Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer
Språket27 Tammi 2025

Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.

Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete

Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.

– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Grön omställning, grönmålning och greenwashing

– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.

– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Viktigt att hålla koll på terminologin

– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.

Språkfrågor om miljö och hållbarhet

Vad är etymologin bakom ordet återvinning?

Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.

Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?

När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?

Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?

Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?

Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet

Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.

Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Jaksot(933)

Om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Om det lilla språket ndengeleko och språkfrågor på svenska

Språkforskningen har sällan riktat blickarna mot språk i Afrika och Asien, säger Eva-Marie Ström. Hon har gjort den första beskrivningen av det lilla bantuspråket ndengeleko, som talas i ett kustområde i Tanzania. Hon tror inte att språket har stora möjligheter att överleva i det tvåspråkiga Tanzania, där inget stöd ges åt minoritetsspråkstalare. Men studier av hittills outforskade språk är nödvändiga för att komplettera vår bild av det mänskliga språket, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord och uttryck och om var man söker svar på frågor om det rätta uttrycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur hitta det rätta ordet och uttrycket?-varför lär sig inte eleverna skilja mellan var och vart?-racket/rack-i alla fall-utomordentligt som förstärkande av negativt ord-"i närtod" - när är det?

9 Huhti 201324min

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

Läjesgauet och ogooglebar – om hur ord sprids

En vecka efter det att vi berättat att ordet ogooglebar tas bort från Språkrådets nyordslista är ordet känt över hela världen. Nu ändras också definitionen av verbet googla i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. I den tidigare upplagan definierades ordet som sökning med hjälp av sökmotorn Google, i den kommande kommer definitionen av vara mera allmän, berättar SAOL:s huvudredaktör Sven-Göran Malmgren. Erik Olsson från Träslövsläge i Halland berättar hur det kändes att bli citerad världen över med sitt ord, men är själv mera oroad över sin dialekts bevarande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:- vad kallar man ord som liknar sin betydelse?-"varumärke" i ny betydelse-skillnaden och förväxlingen mellan utelämnad och utlämnad-varför säger vi att år 1845, till exmepel, inträffade under 1800-talet? (Andra språk säger "nittonde århundradet)-

2 Huhti 201324min

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Språkbiten om yttranden som ”gäsp” och ”suck”

Vidare om:-om små utfyllnadsord, som typ och liksom-varför lathet när ordet lättja redan finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Maalis 20138min

"Ogooglebar" - vad kan myndigheten Språkrådet, det stora företaget Google och språkbrukarna göra åt språket?

"Ogooglebar" - vad kan myndigheten Språkrådet, det stora företaget Google och språkbrukarna göra åt språket?

Dessa frågor kommer upp i veckans program då Språkrådets nytillträdda chef Ann Cederberg berättar att man just beslutat ta bort ordet ogooglebar från nyordslistan 2012, sedan företaget Google velat påverka Språkrådets definition av ordet. -Korrespondensen med Google tog helt enkelt för mycket kraft, säger Ann Cederberg, men det är språkbrukarna sjävla som bestämmer om ordet blir livskraftigt och använt. Ann Cederberg talar också om Språkrådets roll och framtid i intervjun.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om förändringar som vuxit fram i vardagligt språkbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -att oja sig-självmanda -lite bra och lite god -en personal

26 Maalis 201323min

Språkbiten - vart är "var" och "vart" på väg?

Språkbiten - vart är "var" och "vart" på väg?

Vidare:-uttal av ordet och-kyrkfolk om bullar och kakor-buda med flera betydelser-exmera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maalis 20139min

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Språket – finns rikssvenskan och vad påverkar uttal?

Nuförtiden hör man aldrig begreppet rikssvenska användas, är språkvårdarna rädda för att styra språket? Den frågan ställer en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att man numera hellre använder uttrycket standardsvenska och att i denna ryms uttal med skånsk, norrländsk och finlandssvensk färg. Veckans uttal kommer in på de regionala skillnaderna i uttalet av det lilla ordet är och på de sociala skillnader som brukar finnas inom varje dialekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:- finns ”rikssvenskan” i dag?-och vad är ”standardsvenska”?-uttalet av ”är” på olika håll i landet-ädelskånska-vilka historiska kungar skulle vi förstå i dag?-Varför säger vi ”Sörmland” men stavar ”Södermanland”?-”kickla” i stället för ”kittla”-ruschelkana-sig/sej-uttal av religion och religiös

19 Maalis 201324min

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

-när "behöver" låter som "p'höver"-varför ett sje-ljud i fors?-språklig logik-mig eller mej? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Maalis 20139min

Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken

Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken

Språkdoktoranden Ylva Byrman vid Göteborgs universitet har gjort fynd på mikrobloggen Twitter och berättar om en ny konstruktion som fått snabb spridning: Jag missade fikat pga klantig där det gamla uttrycket på grund av, som förkortas pga, används på ett nytt sätt. Och apropå ordning och oordning i språket - vem har uppdraget att värna språket? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarbrev i detta ämne, utifrån några exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-vem kan man lita på språkvårdsfrågor?-före och innan-både - men också, och både i uppräkning med fler än två-svårt att välja mellan "de" och "dem"-"simmar gör jag varje dag" eller "simma gör jag varje dag"?-valet mellan "sin" och "hans"

12 Maalis 201324min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
radio-antro
rss-ammamafia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast