätt användning av ordet ”varför”-betyder ”inte omöjligt” och ”möjligt" samma sak?-skick eller oskick med mening som denna: ”statsministern han höll tal i går”-”vi älskar när du stannar till hos oss” – riktig användning av ”när”?-”den rike” och ”den fattige” – substantiv eller ej?-har ”skabara”, som i Alfons Åbergs mun: ”jag ska bara”, blivit ett ord?-”bäste Karin” – underliga tilltal

3 Syys 201324min

”De e klokere te å vare gla än de e te å vare klok”. Språket om några drag i värmländskan

”De e klokere te å vare gla än de e te å vare klok”. Språket om några drag i värmländskan

Göran Bengtsson från Sunne är en välkänd vårdare av det värmländska kulturarvet, även dialekten. Med utgångspunkt i några av hans visdomsord lyfter Lars-Gunnar Andersson fram värmländskans egenheter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-ditt lilla bynke-vad är en ”brunnjong”?-en plässa-jalur-ortnamn som slutar å¨-red, -ryd, ärud och –röd

27 Elo 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
radio-antro
rss-ammamafia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast